The infrastructure sector is essential for the social development in relation to for example urbanisation, but the infrastructure sector also has a negative impact on the environment. Infrastructure projects are part of the UN SDG and is an important factor regarding sustainable development. It is therefore important to make sure the development of infrastructure projects are sustainable in all phases. This can, among other things, be achieved through a sustainable project management. However, there is no clear systematic frameworkfor how sustainability can be implemented in the project management. This thesis aims to contribute with recommendations regarding how sustainability can be implemented in large infrastructure projects with the specific research question How can the implementation of sustainability in the project management in large infrastructure projects be improved at ÅF?. This thesis has been carried out at ÅF with the sub-project OLP4 as a case study to be able to identify problematic areas and key factors that are important regarding the implementation of sustainability. OLP4 is the subsection Södertälje-Trosa which is a sub-project of the railway The East Link Project in Sweden. The thesis is based on a literature study regarding project management and important factors for implementing sustainability in work process and achieve sustainability project management. This is supplemented by online and internal documents as well as interviews with employees at ÅF/Tyréns and Trafikverket regarding The East Link Project and OLP4.OLP4 is designed by ÅF/Tyréns. It is a big project with 200 employees involved, resulting inseveral meetings and the need for systematic work processes. Sustainability is discussed in OLP4 but the knowledge, sustainability work and sustainability project management can be improved. The main difficulty in implementing sustainability in daily work task, is to break it down into clear guidelines how this can be applied. Based on this study the following conclusions have been reached. To implement sustainability in the project management in large infrastructure projects the project management must be structured. Implementation of sustainability requires also that employees have good knowledge about sustainability and that there is a good culture, structure and communication in the project regarding sustainability. / Infrastruktursektorn är väsentlig för samhällets utveckling i relation till bland annat urbanisering, men har också en negativ påverkan på omgivningen. Infrastrukturprojekt är endel av FN:s hållbarhetsmål och är en viktig faktor för en hållbar utveckling. Det är därför viktigt att se till att infrastrukturprojekt är hållbara genom alla faser. Detta kan bland annat uppnås genom att ha en hållbar projektledning för de olika faserna i ett projekt. Det finns inget systematiskt förhållningssätt till hur man kan implementera hållbarhet i projektledningen för stora infrastrukturprojekt idag. Det här arbetet har målet att bidra med rekommendationer angående hur hållbarhet kan bli implementeras i projektledningen i stora infrastrukturprojekt med den specifika frågeställningen Hur kan implementeringen av hållbarhet i projektledningen för stora infrastrukturprojekt bli förbättrad på ÅF? Det här arbetet har blivit utfört på ÅF med del-projektet OLP4 som en fallstudie för att kunna identifiera problemområden och nyckelfaktorer vid implementering av hållbarhet i projektledningen. OLP4 är delsträckan Södertälje-Trosa som är ett delprojekt till järnväg Ostlänken. För att svara på frågeställningen och uppnå målet är arbetat bland annat baserat på litteraturstudier gällande projektledningen, nyckelfaktorer och implementering av hållbarhet iprojektledning. Den andra delen av arbetat är baserat på semi-strukturerade intervjuer med anställda hos ÅF, Tyréns och Trafikverket, som arbetar i OLP4. Denna del presenterar hur man arbetar med projektledning och hållbarhet i OLP4 idag. Tillsammans utgör litteraturstudien och resultat grunden till diskussionen som analyserar styrkor och svagheter i OLP4 samt förbättringsförslag för en förstärkt implementering av hållbarhet i projektledningen. OLP4 projekteras av ÅF/Tyréns och är ett stort infrastruktur projekt med ca 200 konsulter, vilket resulterar i flertal möten och ett behov av systematiska arbetsprocesser för att uppnå en strukturerad projektledning. Hållbarhet diskuteras i OLP4 men kunskapen, arbetsprocessen och implementering av hållbarhet i projektledningen kan bli förbättrad. Den främsta svårigheten att implementera hållbarhet i stora projekt, är att bryta ner arbetet i tydliga riktlinjer för hur det kan tillämpas i vardagsarbetet. Utifrån detta arbeta har följande slutsatser dragits. För att hållbarhet ska kunna implementeras i projektledningen i stora infrastrukturprojekt måste projektledningen vara strukturerad. Implementeringen kräver även att medarbetare har kunskap om hållbarhet, samt att det finns en bra kultur, struktur och kommunikation för hållbarhet i projektet.

