The demand for biogas as vehicle fuel has risen sharply and there is a great need for increased production. A possible addition of vehicle gas can be produced by upgrading landfill gas which is formed by degradation of organic waste. This thesis investigates the potential of producing vehicle fuel from landfill gas in the region of Biogas Öst. In 2008, an amount of 32 million Nm3 landfill gas was extracted in the region. This level can be maintained for another ten years if the efficiency of gas extraction is improved. The annual production will decrease with time since landfills aren’t allowed to receive more organic waste. Landfill gas is hence a large but not lasting source of vehicle fuel. The amount of available landfill gas that is possible to upgrade to vehicle gas is limited by technical and financial issues. With certain limitations taken into account, an estimation of the regions potential gives an annual production of 8.2 million Nm3 vehicle gas. This means that more than 7 000 private cars or 250 buses could be operated with vehicle fuel from landfills in the region.

To decrease the climate impact and the use of fossil fuels in the society we have to change our way of living so it becomes more sustainable and ecofriendly. Production of biogas can in different ways contribute to this change since it is a biological waste treatment method that takes advantage of the energy in the organic material, the substrate. The purpose with this thesis has been to study the prerequisites in the community of Älvdalen for local production of biogas. Data have mainly been collected from literature and from Nodava AB, the water and waste company of the community. The substrates in this study consist of food waste, manure, wastewater sludge and slaughter waste from fish. The manure represents the largest part with respect to the biogas potential. The results include a presentation for how much the calculated biogas potential corresponds in heating households, production of electricity and how many cars that can be filled up with upgraded gas per year. The result in the study show there are conditions for local production of biogas within the community of Älvdalen. Calculations show that there are possibilities to produce energy corresponding totally 2,5 GWh from substrate occurring locally in the community.

Syftet med detta examensarbete är att finna exoenzymer från Rhizopus sp, Mucor indicus och Rhizomucor pusillus som kan användas vid förbehandling av organiskt avfall. Syftet är även att finna kolkällor/energikällor som tidigare inte använts inom forskningen i ämnet resursåtervinning vid Högskolan i Borås.För att kunna undersöka vilka kolkällor mikroorganismerna bryter ner odlas dessa upp på agarplattor innehållande minimal-medium samt en specifik kolkälla. Efter fyra dagars inkubering i 30oC studerar man agarplattorna för att se om mikroorganismerna vuxit eller inte. Kan man urskilja tillväxt har de lyckats bryta ner kolkällan samt producera motsvarande exoenzym. Då vissa resultat är oklara odlas mikroorganismerna även i skakflaskor, detta för att se om det är själva agarn i agarplattorna som påverkar mikroorganismernas tillväxt.Resultatet visar att vissa mikroorganismer växer bättre än andra. Detta kan bero på kolkällornas struktur, det vill säga om de är komplicerade eller ej. Studerar man mikroorganismerna var för sig skiljer de sig lite åt. Rhizopus sp växer bäst på galaktan vilket indikerar att den lyckas producera exoenzymet galaktas. Mikroorganismen saknar produktion av exoenzym när den odlas på kolkällorna cellulosa och kitin.Studerar man mikroorganismen Mucor indicus har den bäst tillväxt på galaktan och potatismjöl, vilket indikerar att den producerar exoenzymerna galaktas samt α-amylas. Den kolkällan som ger sämst tillväxt är cellulosa.Rhizomucor pusillus har bäst tillväxt på galaktan samt triglycerider och producerar då exoenzymerna galaktas och lipas. Den lyckas inte bryta ner cellulosa eller kitin och saknar då produktion av exoenzymen cellulas samt kitinas.Både xylan och galaktan testas var för sig för att kunna dra slutsatser om någon produktion av exoenzymet hemicellulas finns. Detta görs eftersom det inte finns tillgång till något rent ämne med hemicellulosa. Xylan testas även endast för exoenzymet xylanas.En av de kolkällorna som gett minst tillväxt för alla de testade mikroorganismerna var cellulosa. För att styrka detta resultat odlas mikroorganismerna upp i skakflaskor, där ingen tillväxt skedde. Den lilla tillväxt som erhölls på agarplattorna tyder på att mikroorganismerna växer med den tillsatta agarn som kolkälla och inte utnyttjar själva kolkällan. Varför mikroorganismerna inte kan tillgodo se sig cellulosa kan bero på att cellulosa har en komplex struktur som gör den svår att bryta ner utan förbehandling.

