<p>Flygbranschen är en global industri som expanderar snabbt och i och med detta ökar också belastningen på miljön genom flygets miljöpåverkan. Ett verktyg som kan användas för att försöka förändra kursen mot en mer hållbar verksamhet är miljömärkning. I Sverige är flygbranschen ett område som det inte existerar några miljömärkningar inom och LFV i Sverige har blivit intresserad av att införa någon typ av miljömärkning av flygplatser.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett utkast till kriterier för en miljömärkning av Grön flygplats som baseras på flygplatsernas mest betydande miljöaspekter. Studien bygger på RPS-modell, material från enkäter, intervju och dokument. Fenomenet Grön flygplats analyseras sedan med hjälp av teorin om ekologisk modernisering för att få en förståelse för detta fenomen. Ekologisk modernisering kopplar ihop ekonomisk tillväxt och miljöhänsyn, inom denna teori anses vetenskapen och teknologin som viktiga och tillräckliga medel för att lösa och kontrollera miljöproblemen.</p><p>Resultatet av flygplatsernas mest betydande miljöaspekter blev totalt sju stycken. Orsaken till att dessa sju blev de mest betydande miljöaspekterna tolkas som att dessa beror på den centrala plats som en flygplats har med mycket människor i rörelse samt dess geografiska läge. Utefter de betydande miljöaspekterna har kriterierna för Grön flygplats utarbetats vilka totalt blev 17 stycken. Kriterierna skulle kunna överföras på flygplatser inom Norden då flygplatsernas geografiska läge har ett liknande klimat. En flygplats kan dock inte uppnå en hållbar verksamhet enbart på kriterier utan en förståelse måste även fås om att flygbranschen inte kan fortsätta växa som den gör idag. Visionerna om Grön flygplats bygger i likhet med ekologisk modernisering på ekonomisk tillväxt och industriell effektivisering.</p>

<p>Den traditionella bilden av en flygplats som ett ställe där uttråkade resenärer sitter och väntar på att så snabbt som möjligt få åka därifrån, håller på att förändras. Många flygplatser har numera utvecklats till att bli mycket mer än gråa väntsalar och flera stora internationella flyg­platser så som Heathrow i London kan idag jämföras med shoppingcenter. Detta gör att flyg­platserna nu inte bara lockar resenärer utan även andra som exempelvis bor i flygplatsens när­område. Den kommersiella delen av flygplatsernas verksamhet har blivit en viktig inkomst­källa för många flygplatser, speciellt eftersom konkurrensen på marknaden hårdnar och in­komsterna från den flygrelaterade verksamheten minskar.</p><p> </p><p>Även i Sverige arbetar man inom LFV (tidigare Luftfartsverket) med att öka sina flygplatsers kommersiella verksamhet. Dock är resurserna mer begränsade och antalet resenärer betydligt färre på de regionala flygplatserna i Sverige jämfört med på stora internationella flygplatser. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur en regional flyg­plats i Sverige arbetar med sitt kommersiella utbud och marknadsför detta. Vi vill även undersöka kun­ders önskemål om utbudet på en flygplats och om satsningarna på kommersiella tjänster ökar intresset för flygplatsen.</p><p> </p><p>För att uppnå vårt syfte har vi genomfört en tvådelad kvalitativ studie med Karlstad Airport som fokus. Tyngdpunkten i uppsatsen är våra intervjuer med tre respondenter från LFV och Karlstad Airport som vi genomfört för att undersöka vilken syn de har på flyg­plat­sens kom­mersiella verksamhet. Vi har kompletterat detta med att göra en kundunder­sökning där vi intervjuade trettio slumpmässigt utvalda kunder på stan för att undersöka vilka önskemål och idéer som finns bland dessa om det kommersiella utbudet på en flygplats. Vi vill med vår kundundersökning även undersöka om kunderna uppmärksammat det utbud som Karlstad Airport erbjuder och om detta är något som de lockas att ta del av.</p><p> </p><p>De slutsatser som vi kan dra från vår undersökning kan sammanfattas i följande punkter:</p><p> </p><p>-        Flygplatsernas kärntjänst är den flygoperativa verksamheten men de kommersiella tjäns­terna och produkterna och att flygplatsen är attraktiv är en förutsättning för dess existens.</p><p>-        Karlstad Airport erbjuder flera olika kommersiella verksamheter idag, men har enligt vår kundundersökning inte lyckats nått ut med sin marknadsföring av dessa.</p><p>-        Karlstad Airport har många planer för en fortsatt kommersiell utveckling och målet är att den kommersiella verksamheten ska täcka förlusten av den flygrelaterade verksam­heten.</p><p>-        Karlstad Airport har uppmärksammat ett ökat intresse för flygplatsen i och med de kommersiella satsningarna, men kunderna är tveksamma till att besöka den i annat syfte än att flyga.</p><p> </p><p>Genom vår undersökning har vi även kunnat utveckla Jarachs (2001) modell <em>The enriched service </em><em>package for the airport provider</em> genom att komplettera denna med två kategorier för en flygplats kommersiella utvecklingsområden, vilka är <em>Educational services </em>och <em>Lodging services.</em></p>

