<p>Dagens samhälle är beroende av olja i olika former, och det råder stor osäkerhet om hur länge oljan kommer att räcka i den takt som den förbrukas idag. 1997 utarbetades Kyoto-överenskommelsen för att minska utsläppen av koldioxid. Under år 2003 kom EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30, som sätter upp riktlinjer för ett ökat användande av alternativa bränslen.</p><p>Mitt syfte har varit att åskådliggöra biogasens framtida potential för som ett alternativtbränsle till bensin och diesel, samt att undersöka vad som krävs och vad som görs för att öka biogasproduktionen för att få ett utökat användande för att uppnå målen med EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30. Uppsatsen har byggts på intervjuer med representanter från SvenskBiogas, Energimyndigheten, Svenskt Gastekniskt Center och JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik). Vidare har även biodrivmedelsdirektivet legat till grund i uppsatsen, samt vetenskapliga artiklar och ett antal forskningsrapporter som har använts för att underbygga resultaten i uppsatsen.</p><p>Resultatet i uppsatsen visade att den teoretiska framtida potentialen för biogasdrivna fordon, kommer att ligga någonstans mellan 10-17 TWh/år. Dessa beräkningar förutsätter att jordbrukssektorn är villig att odla grödor på den mark som ligger i träda, samt är beroende av hur stor andel av restprodukter från de övriga delarna av jordbrukssektorn som samlas in. Om enbart odlingar av marken som ligger i träda inkluderas, kommer biogas motsvarande 10-12 TWh/år produceras, vilket skulle motsvara 15 % av allt fordonsbränsle. Dessa substrat kan komma att börja användas i större skala längre fram i tiden. Men på kortare sikt är det framför allt avfall från slakterier, restauranger och till viss del jordbrukssektorn som kommer att ligga till grund för att uppnå målen med biodirektivet. Effektiviseringar är något som bör göras för att öka effektiviteten, säkerheten och mängden producerad biogas. Resultatet visade också att hushållsavfall eventuellt kommer att bli intressant att börja röta i större skala för att öka biogasproduktionen.</p><p>Rötning av restprodukter och av andra biologiska substrat genererar stora mängder rötrester som bör komma tillbaka till åkrarna, eftersom den innehåller mycket näring som skulle kunna användas på åkrarna som jordförbättringsmedel. Generellt sett rötas olika substrat samtidigt i dagens anläggningar, vilket genererar en rötrest som kan innehålla ämnen som är skadliga och inte bör komma ut på åkrarna. Detta medför att bönderna inte vill använda det. Problemet måste lösas (på något sätt) innan den eventuella biogasproduktionen av grödor från jordbrukssektorn kan starta i större skala, vilket också gäller rötning av hushållsavfall.</p><p>En slutsats som kan dras är att om den nämnda biogasproduktionsökningen ska kunna genomföras, kommer inställningen hos staten, länsstyrelserna och kommunerna ha stor betydelse. Framför allt kommer jordbrukssektorns inställning bli avgörande. På lite längre sikt kommer även allmänhetens inställning till en utökad biogasproduktion komma att vara av stor betydelse eftersom det är där hushållsavfallet finns.</p>

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som krävs för en lyckad implementering av ett förbättringsprogram i en organisation, oavsett vilket förbättringsprogram som används. Förbättringsprogrammen har vuxit fram ur kvalitetrörelsen och har sitt ursprung i ständiga förbättringar och PDSA-cykeln. Förbättringsprogram används av ledningen för att uppnå en högre grad av kundtillfredsställelse, på ett strukturerat sätt. En implementering av ett förbättringsprogram måste successivt lanseras i en organisation genom introduktionsfas, försöksfas, införandefas, expansionsfas och integreringsfas. I införandefasen används tre olika typer av införande av förbättringsprogram totalt, delvis och införande under befintligt koncept. Implementeringsprocessen måste mätas för att det ska kunna avgöras om den blev lyckad eller inte. Metoden som använts i detta examensarbete är en kvalitativ forskningsprocess med hermeneutiskt