A startup’s ability to make correct decisions regarding their Cloud choices is essential if they intend to stay competitively relevant in their business. Choosing the Cloud solutions that allow for an optimal level of production can give startups that operate in most industries a competitive advantage. However, new startups have a plethora of factors to consider when choosing a Cloud provider, which is the basis of the thesis. The purpose of the study is to explore and gain insight regarding how new startups can make suitable decisions when selecting different Cloud services. The study’s main data collection method is a set of interviews that were conducted with CTOs from some of Sweden’s most promising startup companies. The study thoroughly discusses the three largest Cloud providers (Amazon Web Services, Azure, and Google Cloud Platform), and attempts to reveal how these Cloud services are positioned in the eyes of the customers that use them on a daily basis. A main finding of the study was that the most important factors to consider when selecting a Cloud provider is its compatibility with your company’s IT-environment, the quality and quantity of its services, how well managed it is, if it offers data protection compliances, and ultimately, the prices of the services it offers. Furthermore, information derived from the interviews imply that new startups ought to make their IT-solution as simple as possible in order to reduce the chances of running into integration problems with different Cloud solutions. The author intends for the study to be a guideline for new startups to better understand what factors they ought to prioritize when selecting Cloud providers. / En startups förmåga att ta de rätta besluten när det kommer till deras val av molntjänster är otroligt viktigt. Genom att välja de rätta molnlösningar så kan man se till att företaget får en bra möjlighet att växa, och att rätt molnlösningar kan det kan ge de flesta startups digitala verktyg som kan ge konkurransfördel. Det finns däremot mycket att tänka på när man väljer en molntjänst, och det är vad studien bygger på. Syftet med detta projekt var att utforska och bättre förstå hur nya startups kan ta de rätta besluten när det kommer till deras val av molntjänster. Studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod var tolv intervjuer som utfördes tillsammans med CTOs från några av Sveriges mest framgångsrika startupföretag. Studien utför en noggrann diskussion och jämförelse på de tre största molntjänsterna i världen (Amazon Web Services, Azure, och Google Cloud Platform), och försöker att visa hur dessa molntjänster är positionerade enligt de kunder som använder sig av molntjänsterna vardaligen. Studien visar att de viktigaste faktorerna som man bör tänka på när man väljer molntjänst är: hur pass kompatibel den är med företagets IT-miljö, kvaliteten och mängden tjänster som leverantören erbjuder, hur pass managerade leverantörens tjänster är, om leverantören överensstämmer med regler för uppgiftsskydd, och kostnaden för molnleverantörens tjänster. Ytterligare så fann man indikationer från intervjuerna att nya startups bör försöka sikta på molnlösningar som är så simpla som möjligt och helst att dessa lösningar är integrerade lösningar som molnleverantören själv erbjuder, och detta på grund av att det kan vara svårt att integrera molnlösningar från olika företag. Författarens avsikt för denna rapport är att den ska vara en riktlinje för nya startups så att de kan förstå vad de bör tänka på när de väljer sina molntjänster.