Analysen visar på att flygplatsfrågan är en diskussion som byggs utifrån en ekonomisk representation, där olika bilder framträder. Samarbete och tillväxt är två tankelinjer i flygplatsfrågan. I materialet framträder tankar kring samarbete, både som något svårt att lösa men också nödvändigt för utveckling och framtid. Den andra framträdande tanken bygger på tillväxt, en konkurrenstanke kring ökning av produktion och marknadsvinster. Konkurrenstanken är starkt närvarande i både samarbets- och tillväxtdiskussionerna, samtidigt framstår i analysen en alternativ konkurrensbild växa fram. Flygplatsfrågan kan ses som en investeringsdiskussion, exempelvis att investera i samarbete, som kan generera i större och bättre arbetsmarknad, kraftfullare och bättre utbildningsmöjligheter som också syftar till bättre livskvalité. En konkurrenskraftig plats att vara aktiv i genererar i bättre ekonomi, vilket gäller både i företag- eller verksamhets-, individuella- och i den politiska sfären.

Flygbranschen är en global industri som expanderar snabbt och i och med detta ökar också belastningen på miljön genom flygets miljöpåverkan. Ett verktyg som kan användas för att försöka förändra kursen mot en mer hållbar verksamhet är miljömärkning. I Sverige är flygbranschen ett område som det inte existerar några miljömärkningar inom och LFV i Sverige har blivit intresserad av att införa någon typ av miljömärkning av flygplatser. Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett utkast till kriterier för en miljömärkning av Grön flygplats som baseras på flygplatsernas mest betydande miljöaspekter. Studien bygger på RPS-modell, material från enkäter, intervju och dokument. Fenomenet Grön flygplats analyseras sedan med hjälp av teorin om ekologisk modernisering för att få en förståelse för detta fenomen. Ekologisk modernisering kopplar ihop ekonomisk tillväxt och miljöhänsyn, inom denna teori anses vetenskapen och teknologin som viktiga och tillräckliga medel för att lösa och kontrollera miljöproblemen. Resultatet av flygplatsernas mest betydande miljöaspekter blev totalt sju stycken. Orsaken till att dessa sju blev de mest betydande miljöaspekterna tolkas som att dessa beror på den centrala plats som en flygplats har med mycket människor i rörelse samt dess geografiska läge. Utefter de betydande miljöaspekterna har kriterierna för Grön flygplats utarbetats vilka totalt blev 17 stycken. Kriterierna skulle kunna överföras på flygplatser inom Norden då flygplatsernas geografiska läge har ett liknande klimat. En flygplats kan dock inte uppnå en hållbar verksamhet enbart på kriterier utan en förståelse måste även fås om att flygbranschen inte kan fortsätta växa som den gör idag. Visionerna om Grön flygplats bygger i likhet med ekologisk modernisering på ekonomisk tillväxt och industriell effektivisering.