ideal av kvalitativ metod med en kombination av etnometodologisk tradition och naturism. Författaren har använt sig av en tvärsnittsdesign i tidsaspekten. Data insamlingsmetoden har varit kvalitativ intervju, med fem respondenter, samt litteraturstudier från vetenskapliga artiklar och böcker. Detta har analyserats med Ad-hoc. Resultatet visade att faktorer för att lyckas med en implementering av förbättringsprogram är: engagerat ledarskap, mål vision, delaktighet, vilja, resurser, kunskap, förståelse, kommunikation, uthållighet och efterfrågan. Undersökningen visar framför allt på vikten av engagerat ledarskap och detta är av största vikt om en implementering ska lyckas. Det är viktigt att organisationen gör det klart vilka förväntningar som finns på de roller som ska vara delaktiga och att det utgår från den egna organisationens resurser och förutsättningar. / The purpose of this master thesis was to investigate the factors necessary for a successful implementation of an improvement program in an organization, regardless of the improvement program used. The improvement program has grown from TQM and has its origins in continuous improvement and the PDSA cycle. The improvement programs are used by management to achieve a higher level of customer satisfaction in a structured way. The implementation of an improvement program in a company consists of five phases, introductory, pilot, implementation, expansion and integration. There are three types of introductions of the implementation phase, total, partial and during existing concepts. The implementation process must be measured in order to enable it to determine whether it was successful implementation or not. The method used in this thesis is a qualitative research process with hermeneutical ideals of a qualitative method with a combination of ethno-methodological tradition and naturism. The author has used a cross-sectional research design and the data collection methodology was qualitative interviews with five respondents, and literature studies from scientific articles and books. The result has been ad-hoc analyzed. The results showed that the factors for the success of an implementation of the improvement program are: engaged leadership, vision, goals, participation, willingness, resources, knowledge, understanding, communication, perseverance and demand. This master thesis shows above all the importance of engaged leadership and this is of paramount importance, if an implementation is to be succeed or not. It is important that the organization makes it clear what the expectations of the roles that will be involved and that it is based on the organization's own resources and conditions.

ERP-systems is a relatively new system-solution in the corporate world. It was not until the 1990s that system vendors began to develop what we today refer to as an ERP-system. The foundation for the creation of ERP-systems was set 30 years earlier in the 1960s when MRP (Material Resource Planning System) systems began to handle complex business scheduling and planning of materials. An ERP-system, also known as Enterprise Resource Planning System, is an essential part of organizations and exists to facilitate and organize business processes and project planning within the organization. Investing in an implementation of an ERPsystem can often be an expensive and time-consuming project that easily exceeds both budget and timeframe. The purpose of this bachelor thesis is to analyse a specific implementation project of an ERP-system at ALTEN Sweden. The intention with this thesis is to identify the key factors that contributed to the successful implementation at ALTEN Sweden. We chose to conduct a total of three interviews at ALTEN Sweden. The respondents contributed with different views of the implementation project due to their different positions within the organization. This study resulted in seven key factors that contributed to the success of ALTEN Sweden's implementation project. We identified these key factors through a review of the empirical material and by comparing it to the literature.