The goal of this master thesis project was to develop computer models of some plausiblepretreatment techniques and to assess the potential benefits/costs of using pretreatment andanaerobic digestion for waste management of organic waste from a system perspective. Forthis purpose a computer program called ORWARE has been used. ORWARE (organic wasteresearch) is a program for making life cycle assessments of waste management. As the mainpart of the project work the ORWARE system has been provided with three new models ofpretreatment techniques. The additions consist of: One model of pretreatment with ultrasound,one model of thermal hydrolysis and one model of a screw press. All three technologies hadthe potential to deal with technical hindrances of treating certain waste types with anaerobicdigestion.With ORWARE, life cycle assessment was made by simulations of various wastemanagement scenarios. A total of nine scenarios were simulated for the waste management ofthree different types of wastes: Bio sludge, fibre sludge and food waste, with three scenariosfor each waste type. Bio sludge is microbial sludge from biological waste water treatment.Fibre sludge is lignocellulosic sludge mainly from the pulp and paper industries. Food wasteis generally considered to be the unwanted part of food from households, restaurants and foodindustry.Three primary waste management scenarios, one scenario for each waste type, which includedpretreatment and anaerobic digestion, were simulated. There was a “bio sludge scenario” withultrasonication pretreatment, a “fibre sludge scenario” with thermal hydrolysis pretreatment(THP) and a “food waste scenario” with screw press pretreatment. The rest of the ninescenarios were assessed as comparative references to the three primary ones. These scenariosrepresented conventional methods of waste management or variations of the primaryscenarios.The resulting life cycle assessments show that anaerobic digestion of some organicwastes produces about the same amount of greenhouse gases, acidifying pollutants andeutrophying pollutants as incineration does (where the heat from incineration is made useful).The biggest downside of the anaerobic digestion waste management process is the electricityuse needed for pretreatment and for heating the anaerobic digestion. An electricity cost that inthis case is assumed to be provided through coal power, which is a common assumption whenassessing the impact of margin power utilization in life cycle assessment. If that assumptioncould instead be that the electricity is provided by a less polluting power source, the anaerobicdigestion alternative could lessen the overall pollution since the methane is commonly used asa renewable substitute for fossil fuels.In this master thesis project the ecological and economical benefits and costs of managingorganic waste through pretreatment and anaerobic digestion were assessed. These benefits andcosts were compared to conventional waste management in Sweden. The comparison showsthat anaerobic digestion of organic waste is beneficial for reduction of global warming butlikely has a greater economical cost than the conventional methods, e.g. incineration. / Syftet med det här examensarbetet var att utveckla datormodeller av några sannoliktimplementerbara förbehandlingstekniker och att uppskatta de potentiella vinsterna med atthantera organiskt avfall genom förbehandling och rötning ur ett systemperspektiv. Förändamålet har ett datorprogram som heter ORWARE använts. ORWARE (organic wasteresearch) är ett dator/beräkningsprogram för livscykelanalys av avfallshantering. I sambandmed det här arbetet har ORWARE kompletterats med tre nya modeller avförbehandlingstekniker: ultraljud, termisk hydrolys och skruvpress. Alla dessa tre tekniker harpotentialen att åtgärda tekniska hinder för att röta vissa typer av organiskt material.Med ORWARE gjordes därefter livscykelanalyser på olika avfallshanteringsscenarier. Totaltnio scenarier simulerades för hanteringen av