Industriell vattenrening är ett extremt viktigt område inom Miljöskyddsteknik då 60% av allt sötvatten inom Sverige används av industrier. Substanser som PFAS, aromatiska textilfärger, fenol och läkemedelsrester är extra utmanande då dessa kan vara gifta för biologisk rening. Syftet med denna rapport var att först redogöra några av de viktigaste avvägningarna som behöver göras när ett industriellt vattenreningsverk designas. I del två av arbetet har en kartläggning av teknologier som kan användas för att assistera eller ersätta biologisk rening. Det existerar flera olika typer av tekniker för att ersätta biologisk rening, men majoriteten av dessa konsumerar stora mängder värme eller elektricitet, vilket kan leda till stora rörliga kostnader. En trend inom industriell vattenrening är elektrifiering. Elektrifiering ger möjlighet att återvinna kemikalier, selektiv separation av joner, automatisk justering av pH via tekniker som elektrodialys och elektrokoagulering. Kall plasmaoxidation och kavitation kan även användas för destruktion av organiska ämnen. I takt med att förnyelsebar energi blir billigare att producera och om regeringen inför el-subventioner för industrin så kommer användbarheten av dessa tekniker att öka. Membranprocesser kan användas för att intensifiera processer som extraktion och indunstning. Med hjälp av membran kan separationshastigheten och energianvändningen minskas. Enzym kan användas för att skräddarsy rening för att bryta ner specifika ämnen vid låga tryck och temperaturer. Skumseparation är en mycket lovande process som kan användas för separation av ytaktiva ämnen som PFAS och har en mycket enkel design och låga energikostnader. / Industrial water treatment is an important field of study as industries in Sweden consumes over 60% of the available freshwater. Furthermore, only 60% of the industrial wastewater in Europe receive treatment before its discharged. Hard to oxidize compounds such as dyes, phenol, and PFAS are a major problem within the field as they often exhibit toxic or inhibiting qualities towards biological treatment methods. Therefore, the purpose of this thesis is twofold; firstly, some of the most important considerations when designing an industrial wastewater treatment plant is discussed to aid someone new to the field. Secondly, novel technologies that could be used to support or replace biological treatment methods are discussed. There exist several different novel technologies that can be used to treat organic pollutants. However, many of these techniques are very energy intensive, leading to high operational costs. A major trend within wastewater treatment is the electrification of treatment techniques. These enables the recycling of chemicals, selective removal of ions and automatic neutralization of pH by means of electrodialysis and electrocoagulation. They can also be used for destruction of organics using cavitation or cold plasma oxidation. The usefulness of these techniques is likely to increase in the future as the electrification of industry picks up speed and subsidies on industrial electricity prices are put in place. Membrane processes can intensify already existing unit operations such as evaporation and extraction. By employing a membrane, the speed of separation and the energy use can be lowered. Enzymatic treatment can be used to degrade several different compounds at low temperatures and pressures by tailoring the mix of enzymes to perfectly fit the wastewater in question. Foam separation is also interesting technology in the removal of surface-active chemicals and compounds due to its simplistic design and low operational cost. The use of this technology is likely to increase in the future if the legislation regarding persistent organics is tightened further.

The purpose of this study is to present how female entrepreneurs in Sweden raise capital for their start-ups and if there are common key factors presented among those who succeed. The entrepreneurs interviewed have all successfully raised capital. The research shows that female founders only have access to 1% or less of the capital in Sweden. We interview investors to acquire their perception of gender bias in fundraising and the key factors they look for during their due diligence process. The study shows that female entrepreneurs prefer bootstrapping and soft fundings before approaching investors. The majority of the female entrepreneurs were unsecure or did not know if they have been exposed to gender bias from investors during their fundraising process because they succeeded raising capital. They were at the same time aware of the existing gender bias. The majority of the investors expressed that they preferred to invest in female or mixed funded companies because their experience shows that those tend to perform better. The study also shows that key factors during the fundraising process are diversity of the team, resilience, networking, building good relations and that the entrepreneurs appears to be coachable from the investors point of view.

