For a long-term period, the construction industry has been challenged by low growth rate performance, with strong relationships between reduced productivity, inefficient processes, and low level of digitalization. The industry is an important part of the development of society and generates considerable economic values that motivate change, by utilizing the forces of digitalization to a greater extent. Artificial Intelligence (AI) is a technology in today's digital revolution that has received a lot of media attention about its capabilities and how it can be implemented to create a higher degree of efficiency. In the construction industry, AI is a relatively new concept that is predicted to have great potential to challenge the conventional construction process to promote a more efficient and productive construction project. The aim of the study is to increase knowledge about AI, its potential and to develop a guideline for implementing AI. The study applied a qualitative research approach where qualitative data was analyzed. Data collection techniques for the study consisted of literature review consisting of book, reports and articles to create the theoretical framework of the topic. A comprehensive interview study was conducted with individuals in three different segments; Construction companies, consulting companies and academia to be able to cover the questions of the study. The results of the study indicate that AI is applied to a limited extent in the Swedish construction industry. However, the potential is considered high in many of the different phases and processes of the construction process, where the greatest extraction can be obtained in early stages and during the actual project management phase. Guidance of the implementation and its key factors is reinforced by the identification of the challenges that, according to the interviews and theory, can be found in both external and internal factors. Furthermore, AI technology requires investment and challenges the structure of the industry in terms of collaboration and data collection. Today's fragmented industry and the unwillingness to share data requires updated business models to achieve the expected impact that AI may generate. Implementation in construction projects often remains in test environments and, according to the study, struggles to scale up. Lack of knowledge about AI and low willingness to invest are identified as two reasons. An implementation of AI differs from "traditional" digitization since the technology is more closely connected to the business strategy and not only a technological issue. A knowledge boost within company management is crucial for an implementation to be strategic and incorporate the company's business strategy. The analysis further indicated that sector-wide initiatives are required to ensure that AI can be applied throughout the construction process. From the results and the subsequent analysis, there is a strong interest in AI and how itcan be applied. An increased utilization and investment in the technology can provide competitive advantages and consequently there is a risk that more activities will occur than what has been identified in the study. The result is in alignment with previous research but also indicates that Sweden as a country is generally behind in the development of AI. Further research and more use cases of AI are necessary to increase knowledge in the industry and to motivate companies participating in a construction project to increase their willingness to invest. / Byggbranschen har under lång tid utmanats av låg tillväxtutveckling där minskad produktivitet, ineffektiva processer och låg grad av digitalisering har starka samband. Branschen utgör en viktig del i samhällsutvecklingen och genererar stora ekonomiska värden som motiverar till förändring, genom att i större utsträckning nyttja digitaliseringens krafter. Artificiell Intelligens (AI) är en teknik i nutidens stora tekniska revolution som har fått ett stort medialt utrymme om dess förmåga och hur det kan implementeras för att bland annat skapa högre grad av effektivitet. Inom byggbranschen är AI ett relativt nytt begrepp som spås ha stor potential att utmana den konventionella byggprocessen för att främja ett effektivare och produktivare byggprojekt. Målet med studien är att öka kunskapen om AI, dess potential samt att forma en vägledning i implementeringen av AI. I studien tillämpades en kvalitativ undersökning där kvalitativa data analyserades. Datainsamlingstekniker för studien bestod av litteraturgenomgång i form av bok, rapporter och artiklar för att bygga upp det teoretiska ramverket kring ämnet. En omfattande intervjustudie utfördes med aktörer inom tre olika segment; Byggföretag, konsultföretag och akademin för att kunna besvara studiens frågeställningar. Resultatet i studien visar att AI används