tre typer av organiskt avfall: bioslam, fiberslamoch matavfall. Bioslam benämns ofta överskottslam och är mikrobiellt slam från biologiskvattenrening. Fiberslam kan definieras som slam från massaindustrin med en hög halt avlignocellulosa. Med matavfall menas allmänt de oönskade delarna av maten från hushåll,storkök och matindustrier.Tre primära avfallshanteringsscenarier, ett scenario för varje typ av avfall, som inkluderadeförbehandling och rötning simulerades varav ett var ”bioslamscenario” medultraljudsförbehandling, ett ”fiberslamsscenario” med förbehandling med termisk hydrolysoch ett ”matavfallsscenario” med förbehandling med skruvpress. Övriga sex scenarieruppskattades för att fungera som referenser att jämföra de tre primära scenarierna mot.De resulterande livscykelanalyserna visade att rötning av vissa organiska avfall leder tillnästan likvärdiga utsläpp av växthusgaser, försurande ämnen och gödande ämnen somförbränning av avfallet (där värmen tillvaratas). Den stora nackdelen med rötningsprocessen,är den elanvändning som krävs för förbehandling och rötning. En elanvändning som i det härfallet har antagits försedd från kolkraft, ett vanligt förekommande marginalantagande isamband med livscykelanalyser. Om rötnings- och förbehandlingsprocesserna kan drivas påmindre utsläppsintensiv elkraft är det möjligt att på det hela taget göra miljövinster eftersommetangasen från rötning med fördel ersätter fossila drivmedel.I det här projektet uppskattades miljömässig påverkan och energivinster/förluster av atthantera organiskt avfall med förbehandling och rötning. Dessa vinster och kostnader jämföresmed konventionell avfallshantering i Sverige d.v.s. förbränning av slam och sortering ochrötning efter sortering av matavfall.

Diss. Uppsala : Sveriges lantbruksuniv.

Ett av Sveriges 16 miljömål är ”Giftfri miljö”, vars målsättning är att förhindra att den biologiska mångfalden och människors hälsa hotas eller skadas genom utsläpp av kemiska ämnen i miljön. En aspekt som gör det svårt att uppnå detta miljömål är att utsläpp av potentiellt giftiga kemiska ämnen sker kontinuerligt. Lantbrukssektorn använder potentiellt giftiga ämnen för att skydda grödor och det har påvisats att flera växtskyddsmedel orsakar skador hos vattenorganismer. En källa till utsläpp inom lantbruket som inte fått stor uppmärksamhet är användning växtskyddsmedel, och sedermera hanteringen av det organiska avfallet, i växthusproduktion. Idag läggs avfallet i högar utomhus i direkt anslutning till växthusen där växtskyddsmedel riskerar att lakas ut vid regn. Mätningar gjorda i dessa högar visade att nedbrytning av de aktiva substanserna var mycket långsam, eller obefintlig.Olika behandlingsystem för bättre hantering av dessa restströmmar utvärderas och ett möjligt hanteringssystem är fluglarvskompostering. Fluglarvskompostering som avfallshanterings-system för växtrester från växthus har ännu inte utvärderats. Syftet med denna studie var att följa tio växtskyddsmedels öden vid fluglarverkompostering av växtrester från gurkproduktion, för att utröna om de aktiva substanserna återfanns i behandlingsresten (frasset), i fluglarverna eller om de bröts ned, samt om något av dessa ämnen bioackumulerades i fluglarverna. En behandling och två kontrollbehandlingar utvärderades: 1) med larver, enzymer och frass; 2) med enzymer och frass; 3) utan larver, enzymer och frass. I samtliga behandlingar analyserades koncentrationen av de aktiva substanserna innan och efter behandlingarna, samt i fluglarverna.För två växtskyddsmedel, Admiral 10 EC och Topas 100 EC, var nivåerna av de aktiva substanserna under detektionsnivån i de obehandlade växtresterna, medan den aktiva substansen i Diabolo inte bröts ner i någon av behandlingarna.De aktiva substanserna i sex växtskyddsmedel (Flexity, Floramite 240 SC, Nissorun SC, Prokinazid, Conserve och SWITCH 62,5 WG) bröts ner snabbare i fluglarvskomposteringen än i de två kontrollerna, där ingen nedbrytning skedde. De aktiva substanserna i Previcur Energy