Dagens samhälle är beroende av olja i olika former, och det råder stor osäkerhet om hur länge oljan kommer att räcka i den takt som den förbrukas idag. 1997 utarbetades Kyoto-överenskommelsen för att minska utsläppen av koldioxid. Under år 2003 kom EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30, som sätter upp riktlinjer för ett ökat användande av alternativa bränslen. Mitt syfte har varit att åskådliggöra biogasens framtida potential för som ett alternativtbränsle till bensin och diesel, samt att undersöka vad som krävs och vad som görs för att öka biogasproduktionen för att få ett utökat användande för att uppnå målen med EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30. Uppsatsen har byggts på intervjuer med representanter från SvenskBiogas, Energimyndigheten, Svenskt Gastekniskt Center och JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik). Vidare har även biodrivmedelsdirektivet legat till grund i uppsatsen, samt vetenskapliga artiklar och ett antal forskningsrapporter som har använts för att underbygga resultaten i uppsatsen. Resultatet i uppsatsen visade att den teoretiska framtida potentialen för biogasdrivna fordon, kommer att ligga någonstans mellan 10-17 TWh/år. Dessa beräkningar förutsätter att jordbrukssektorn är villig att odla grödor på den mark som ligger i träda, samt är beroende av hur stor andel av restprodukter från de övriga delarna av jordbrukssektorn som samlas in. Om enbart odlingar av marken som ligger i träda inkluderas, kommer biogas motsvarande 10-12 TWh/år produceras, vilket skulle motsvara 15 % av allt fordonsbränsle. Dessa substrat kan komma att börja användas i större skala längre fram i tiden. Men på kortare sikt är det framför allt avfall från slakterier, restauranger och till viss del jordbrukssektorn som kommer att ligga till grund för att uppnå målen med biodirektivet. Effektiviseringar är något som bör göras för att öka effektiviteten, säkerheten och mängden producerad biogas. Resultatet visade också att hushållsavfall eventuellt kommer att bli intressant att börja röta i större skala för att öka biogasproduktionen. Rötning av restprodukter och av andra biologiska substrat genererar stora mängder rötrester som bör komma tillbaka till åkrarna, eftersom den innehåller mycket näring som skulle kunna användas på åkrarna som jordförbättringsmedel. Generellt sett rötas olika substrat samtidigt i dagens anläggningar, vilket genererar en rötrest som kan innehålla ämnen som är skadliga och inte bör komma ut på åkrarna. Detta medför att bönderna inte vill använda det. Problemet måste lösas (på något sätt) innan den eventuella biogasproduktionen av grödor från jordbrukssektorn kan starta i större skala, vilket också gäller rötning av hushållsavfall. En slutsats som kan dras är att om den nämnda biogasproduktionsökningen ska kunna genomföras, kommer inställningen hos staten, länsstyrelserna och kommunerna ha stor betydelse. Framför allt kommer jordbrukssektorns inställning bli avgörande. På lite längre sikt kommer även allmänhetens inställning till en utökad biogasproduktion komma att vara av stor betydelse eftersom det är där hushållsavfallet finns.

The purpose of this thesis is to examine which factors are the most important to successfully implementing an improvement process, and to examine if subcontracting companies differ from the rest of the companies in the study. Increasing the quality of products and at the same time lowering the costs is often necessary with the pressure from the external environment that many companies are facing today. Many companies are active on a global scale with competitors all over the planet. It is easy to understand that companies need to have an innovative approach, and improve their products, but it is hard to know how and what to change. Upon completion of the initial research phase, a form with questions was created. The composed question sheet was used in an internet based survey. The same question sheet was later used in interviews with 3 different companies. The interview phase provided a chance to ask follow up questions to increase the understanding and help with the analysis. The results from the study were compared with leading literature and similarities were highlighted. The results from the study demonstrate that soft values are the most important factors when implementing an improvement process. Engaged leadership, clear goals and participation from leaders and personnel are the most prominent factors. The differences between subcontracting companies and the other companies in the study are not significant.