Den traditionella bilden av en flygplats som ett ställe där uttråkade resenärer sitter och väntar på att så snabbt som möjligt få åka därifrån, håller på att förändras. Många flygplatser har numera utvecklats till att bli mycket mer än gråa väntsalar och flera stora internationella flyg­platser så som Heathrow i London kan idag jämföras med shoppingcenter. Detta gör att flyg­platserna nu inte bara lockar resenärer utan även andra som exempelvis bor i flygplatsens när­område. Den kommersiella delen av flygplatsernas verksamhet har blivit en viktig inkomst­källa för många flygplatser, speciellt eftersom konkurrensen på marknaden hårdnar och in­komsterna från den flygrelaterade verksamheten minskar.   Även i Sverige arbetar man inom LFV (tidigare Luftfartsverket) med att öka sina flygplatsers kommersiella verksamhet. Dock är resurserna mer begränsade och antalet resenärer betydligt färre på de regionala flygplatserna i Sverige jämfört med på stora internationella flygplatser. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur en regional flyg­plats i Sverige arbetar med sitt kommersiella utbud och marknadsför detta. Vi vill även undersöka kun­ders önskemål om utbudet på en flygplats och om satsningarna på kommersiella tjänster ökar intresset för flygplatsen.   För att uppnå vårt syfte har vi genomfört en tvådelad kvalitativ studie med Karlstad Airport som fokus. Tyngdpunkten i uppsatsen är våra intervjuer med tre respondenter från LFV och Karlstad Airport som vi genomfört för att undersöka vilken syn de har på flyg­plat­sens kom­mersiella verksamhet. Vi har kompletterat detta med att göra en kundunder­sökning där vi intervjuade trettio slumpmässigt utvalda kunder på stan för att undersöka vilka önskemål och idéer som finns bland dessa om det kommersiella utbudet på en flygplats. Vi vill med vår kundundersökning även undersöka om kunderna uppmärksammat det utbud som Karlstad Airport erbjuder och om detta är något som de lockas att ta del av.   De slutsatser som vi kan dra från vår undersökning kan sammanfattas i följande punkter:   -        Flygplatsernas kärntjänst är den flygoperativa verksamheten men de kommersiella tjäns­terna och produkterna och att flygplatsen är attraktiv är en förutsättning för dess existens. -        Karlstad Airport erbjuder flera olika kommersiella verksamheter idag, men har enligt vår kundundersökning inte lyckats nått ut med sin marknadsföring av dessa. -        Karlstad Airport har många planer för en fortsatt kommersiell utveckling och målet är att den kommersiella verksamheten ska täcka förlusten av den flygrelaterade verksam­heten. -        Karlstad Airport har uppmärksammat ett ökat intresse för flygplatsen i och med de kommersiella satsningarna, men kunderna är tveksamma till att besöka den i annat syfte än att flyga.   Genom vår undersökning har vi även kunnat utveckla Jarachs (2001) modell The enriched service package for the airport provider genom att komplettera denna med två kategorier för en flygplats kommersiella utvecklingsområden, vilka är Educational services och Lodging services.

Syftet med mitt examensprojekt har varit att genom min designprocess försöka arbeta fram en terminalmöbel där flygplatsen har stått i fokus då det fungerat som min tilltänkta kontext. I min möbel har jag även försökt tillämpa det formspråk som finns hos flygplan, för att på så sätt försöka skapa en möbel som är väl anpassad för sin tänkta kontext. Genomgående i hela projektet har hållbarhet, vardagens estetik samt användning varit centrala begrepp då dessa var de tilldelade ledord som vi fick i början av projektet. I processen arbetade jag först fram tre olika idékoncept som jag valde att kalla ”väskor med sittyta”, modulmöbler samt flygplansinspirerade möbler. Av dessa tre valde jag sedan att gå vidare med de flygplansinspirerade möblerna. Förutom användandet av metoder så som observationer på Kalmar Airport, Arlanda Airport samt Helsingfors Airport, ITK (Identity Tool Kit), Stateboard och Futureboard, för att på så sätt beskriva min syn på dagens terminalmöbler. Så har jag även för att stärka min möbels utformning gjort research på olika typer av sittställningar som är anpassade vid olika typer av användning. Jag har under arbetets gång även fört dialoger med ergonomer, personer från arbetsmiljöverket, flygplatspersonal samt andra tillfrågade för att på så sätt ytterligare försöka stärka min utformning. / Take-off

<p>Arbetet har gjorts åt Saab Security Systems i Växjö. Syftet med arbetet har varit att ta fram ett generellt distribuerat informationssystem som ska användas för informationsspridning på en flygplats. Från Saabs sida är målet med att införa ett nytt informationssystem att få en generell standard för hur informationsspridning ska gå till. På det nya informationssystemet ställs krav på flexibilitet, att det ska vara utbyggningsbart, att det ska finnas möjlighet att ansluta nya aktörer samt att det ska vara en tjänstebaserad arkitektur. Den övergripande frågställningen för arbetet har varit som följer.</p><p>Kan tjänstabaserad arkitektur vara en lösning för hur information kan överföras på ett säkert sätt mellan flygklubbarna och flygledartornet?</p><p>Under arbetets gång har en teoretisk studie gjorts där fem olika mellanprogram jämförts utifrån transport av information, tjänstebeskrivning, tjänsteregistrering och upptäckt samt säkerhet. Jämförelsen hade fokus på flexibilitet och visade att Jini, CORBA och Web Services var de bästa lösningarna. Dessa tre mellanprogram jämfördes sedan ur ett säkerhetsperspektiv.</p><p>Det som studerades var vilka lösningar som finns för integritet, attestering och verifiering. Dessutom testades hur kommunikation med de tre olika mellanprogrammen fungerar genom en brandvägg.</p><p>Efter den teoretiska genomgången samt testerna med brandväggen så valdes Web Services för den implementation som skulle utföras. Jag valde Web Services eftersom det var det mellanprogram som fungerade bäst vid kommunikation genom en brandvägg.</p><p>Implementationen som utförts inom ramarna för examensarbetet är en applikation för att möjliggöra för flygklubbar att boka tid för start vid Göteborg City Airport och skulle visa på konceptet för informationssystemet och den säkerhet som behövs.</p><p>Arbetet med olika tjänstebaserade lösningar visar att detta sätt att bygga ett informationssystem för flygplatsen lämpar sig väl. Flexibilitet vad gäller möjligheten att koppla upp sig mot systemet från olika plattformar krävs då det finns många aktörer och detta är SOA en lösning på. Det är även en viktig aspekt att det finns möjlighet för de säkerhetslösningar som anses nödvändiga.</p><p>Testningen av systemet visade att dessa säkerhetslösningar fungerade för implementationen av tidsbokningstjänsten.</p>