och Teppeki bröts ner i samtliga behandlingar, men nedbrytningen var något snabbare i fluglarvskomposteringen och kontroll 2, jämfört med kontroll 3.Ingen bioackumulation skedde i larverna, dock var koncentrationen av vissa aktiva substanser något högre i larvbiomassan än satt gränsvärde för nötkött, vilket skulle kunna försvåra användning av larver i djurfoder.Då de aktiva substanserna i de utvärderade växtskyddsmedlen bröts ner i högre utsträckning i fluglarvskompostering än i kontrollerna kan fluglarvskompostering anses vara en bättre hanteringsstrategi än nuvarande. Dock finns det andra försvårande omständigheter med fluglarvsbehandling av växtrester (låg effektivitet, svårt att sköra larver) som påvisar att detta inte är den mest lämpade behandlingen för denna restström. / One of Sweden's 16 environmental goals is a "Non-toxic environment” which aims at preventing biodiversity and human health from being threatened or harmed by chemical substances released into the environment. One aspect that makes it difficult to achieve this goal is that these potentially toxic substances are continuously released into the environment. Potentially toxic substances are used in agriculture to protect crops and various plant protection agents has been shown to cause damage to aquatic organisms if released into the water bodies. The use of plant protection agents in greenhouse production, as well as their handling the organic waste, has reached limited attention. Today, the waste is placed in piles outside the greenhouses, risking leaching of the plant protection agents during rainfall. Measurements in the piles showed that the degradation of plant protection agents in the piles was very slow or non-existing.To find a better solution to this problem, alternative management systems for this organic waste are being investigated. A management system being investigated is fly larvae composting, but the implementation of this treatment on plant residue from greenhouse production has to date not been investigated. The aim of this study was to investigate the fate of the active substances of ten plant protection agents during fly larvae composting, by verifying whether they would be found in the treatment residues (frass), in the fly larvae or if they would degrade. In addition, bioaccumulation of the plant protection agents in the fly larvae was investigated. One treatment and two control treatments were explored: 1) with larvae, enzymes, and frass; 2) with enzymes and frass; 3) without larvae, enzymes, and frass. The active substances in the plant protection agents were analysed before and after the treatments and in the fly larvae.For two plant protection agents, Admiral 10 EC and Topas 100 EC, the levels of the active substances were below the detection limit in the untreated plant residues, while the active substance in Diabolo was not broken down in any of the treatments.The active substances in six plant protection products (Flexity, Floramite 240 SC, Nissorun SC, Prokinazid, Conserve, and SWITCH 62.5 WG) were degraded faster in fly larva composting than in the two controls, where no degradation occurred. The active substances in Previcur Energy and Teppeki were degraded in all treatments, but the degradation was somewhat greater in the fly larvae composting and control 2, compared to control 3.No bioaccumulation occurred in the larvae, although the concentration in the larval biomass for some plant protection agents was slightly higher than the limits set for beef, which could hinder the use of larvae in animal feed.Since many plant protection agents were degraded to a greater extent in fly larva composting than in the controls, fly larva composting can be considered a better management strategy than the current one. However, other compromising factors are associated with the treatment of plant residues using fly larvae (low efficiency, difficulty in harvesting larvae) that indicate that this is not the most suitable treatment for these waste streams.