Flygplatser utgör en nyckelroll i dagens samhälle. De fungerar inte enbart som ett centrum för samverkan mellan transportmedel, utan även som en mötesplats för resenärer. Trängsel i terminalerna har blivit ett betydande problem för de som flyger regelbundet och i flera fall har minskad kötid blivit synonymt med hög kvalitet för resenären. En effektivare hantering av resenären är nödvändig och kräver tillförlitliga processer. Att arbeta med processer är inget nytt, det har länge varit centralt för verksamhetsprocesser och arbetsflöden, främst inom tillverkningsindustrin men den omfattande litteraturgenomgången påvisar att det finns få processorienterade modeller som specifikt tillämpas på en resenärsprocess. Fallföretaget, Swedavia, arbetar aktivt med resenärsprocessen inom flygbranschen. De har utvecklat en viss metodik men denna är inte effektiv nog då de upplever problematik på grund av det ökade antalet resenärer. Syftet med studien är därför att skapa en konceptmodell för arbetsmetodiken vid utveckling av resenärsprocessen på flygplatser, med avsikt att tillföra en ny tillämpning till området för processutveckling. Modellen avser även hjälpa fallföretaget Swedavia att bli effektivare i sin processutveckling. Studiens metod har en abduktiv forskningsansats. Först genomfördes en utförlig litteraturgenomgång vilken utmynnade i ett första utkast av en konceptmodell med tolv nyckelfaktorer för processorientering kopplade till resenärsprocessen. Därefter genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med berörd personal på fallföretaget. Valet av fallföretag motiveras av deras generaliserbarhet, då samtliga respondenter arbetar med utveckling av Sveriges största flygplats, Arlanda. Avsikten med intervjuerna var att tydliggöra hur arbetet med utvecklingen av resenärsprocessen ser ut idag samt avgöra hur processorienterade de är. Slutligen analyserades konceptmodellen utifrån empirin, vilket resulterade i korrigeringar och en slutgiltig modell. Det vetenskapliga bidraget är utvecklingen av en konceptmodell för resenärsprocesser. Den slutliga konceptmodellen består av fem nyckelfaktorer, vilka är; processägare och -beskrivningar, stöd och engagemang, mätverktyg, organisation samt ständiga förbättringar. Den framtagna modellen är ett visuellt stöd för att hjälpa organisationer att bli effektivare i deras utveckling av en resenärsprocess. Den fungerar som ett verktyg för att förbättra processer och att utvärdera företag. / Airports have come to be one of the key elements in today’s society. They do not only serve as a center for interoperability, but also as a meeting place for travelers. Congestion in the terminals has become a significant problem for those who fly regularly and in many cases reduction of queue time has become synonymous with high quality travelling. Therefore, more efficient handling of the traveler is necessary and requires reliable processes. Working with processes has been central to business procedures and workflows for a long time, mainly in the manufacturing industry but the comprehensive literature review indicates that there are few process-oriented models specifically applied to the passenger departure process. The case company, Swedavia, is actively working with passenger departure processes in the aviation industry. They have developed a certain methodology, but it is not effective enough as they have experienced problems due to the increased number of travelers. For that reason, the aim of the study is to create a conceptual model for the work methodology when developing the passenger departure process at airports, with the intention of introducing a new application to ​​process development. The model also aims to help Swedavia become more efficient in its process development. The study's method has an abductive research approach. First, a detailed literature review was conducted, which resulted in a first draft of a conceptual model with twelve key factors for process orientation linked to the traveler process. Eight semi-structured interviews were then conducted with relevant personnel at the case company. The choice of case company is motivated by their generalizability, as all respondents work with the development of Sweden's largest airport, Arlanda. The purpose of the interviews was to clarify what their work on developing the traveler process looks like and also to what extent they are process oriented. Finally, the conceptual model was analyzed based on empirical findings, resulting in corrections and a definitive model for developing the passenger departure process. The scientific contribution is the development of a conceptual model for passenger departure processes. The final conceptual model consists of five key factors, which are: process owners and descriptions, support and commitment, measurement tools, organization and continuous improvement. The proposed and identified model works as a visual support to help organizations become more efficient in their development of a passenger departure process. It is a useful tool to improve processes and to evaluate businesses.