Transportinfrastruktur belyses ofta som en betydande faktor för den regionala tillväxten. I Värmland och Karlstad lyfts den lokala flygplatsen Karlstad Airport fram i ett politiskt sammanhang som en viktig del för länets utveckling, i synnerhet kopplat till länets näringsliv. Men bidrar verkligen Karlstad Airport till hela länets utveckling eller är det snarare kopplat till Karlstadsregionens tillväxt? Syftet med studien är att öka förståelsen och utvärdera flygplatser och dess effekter för den regionala utvecklingen. Vidare är studiens syfte att undersöka flygplatsers påverkansområden med Karlstad Airport som exempel. De frågor som vi ställer oss med studien är: ”Inom vilka påverkansområden har Karlstad Airport betydelse för Värmland?” och ”på vilket sätt skiljer sig betydelsen av flygplatsens olika påverkansområden mellan Karlstadsregionen och Värmlands län?”. Vårt vetenskapliga angreppssätt har varit hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt vilket har präglat studiens genomförande. Åtta stycken semistrukturerade intervjuer utgör grunden av studiens insamlade material, intervjuerna genomfördes med politiker, tjänstemän och näringslivsrepresentanter i Värmlands län. Vår studie visar att Karlstad Airport har en betydelse för Värmlands län inom påverkansområden som regional utveckling, tillgänglighet och symbolvärden. Dessa påverkansområden visar sig även skilja sig åt bland kommunerna inom Värmlands län

Arbetet har gjorts åt Saab Security Systems i Växjö. Syftet med arbetet har varit att ta fram ett generellt distribuerat informationssystem som ska användas för informationsspridning på en flygplats. Från Saabs sida är målet med att införa ett nytt informationssystem att få en generell standard för hur informationsspridning ska gå till. På det nya informationssystemet ställs krav på flexibilitet, att det ska vara utbyggningsbart, att det ska finnas möjlighet att ansluta nya aktörer samt att det ska vara en tjänstebaserad arkitektur. Den övergripande frågställningen för arbetet har varit som följer. Kan tjänstabaserad arkitektur vara en lösning för hur information kan överföras på ett säkert sätt mellan flygklubbarna och flygledartornet? Under arbetets gång har en teoretisk studie gjorts där fem olika mellanprogram jämförts utifrån transport av information, tjänstebeskrivning, tjänsteregistrering och upptäckt samt säkerhet. Jämförelsen hade fokus på flexibilitet och visade att Jini, CORBA och Web Services var de bästa lösningarna. Dessa tre mellanprogram jämfördes sedan ur ett säkerhetsperspektiv. Det som studerades var vilka lösningar som finns för integritet, attestering och verifiering. Dessutom testades hur kommunikation med de tre olika mellanprogrammen fungerar genom en brandvägg. Efter den teoretiska genomgången samt testerna med brandväggen så valdes Web Services för den implementation som skulle utföras. Jag valde Web Services eftersom det var det mellanprogram som fungerade bäst vid kommunikation genom en brandvägg. Implementationen som utförts inom ramarna för examensarbetet är en applikation för att möjliggöra för flygklubbar att boka tid för start vid Göteborg City Airport och skulle visa på konceptet för informationssystemet och den säkerhet som behövs. Arbetet med olika tjänstebaserade lösningar visar att detta sätt att bygga ett informationssystem för flygplatsen lämpar sig väl. Flexibilitet vad gäller möjligheten att koppla upp sig mot systemet från olika plattformar krävs då det finns många aktörer och detta är SOA en lösning på. Det är även en viktig aspekt att det finns möjlighet för de säkerhetslösningar som anses nödvändiga. Testningen av systemet visade att dessa säkerhetslösningar fungerade för implementationen av tidsbokningstjänsten.