Industriell vattenrening är ett extremt viktigt område inom Miljöskyddsteknik då 60% av allt sötvatten inom Sverige används av industrier. Substanser som PFAS, aromatiska textilfärger, fenol och läkemedelsrester är extra utmanande då dessa kan vara gifta för biologisk rening. Syftet med denna rapport var att först redogöra några av de viktigaste avvägningarna som behöver göras när ett industriellt vattenreningsverk designas. I del två av arbetet har en kartläggning av teknologier som kan användas för att assistera eller ersätta biologisk rening. Det existerar flera olika typer av tekniker för att ersätta biologisk rening, men majoriteten av dessa konsumerar stora mängder värme eller elektricitet, vilket kan leda till stora rörliga kostnader. En trend inom industriell vattenrening är elektrifiering. Elektrifiering ger möjlighet att återvinna kemikalier, selektiv separation av joner, automatisk justering av pH via tekniker som elektrodialys och elektrokoagulering. Kall plasmaoxidation och kavitation kan även användas för destruktion av organiska ämnen. I takt med att förnyelsebar energi blir billigare att producera och om regeringen inför el-subventioner för industrin så kommer användbarheten av dessa tekniker att öka. Membranprocesser kan användas för att intensifiera processer som extraktion och indunstning. Med hjälp av membran kan separationshastigheten och energianvändningen minskas. Enzym kan användas för att skräddarsy rening för att bryta ner specifika ämnen vid låga tryck och temperaturer. Skumseparation är en mycket lovande process som kan användas för separation av ytaktiva ämnen som PFAS och har en mycket enkel design och låga energikostnader. / Industrial water treatment is an important field of study as industries in Sweden consumes over 60% of the available freshwater. Furthermore, only 60% of the industrial wastewater in Europe receive treatment before its discharged. Hard to oxidize compounds such as dyes, phenol, and PFAS are a major problem within the field as they often exhibit toxic or inhibiting qualities towards biological treatment methods. Therefore, the purpose of this thesis is twofold; firstly, some of the most important considerations when designing an industrial wastewater treatment plant is discussed to aid someone new to the field. Secondly, novel technologies that could be used to support or replace biological treatment methods are discussed. There exist several different novel technologies that can be used to treat organic pollutants. However, many of these techniques are very energy intensive, leading to high operational costs. A major trend within wastewater treatment is the electrification of treatment techniques. These enables the recycling of chemicals, selective removal of ions and automatic neutralization of pH by means of electrodialysis and electrocoagulation. They can also be used for destruction of organics using cavitation or cold plasma oxidation. The usefulness of these techniques is likely to increase in the future as the electrification of industry picks up speed and subsidies on industrial electricity prices are put in place. Membrane processes can intensify already existing unit operations such as evaporation and extraction. By employing a membrane, the speed of separation and the energy use can be lowered. Enzymatic treatment can be used to degrade several different compounds at low temperatures and pressures by tailoring the mix of enzymes to perfectly fit the wastewater in question. Foam separation is also interesting technology in the removal of surface-active chemicals and compounds due to its simplistic design and low operational cost. The use of this technology is likely to increase in the future if the legislation regarding persistent organics is tightened further.

About one third of all edible food is wasted globally each year. This calls for improvements in resource and waste management. An interesting solution for organic waste is fly larvae composting, which both produces protein in the form of larvae and a nutrient rich residue. The larvae can be used as animal feed while the residue can be applied as an organic fertilizer, thus recycling the nutrients. Fly larvae composting with the black soldier fly (BSF), Hermetia illucens, is relatively new, but there is extensive research on how the treatment is affected by different parameters, e.g. temperature, moisture and type of organic waste that is treated. The role of bacteria has only been the topic of a few studies in recent years but has shown promising positive effects on larval growth. This study investigated the impact of bacteria isolated from BSF eggs on fly larvae composting of food waste by BSF larvae. The study was done in two experimental phases. In phase I, groups of three bacteria were added to each treatment together with the larvae and only single treatments were executed; in phase