Introduktion: Initialt omhändertagande av patienter i cirkulatorisk chock är en komplex uppgift. Att snabbt identifiera chock och sätta in tidiga åtgärder kan vara avgörande för utgången för patienten. Intensivvårdssjuksköterskan är en del i teamet som vårdar och behandlar patienter i cirkulatorisk chock. Intensivvårdssjuksköterskan har ett ansvar att förebygga, vårda och behandla patienter i kritisk sjukdom och att bedriva vården utifrån patientens fysiska, psykiska och sociala behov. I samverkan med andra i teamet verkar intensivvårdssjuksköterskan vid det initiala omhändertagandet för att optimera patientens förutsättningar, undvika negativa konsekvenser av chock och ge en god vård. Detta utifrån faktorer som kan vara påverkande i sammanhanget. Syfte: Att identifiera nyckelfaktorer i intensivvårdssjuksköterskors arbete som kan påverka det initiala omhändertagandet av patient i cirkulatorisk chock. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ deskriptiv studie med kritisk incident teknik för att besvara studiens syfte. Sju semistrukturerade individuella intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor genomfördes. Insamlad data analyserades i enlighet med hur Flanagan (1954) beskriver dataanalysen. Resultat: Tre huvudområden framkom. Det första “Intensivvårdssjuksköterskans förmåga, kunskap och handlingar” beskriver faktorer som rör intensivvårdssjuksköterskans egna förmågor, kunskaper och handlingar i det initiala omhändertagandet. Det andra “Teamarbete och kommunikation” beskriver betydelsefulla faktorer som intensivvårdssjuksköterskorna lyfte fram i interaktion med andra personer i det initiala omhändertagandet. Det tredje “Tid, bemanning och materiella förutsättningar” beskriver de situationsbetingade, fysiska och organisatoriska förutsättningar som intensivvårdssjuksköterskorna uttryckte som betydelsefulla i det initiala omhändertagandet. Slutsats: Denna studie identifierar faktorer som kan ha en betydande påverkan i detta sammanhang utifrån intensivvårdssjuksköterskans perspektiv och roll i teamet. Studien lyfter fram att de påverkande faktorerna både berör tekniska och icke-tekniska färdigheter som kan relateras till individen och gruppen, men även faktorer som härrör till den specifika situationen, miljön och organisationen. För att förbättra vården för en patient i cirkulatorisk chock vid det initiala omhändertagandet måste åtgärder vara utformade för att innefatta alla dessa aspekter.

For a long-term period, the construction industry has been challenged by low growth rate performance, with strong relationships between reduced productivity, inefficient processes, and low level of digitalization. The industry is an important part of the development of society and generates considerable economic values that motivate change, by utilizing the forces of digitalization to a greater extent. Artificial Intelligence (AI) is a technology in today's digital revolution that has received a lot of media attention about its capabilities and how it can be implemented to create a higher degree of efficiency. In the construction industry, AI is a relatively new concept that is predicted to have great potential to challenge the conventional construction process to promote a more efficient and productive construction project. The aim of the study is to increase knowledge about AI, its potential and to develop a guideline for implementing AI. The study applied a qualitative research approach where qualitative data was analyzed. Data collection techniques for the study consisted of literature review consisting of book, reports and articles to create the theoretical framework of the topic. A comprehensive interview study was conducted with individuals in three different segments; Construction companies, consulting companies and academia to be able to cover the questions of the study. The results of the study indicate that AI is applied to a limited extent in the Swedish construction industry. However, the potential is considered high in many of the different phases and processes of the construction process, where the greatest extraction can be obtained in early stages and during the actual project management phase. Guidance of the implementation and its key factors is reinforced by the identification of the challenges that, according to the interviews and theory, can be found in both external and internal factors. Furthermore, AI technology requires investment and challenges the structure of the industry in terms of collaboration and data collection. Today's fragmented industry and the unwillingness to share data requires updated