Allt fler aktörer uppkommer på den redan konkurrenskraftiga marknaden vilket ställer höga krav på utveckling av nya innovativa produkter för företag inom mjukvarubranschen. Detta leder till att företag måste förändra sin struktur och sitt arbetssätt för att kunna anpassa sin produktutveckling efter kunderna och marknaden. Ett sätt för företag att kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga och bemöta marknadens behov är att implementera agila arbetssätt. Syftet med detta arbete är att bidra till ökad kunskap kring hur produktutvecklingsprocessen för en agil transformation från beslut till implementation kan ske i mjukvarubranschen. Arbetet har undersökt tre frågeställningar relaterade till agil transformation i mjukvarubranschen. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att erhålla en ökad förståelse för produktutveckling i mjukvarubranschen och för det agila arbetssättet. Vidare utfördes en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning med fyra respondenter från tre företag där samtliga arbetar med agila arbetssätt och produktutveckling inom mjukvarubranschen. Den kvalitativa studien undersökte vilka utmaningar och potentiella fördelar en agil transformation kan generera samt vad som kännetecknar en lyckad agil transformation. Utifrån resultatet av denna studie utformades ett antal kategorier som kan användas som riktlinjer för hur en organisation kan gå tillväga vid en agil transformation i mjukvarubranschen. Studien visar att en agil transformation är en komplex och tidskrävande process. Utmaningar med agil transformation innefattar att ett agilt arbetssätt ofta blir beroende av en nyckelperson, det kräver en hög samverkan och ökad förståelse för varandras arbetsuppgifter samt ett anpassningsbart tankesätt som är mottagligt för förändring. Däremot genererar den agila transformationen fördelar så som en ökad produktivitet och användarnöjdhet, minskat antal defekter och en kortare ledtid hos samtliga företag. För att lyckas med en agil transformation visar studien på att ett företags medarbetare bör vara mottagliga för förändring och att motivet till transformationen borde komma inifrån organisationen. Sammanfattningsvis resulterade den agila transformationen i en förbättrad mjukvaruutveckling. / A large number of businesses are emerging on the already competitive market which places high demands on the development of new innovative products for companies in the software industry. As a result, companies must change the structure of the organization and their methods. Due to this, they have to customize their product development in order to meet the requirements of the customers and the markets demand and maintain their competitiveness. One way for companies to stay competitive is by implementing agile working methodologies. This study aims to contribute with knowledge and investigate the processes of an agile transformation from decision-making to implementation in the software industry. The study has examined three problem statements related to the agile transformation in the software industry. Initially a literature review was performed to gain an insight into product development in the software industry and the agile working methodologies. Furthermore, a semi structured qualitative interview was conducted which involved four respondents from three companies that work with agile working methodologies and product development in the software industry. This qualitative study examined the challenges and possible opportunities that an agile transformation generates as well as the characteristics of a successful transformation. Based on the result of this study, several categories were chosen and treated as guidelines for how an organization in the software industry can approach the agile transformation and proceed with it successfully. The results of the study demonstrate that an agile transformation is a complex and time-consuming process. The many challenges involving the agile transformation includes that the agile working methodology often becomes dependent of a single key person, it also requires collaboration, an increased understanding of each other’s work as well as an adaptable mindset that is receptive towards change. However, the agile transformation enables advantages amongst all the companies such as an increased productivity and user satisfaction, decreased number of defects as well as a reduced leadtime. To succeed with an agile transformation, it is of importance that a company’s employees are receptive towards change and that the motive behind the transformation comes internally within the organization. In conclusion, the agile transformation improved and strengthened the companies’ software development.

Millennials are not as committed to charity as the generations before them. Millennials have also been proven very difficult to attract, which is problematic since Millennials are the future donors’ charity organizations must depend on. The purpose of this study is therefore to identify possible patterns, relationships and opportunities that would make Millennials donate to charity. The study presents the current situation of charity on the Swedish market, which follows by an introduction for how non-profit promote themselves and do their marketing. This leads to the research question: How should charity organizations promote themselves to get Millennials to become loyal? This study applies a qualitative research strategy. The primary data has been collected through semi-structured interviews with five representatives from five different charity organizations. All five organizations work with international projects.   The result shows that the five organizations have knowledge about how to market to attract and engage Millennials, but they do not apply this knowledge. The result presents four paradoxes. We consider that the perception of these paradoxes, as well as responding to them, determines the charity organizations outcomes and overall ability to attract Millennials. The result also shows that to engage with Millennials and create long-lasting relationships, charity organizations marketing must be innovative, cool, and creative with repetitive messages. Charity organizations also must use the communication channels that Millennials engage with. The result has given rise to the "Interactional Model for Targeting Millennials", which is built on 11 key factors that charity organizations must apply to establish, develop and maintain a relationship with Millennials.