II triplicates of promising groups of three, two or single bacteria were evaluated. The results of phase I suggested that selected groupings of bacteria could either decrease or increase the bioconversion ratio and in general decrease the reduction ratio of the food waste, while the survival ratio did not seem to be impacted. However, in phase II no significant difference (p<0.05) between the treatments with bacteria and the control were found for any evaluated variables. Interestingly, the variation in resulting bioconversion ratio and reduction ratio (on a VS basis) was found to be reduced when one or more bacteria were present. The coefficient of variation in bioconversion ratio was 9.5% for the control compared to between 2.5% and 6.1% for treatments with bacteria. For the reduction ratio the variation was reduced from 5.6% and to between 0.9% and 4.6% for the bacteria treatments. Hence, seeding with bacteria may improve stability of the process, which is especially interesting when scaling up the process. / Globalt slängs ungefär en tredjedel av all ätbar mat. Därmed finns ett stort behov av säker och hållbar avfallshantering. En intressant lösning för organiskt avfall är fluglarvskompostering, som både producerar protein i form av larver och en näringsrik behandlingsrest. Larverna kan exempelvis användas som djurfoder medan behandlings-resten kan användas som gödselmedel, vilket innebär att näring kan återvinnas. Fluglarvskompostering med amerikansk vapenfluga (BSF), Hermetia illucens, är en relativt ny teknik men det finns redan omfattande forskning på hur olika processparametrar, t.ex. temperatur och vattenhalt, påverkar processen. Bakteriers roll har studerats endast i ett fåtal studier men de indikerar att tillsats av bakterier kan ha en positiv inverkan på larvernas tillväxt. Den här studien har därför undersökt hur tillsats av bakterier isolerade från BSF ägg påverkar fluglarvskompostering av matavfall med BSF larver. Studien gjordes i två experimentella delar. I fas I undersöktes effekten av tillsats av bakteriegrupper om tre bakterier till matavfallet samtidigt med larverna; i fas II utfördes triplikat av lovande bakteriegrupper med tre, två eller enstaka bakterier. Resultaten från fas I indikerade att olika bakteriegrupper antingen kunde höja eller sänka bioomvandlingskvoten och generellt gav en minskning i materialreduktions-kvoten medan överlevnadsgraden inte verkade påverkas i samma utsträckning. I fas II observerades däremot ingen signifikant skillnad (p<0,05) mellan någon av bakteriebehandlingarna och kontrollen för samtliga processvariabler. Variationen i resulterande bioomvandlingskvot och materialreduktionskvot (på VS basis) var dock lägre för bakteriebehandlingarna jämfört med kontrollen. Variationen i bioomvandlings-kvot var 9,5% för kontrollen jämfört med 2,5-6,1% för bakteriebehandlingarna. För materialreduktionskvoten minskade variationen från 5,6% till mellan 0,9% och 4,6%. Detta tyder på att tillsats av bakterier kan förbättra stabiliteten hos fluglarvskompostering, vilket är särskilt intressant vid uppskalning av processen.

Black soldier fly larvae (BSFL) waste treatment is becoming a more sought-after organic waste treatment since it produces larvae for animal feed as well as fertilizer, the need for prediction and optimization of treatment performance increases. This study aims to predict biomass conversion efficiency (BCE) for waste going into treatment, using only the nutritional data from other studies as it could give a good performance estimation while using available data. First, macronutrient fractions, based on a normalized total weight of volatile solids (VS), were calculated from nutritional data of other studies and of this present study.  Using the results, coordinates of these samples were calculated and put on the ternary plot, revealing trends for different macronutrient compositions. To validate these trends, selected nutrient compositions were created as waste mixtures containing fish, bread and vegetable waste and then treated by BSFL. After treatment, BCE and waste reduction in both VS and wet weight basis were noted.  The results showed that a composition high in carbohydrate and low in fat content is favorable for a high BCE value while protein content remained similar across all treatments and only seemed to slightly increase BCE. Treatment A5 held the highest BCE%VS (32.6 ± 3.5) with a composition of 73%VS carbohydrates, 19%VS protein and 8%VS fat and control treatment (A0) with no fish waste held the highest BCE%WW  (21.2 ± 1.8).   