business models to achieve the expected impact that AI may generate. Implementation in construction projects often remains in test environments and, according to the study, struggles to scale up. Lack of knowledge about AI and low willingness to invest are identified as two reasons. An implementation of AI differs from "traditional" digitization since the technology is more closely connected to the business strategy and not only a technological issue. A knowledge boost within company management is crucial for an implementation to be strategic and incorporate the company's business strategy. The analysis further indicated that sector-wide initiatives are required to ensure that AI can be applied throughout the construction process. From the results and the subsequent analysis, there is a strong interest in AI and how itcan be applied. An increased utilization and investment in the technology can provide competitive advantages and consequently there is a risk that more activities will occur than what has been identified in the study. The result is in alignment with previous research but also indicates that Sweden as a country is generally behind in the development of AI. Further research and more use cases of AI are necessary to increase knowledge in the industry and to motivate companies participating in a construction project to increase their willingness to invest. / Byggbranschen har under lång tid utmanats av låg tillväxtutveckling där minskad produktivitet, ineffektiva processer och låg grad av digitalisering har starka samband. Branschen utgör en viktig del i samhällsutvecklingen och genererar stora ekonomiska värden som motiverar till förändring, genom att i större utsträckning nyttja digitaliseringens krafter. Artificiell Intelligens (AI) är en teknik i nutidens stora tekniska revolution som har fått ett stort medialt utrymme om dess förmåga och hur det kan implementeras för att bland annat skapa högre grad av effektivitet. Inom byggbranschen är AI ett relativt nytt begrepp som spås ha stor potential att utmana den konventionella byggprocessen för att främja ett effektivare och produktivare byggprojekt. Målet med studien är att öka kunskapen om AI, dess potential samt att forma en vägledning i implementeringen av AI. I studien tillämpades en kvalitativ undersökning där kvalitativa data analyserades. Datainsamlingstekniker för studien bestod av litteraturgenomgång i form av bok, rapporter och artiklar för att bygga upp det teoretiska ramverket kring ämnet. En omfattande intervjustudie utfördes med aktörer inom tre olika segment; Byggföretag, konsultföretag och akademin för att kunna besvara studiens frågeställningar. Resultatet i studien visar att AI används i begränsad utsträckning inom svensk byggbransch. Dock bedöms potentialen stor i många av byggprocessens olika skeden och processer, där den största utvinningen kan fås i tidiga skeden genom användning av historiska data samt under själva projektstyrningen. En vägledning i implementeringen och dess nyckelfaktorer förstärks genom identifieringen av utmaningarna som enligt intervjuerna och teorin bottnar i både externa och interna faktorer. AI-tekniken kräver dock investeringar och ställer krav på branschens struktur när det kommer till samarbete och datainsamlingar. Dagens fragmenterade bransch och motviljan att dela data kräver uppdaterade affärsmodeller för att få den förväntade effekt som AI kan generera. Införandet i byggprojekt stannar ofta i testmiljöer och har enligt studien svårt att skalas upp. Kunskapsbrist om AI och låg investeringsvilja pekas ut som två anledningar. En implementering av AI särskiljer sig från ”vanlig” digitalisering då tekniken i högre utsträckning är kopplad till affärsstrategin och inte enbart en teknisk fråga. Ett kunskapslyft inom företagsledningar anses nödvändigt för att en implementering ska ske strategiskt och genomsyra företagets affärsstrategi. Analysen och vägledningen visar också att det behövs branschgemensamma initiativ för att AI ska kunna tillämpas genom hela byggprocessen. I resultatet samt i den efterföljande analysen framhålls ett tydligt intresse för AI och hur det kan användas. En utökad tillämpning och satsning på tekniken kan ge konkurrensfördelar och det finns därför en risk att det görs mer än vad som framkommit i studien. Resultatet går i linje med tidigare forskning men visar också på att Sverige som land generellt ligger efter i utvecklingen av AI. Vidare forskning och fler användarfall av AI är nödvändigt för att öka kunskapen i branschen och också motivationen till att öka investeringsviljan hos bolag verksamma i ett byggprojekt.