i begränsad utsträckning inom svensk byggbransch. Dock bedöms potentialen stor i många av byggprocessens olika skeden och processer, där den största utvinningen kan fås i tidiga skeden genom användning av historiska data samt under själva projektstyrningen. En vägledning i implementeringen och dess nyckelfaktorer förstärks genom identifieringen av utmaningarna som enligt intervjuerna och teorin bottnar i både externa och interna faktorer. AI-tekniken kräver dock investeringar och ställer krav på branschens struktur när det kommer till samarbete och datainsamlingar. Dagens fragmenterade bransch och motviljan att dela data kräver uppdaterade affärsmodeller för att få den förväntade effekt som AI kan generera. Införandet i byggprojekt stannar ofta i testmiljöer och har enligt studien svårt att skalas upp. Kunskapsbrist om AI och låg investeringsvilja pekas ut som två anledningar. En implementering av AI särskiljer sig från ”vanlig” digitalisering då tekniken i högre utsträckning är kopplad till affärsstrategin och inte enbart en teknisk fråga. Ett kunskapslyft inom företagsledningar anses nödvändigt för att en implementering ska ske strategiskt och genomsyra företagets affärsstrategi. Analysen och vägledningen visar också att det behövs branschgemensamma initiativ för att AI ska kunna tillämpas genom hela byggprocessen. I resultatet samt i den efterföljande analysen framhålls ett tydligt intresse för AI och hur det kan användas. En utökad tillämpning och satsning på tekniken kan ge konkurrensfördelar och det finns därför en risk att det görs mer än vad som framkommit i studien. Resultatet går i linje med tidigare forskning men visar också på att Sverige som land generellt ligger efter i utvecklingen av AI. Vidare forskning och fler användarfall av AI är nödvändigt för att öka kunskapen i branschen och också motivationen till att öka investeringsviljan hos bolag verksamma i ett byggprojekt.

Bakgrund: Artificiell intelligens (AI) är ett paraplybegrepp för intelligent teknologi. AI används inom redovisningsområdet, och kommer användas mer i framtiden. En rad etiska frågor har uppkommit i samband med ökat införande av AI i samhället i stort och även inom redovisningsområdet. Vi har identifierat de två etiska aspekterna integritet och ansvar som möjliga etiska riskfaktorer vid AI-användning inom redovisning.  Syfte: Denna studies syfte var att genom kvalitativa intervjuer få en bild av hur man inom redovisningsområdet i samband med implementering av AI såg på de etiska aspekterna integritet och ansvar.  Metod: Studien hade en kvalitativ forskningsansats och det empiriska materialet bestod av fyra semistrukturerade intervjuer med redovisningsekonomer. Som teoretisk referensram användes Rogers adaptionsteori samt de etiska aspekterna integritet och ansvar. Slutsats: Den slutsats som kunde dras av denna studie var att redovisningsekonomer, på det sätt AI används idag, inte ser några stora problem med de etiska aspekterna integritet och ansvar kopplat till AI inom redovisningsområdet. I framtiden, med en eventuellt ökad autonomi av AI, finns däremot farhågor att integriteten kan vara hotad och att tydligheten kring vem som bär ansvar kan bli än otydligare. Innan en ökad implementering av AI inom redovisningsområdet bör företag säkerställa att man har god kontroll och kunskap över den mjukvara man ska använda. / Background: Artificial intelligence (AI) is an umbrella concept for intelligent technology. AI is used within the accounting area, and is going to be used even more in the future. A series of ethical questions has occurred in conjunction with an increased use of AI in the society in general and in the accounting area. We have identified the two ethical aspects privacy and accountability as possible ethical risk factors with the use of AI in accounting.  Purpose: The purpose of this study was, through qualitative interviews, to get a picture of how people within the accounting area thought of the two ethical aspects privacy and accountability in the adoption of AI.  Method: The study had a qualitative research approach and the empirical material consisted of four semi structured interviews with accountants. As theoretical reference frame we used Rogers Theory of Adoption and the ethical aspects privacy and accountability.  Conclusion: The conclusion that could be drawn from this study was that accountants, in the way AI is used today, don’t see any big problems with the ethical aspects privacy and accountability in the use of AI in accounting. In the future, with a possible increased autonomy of AI, was there however concerns that privacy can be threatened and that the clarity about who is responsible can be even more unclear. Before an increased implementation of AI in the accounting area, companies should ensure that they have good control and knowledge about the software that is to be used.