When comparing with the results of the other studies used to make the trends in the ternary plot, predictions of BCE were more accurate for a composition  of  70%VS carbohydrates, 20-25%VS protein and < 8%VS fat and also for compositions with similar waste substrates, as their percental changes were similar. This suggests that it is possible to predict high BCE  values from nutritional data in a ternary plot and could be of use when optimizing larval production. / Fluglarvskompostering med den amerikanska vapensflugan (Hermetia illucens) är en avfallsbehandling för organiskt avfall som producerar larver och gödselmedel som kan används som djurfoder respektive gödselmedel.  Många studier har undersökt hur makronäringsämnen påverkar larvproduktion eller behandlingseffektiviteten och kommit till olika resultat. I dagens läge skulle det underlätta om man kunde uppskatta den högsta möjliga effektiviteten baserat på data om avfallet som redan finns utan att behöva gå igenom en längre studie först. Den här studien har som syfte att undersöka om det är möjligt att förutspå biomassomvandlings-effektivitet (BCE) från makronäringsdata tagen från andra studier i ett triangulärt diagram. I denna studie användes studierna av Lopes et al., (2020) och Isibika et al., (2021) som basdata i triangulär diagrammet.  För att validera det trender som sågs i det triangulära diagrammet utfördes tester på valda kompositioner beståendes av ansjovis, bröd och grönsaksavfall med fluglarvkompostering. För att kunna applicera makronäringsämnernas data till triangulär diagrammet, beräknades mängden protein, kolhydrater och fett som en andel av den totala mängden glödförlust (VS).  Efter behandling beräknades BCE på våtvikt (WW) och VS basis.  Resultaten tyder på att en avfallskomposition med hög halt kolhydrater och låg halt fett (70%VS kolhydrater, 20–25%VS protein and <8%VS fett) bidrog till ett högt BCE värde, där proteinhalten var snarlik i alla behandlingar och verkade ha ett litet bidrag till ett högt BCE värde. Behandlingen A5 hade det högsta BCE%VS värdet (32.6 ± 3.5) med en komposition av 73%VS kolhydrater, 19%VS protein och 8%VS fett och kontroll behandlingen A0 (utan ansjovis avfall) hade högst BCE%WW värde (21.2 ± 1.8).   Vid jämförelse mellan de andra studierna och resultaten, var uppskattningar av BCE mer precisa för en komposition med ca 70%VS kolhydrater, 20–25%VS protein and <8%VS fett och för uppskattningar baserad på data från rapporter med liknande avfallssubstrat, då deras procentuella förändringar var liknande varandra. Detta stärker hypotesen att det är möjligt att kunna förutspå högt BCE värde med hjälp av näringsdata från avfallet och skulle kunna användas för att optimera av larvproduktion.

Studien gjordes som ett avslutande moment i den miljövetenskapliga utbildningen vid Malmö högskola. Ämnet valdes i samarbete med NSR i Helsingborg och syftade till att utreda restavfallets framtida innehåll av organiskt material i några nordvästskånska kommuner. Avfallet som inkommit till Filborna i Helsingborg kartlades med hjälp av en materialflödesanalys för att synliggöra materialflödena till och från samt inom anläggningen. Målet med studien var att undersöka om det även i fortsättningen kommer att vara bäst att behandla restavfallet biologiskt eller om det i större utsträckning kommer innehålla brännbart material och därmed kommer vara lämpligare att energiåtervinna restavfallet. På grund av det varierande antalet hushåll sin källsorterar organiskt material i de olika kommunerna var det en svårighet att göra en korrekt bedömning och resultaten grundades på antaganden om hur källsorteringsgraden kommer att förbättras framöver. Resultatet baseras på statistik från 2002-2006 och en prognos fram till och med år 2014 visar på att med dagens hastighet dröjer det ytterligare 19 år från 2014 innan restavfallet består enbart av brännbart material. Det sker hela tiden förbättringar på området i regionen vilket innebär att resultatet kan komma att variera mycket vilket också innebär att tidsprognosen kan komma att kortas ner med tiden. / The study was made as a final exam in Environmental Science at Malmö högskola. The subject was chosen in co operation with a few of the work force at NSR in Helsingborg and was aiming to investigate the future substance of organic waste in a northwest region in Skåne, Sweden. The waste which is taken care of at Filborna in Helsingborg was mapped out with a material flow analysis due to reveal the flows of materials to and from the construction. The aim with the study was to investigate whether the biological treatment still will be the most optimal solution in the future or if the solid waste will contain only flammable material and thereby the optimal solution will be energy recycling. Due to the varying amount of households which are sorting their organic wadte there were diffuculties to make correct estimates and thereby the results are founded on assumptions. The results are based on statistic material 2002-2006 and a forecast until 2014. They show that it will take another 19 years before the solid waste compound only flammable material. However recycling keeps improving and the forecast will shorten in time.