Flygplatser utgör en nyckelroll i dagens samhälle. De fungerar inte enbart som ett centrum för samverkan mellan transportmedel, utan även som en mötesplats för resenärer. Trängsel i terminalerna har blivit ett betydande problem för de som flyger regelbundet och i flera fall har minskad kötid blivit synonymt med hög kvalitet för resenären. En effektivare hantering av resenären är nödvändig och kräver tillförlitliga processer. Att arbeta med processer är inget nytt, det har länge varit centralt för verksamhetsprocesser och arbetsflöden, främst inom tillverkningsindustrin men den omfattande litteraturgenomgången påvisar att det finns få processorienterade modeller som specifikt tillämpas på en resenärsprocess. Fallföretaget, Swedavia, arbetar aktivt med resenärsprocessen inom flygbranschen. De har utvecklat en viss metodik men denna är inte effektiv nog då de upplever problematik på grund av det ökade antalet resenärer. Syftet med studien är därför att skapa en konceptmodell för arbetsmetodiken vid utveckling av resenärsprocessen på flygplatser, med avsikt att tillföra en ny tillämpning till området för processutveckling. Modellen avser även hjälpa fallföretaget Swedavia att bli effektivare i sin processutveckling. Studiens metod har en abduktiv forskningsansats. Först genomfördes en utförlig litteraturgenomgång vilken utmynnade i ett första utkast av en konceptmodell med tolv nyckelfaktorer för processorientering kopplade till resenärsprocessen. Därefter genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med berörd personal på fallföretaget. Valet av fallföretag motiveras av deras generaliserbarhet, då samtliga respondenter arbetar med utveckling av Sveriges största flygplats, Arlanda. Avsikten med intervjuerna var att tydliggöra hur arbetet med utvecklingen av resenärsprocessen ser ut idag samt avgöra hur processorienterade de är. Slutligen analyserades konceptmodellen utifrån empirin, vilket resulterade i korrigeringar och en slutgiltig modell. Det vetenskapliga bidraget är utvecklingen av en konceptmodell för resenärsprocesser. Den slutliga konceptmodellen består av fem nyckelfaktorer, vilka är; processägare och -beskrivningar, stöd och engagemang, mätverktyg, organisation samt ständiga förbättringar. Den framtagna modellen är ett visuellt stöd för att hjälpa organisationer att bli effektivare i deras utveckling av en resenärsprocess. Den fungerar som ett verktyg för att förbättra processer och att utvärdera företag. / Airports have come to be one of the key elements in today’s society. They do not only serve as a center for interoperability, but also as a meeting place for travelers. Congestion in the terminals has become a significant problem for those who fly regularly and in many cases reduction of queue time has become synonymous with high quality travelling. Therefore, more efficient handling of the traveler is necessary and requires reliable processes. Working with processes has been central to business procedures and workflows for a long time, mainly in the manufacturing industry but the comprehensive literature review indicates that there are few process-oriented models specifically applied to the passenger departure process. The case company, Swedavia, is actively working with passenger departure processes in the aviation industry. They have developed a certain methodology, but it is not effective enough as they have experienced problems due to the increased number of travelers. For that reason, the aim of the study is to create a conceptual model for the work methodology when developing the passenger departure process at airports, with the intention of introducing a new application to ​​process development. The model also aims to help Swedavia become more efficient in its process development. The study's method has an abductive research approach. First, a detailed literature review was conducted, which resulted in a first draft of a conceptual model with twelve key factors for process orientation linked to the traveler process. Eight semi-structured interviews were then conducted with relevant personnel at the case company. The choice of case company is motivated by their generalizability, as all respondents work with the development of Sweden's largest airport, Arlanda. The purpose of the interviews was to clarify what their work on developing the traveler process looks like and also to what extent they are process oriented. Finally, the conceptual model was analyzed based on empirical findings, resulting in corrections and a definitive model for developing the passenger departure process. The scientific contribution is the development of a conceptual model for passenger departure processes. The final conceptual model consists of five key factors, which are: process owners and descriptions, support and commitment, measurement tools, organization and continuous improvement. The proposed and identified model works as a visual support to help organizations become more efficient in their development of a passenger departure process. It is a useful tool to improve processes and to evaluate businesses.