Background: Home care are a very common form of care and many prefer this form of care in front of hospitalized care. The home care service is therefore in need of a planning system in order to plan its work as efficiently as possible. Many of these implementations fail. Purpose: Many implementations in the home care service fail. The purpose of this paper is therefore to investigate what critical success factors project managers should focus on to achieve a successfull implementation. Method: This study has been conducted with a qualitative study as research method. A literature study was carried out by finding previous research in the field, which was then used as a theoretical framework. This was then compared with the empirical evidence acquired through semi-structured interviews with people with experience of implementations in the home care industry. Result: The result shows that the CSF’s that appeared in the literature study should also be used in practice. In addition, three new factors were identified Conclusion: All of the CSF’s presented in the literature study were reinforced by the interviews conducted with the informants in this study. References to how these should be used have also been developed. For example, the focus on the factor resources should primarily be put on the resource time.This study also concludes that depending on the type of organization it is about, such as small private companies, private medium-sized companies or municipal-owned businesses, focus should be on different CSF’s.

Masshantering är ett komplext område, där avfallsmassor från anläggningsarbeten idag står för ca 40 % av Sveriges avfallsmängd. Med en mer hållbar och cirkulär masshantering skulle användningen av jordens naturresurser kunna minska betydligt. Kommuner är stora aktörer och deras arbete är av stor vikt för att kunna uppfylla både nationella och globala klimat- och miljömål.  Kommun X och dess Energi- och miljöbolag i Värmlands län har planlagt att upprätta en ny deponi inom kommunen och skall inför detta utföra en förstudie för att optimera deponins placering och livslängd. Arbetet med hållbar och cirkulär masshantering kan bidra med en betydande förlängd livslängd av deponin, och minskning av förbrukning av naturresurser.  Studien syftade till att undersöka vilka Nyckelfaktorer som är av största relevans inom arbetet med masshantering inom kategorierna; Planering, Logistik, Kunskap, Förändringsarbete och Material. Detta genom att dra nytta av "goda exempel" från framstående kommuner inom masshantering, benämnda som Kommun A och Kommun B i föreliggande studien. Metoden som genomfördes var kvalitativ där datainsamlingen innebar semistrukturerade intervjuer med representanter från fyra verksamheter inom länet.  Slutsatsen gav att flertalet Nyckelfaktorer kunde hittas genom de ”goda exemplen”, där tidig planering och optimerad logistik genom projektering, ökat samarbete och kontinuerliga möten är de viktigaste faktorerna för en mer hållbar masshantering. Flera av de nyckelfaktorer som ”de goda exemplen” angett att de arbetat och arbetar mycket med sågs också vara sådant som Kommun X och dess Energi- och miljöbolag idag inte bedriver men som de efterfrågar inom verksamheten. Sådant som nu ges möjlighet att implementera inom verksamheten för en mer hållbar och cirkulär masshantering. / Waste management is a complex field, where construction waste currently accounts for approximately 40% of Sweden's total waste volume. With a more sustainable and circular approach to waste management, the utilization of natural resources could be significantly reduced. Municipalities play a crucial role as major actors, and their efforts are vital for achieving the goals of Agenda 2030 and the national environmental objectives.  Municipality X and its Energy and Environment Company in Värmland County are planning to establish a new landfill within the municipality and are conducting a feasibility study to optimize the location and lifespan of the landfill. Sustainable and circular waste management practices can contribute to a significantly extended lifespan of the landfill and a reduction in the consumption of natural resources.  The study aimed to investigate the key factors that are most relevant in waste management work within the categories of Planning, Logistics, Knowledge, Change Management, and Materials. This was done by use "best practices" from leading municipalities in waste management. The methodology employed was qualitative, involving semi-structured interviews with representatives from four entities within the county.  The conclusion revealed that several key factors could be identified through the "best practices." Early planning and optimized logistics through increased collaboration and regular meetings were identified as the most important factors for more sustainable waste management. Several of the key factors that the "best practices" had focused on were also areas in which Municipality X and its Energy and Environment Company currently do not work but express a demand for. This provides an opportunity for the implementation of these practices in their operations for a more sustainable and circular waste management approach.