Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som utfördes våren 2011 på Renova i Göteborg. Examensarbetets övergripande syfte är att visa hur man bäst tillvaratar energi i matavfall ur klimatsynpunkt. Klimatpåverkan redovisas ur ett såväl lokalt som ett globalt systemperspektiv och mäts i koldioxidekvivalenter (CO2e). I det lokala systemperspektivet inkluderas endast klimatpåverkan från energianvändningen samt produktionen i Göteborg, med andra ord inkluderas endast skorstensemissionerna. I det globala systemperspektivet inkluderas alla emissioner som uppstår vid omhändertagande av matavfall såväl lokalt som globalt och det är ur detta systemperspektiv som den verkliga klimatpåverkan redovisas. I studien presenteras tre olika behandlingsscenarion för omhändertagande av den energi som finns matavfall. De olika behandlingsscenarierna producerar olika mängder el, fjärrvärme och biogas och de anläggningar som inkluderas är alla lokaliserade i Göteborg. Kompletterande energi tillförs så att den erhållna nyttan är lika stor från alla tre scenarier. Studiens referensscenario beskriver en behandlingsprocess av matavfallet, inkluderande en förbehandlingsanläggning, en biogasanläggning en gasuppgraderingsanläggning samt ett avfallskraftvärmeverk. Behandlingsscenario ”Rya” beskriver en liknande behandlingsprocess med skillnaden att hälften av den producerade biogasen förbränns i en gaskombianläggning. Det tredje och sista behandlingsscenariot inkluderar endast ett avfallskraftvärmeverk där matavfallet förbränns och benämns behandlingsscenario ”Sävenäs”. I studien har återföringen av näringsämnen från biogasanläggnings rötslam avgränsats bort. Rapportens resultat redovisar att ur klimatsynpunkt beskriver behandlingsscenario ”Rya” det bästa sättet att omhänderta energin i matavfall. Behandlingsscenariots globala klimatpåverkan är -251 kg CO2e. Detta innebär en global klimatbesparing på 251 kg CO2e per ton matavfall. Referensscenariot och behandlingsscenario ”Sävenäs” redovisar liknande klimatpåverkan, -146 kg CO2e för behandlingsscenario ”Sävenäs” och -147 kg CO2e för referensscenariot, vilka även dessa innebär en global klimatbesparing. Då endast växthusgaserna i Göteborg studeras, dvs. de lokala emissionerna, ändras studiens resultat. Behandlingsscenario ”Rya” påvisar då en klimatpåverkan på 69 kg CO2e. Behandlingsscenario ”Sävenäs” påvisar en klimatpåverkan på – 19 kg CO2e och referensscenariot genererar -24 kg CO2e. Detta betyder att då endast växthusgaserna som emitteras i Göteborg studeras är referensscenariot det bästa sättet att omhänderta energi i 1 ton matavfall. Ur globalt systemperspektiv är en tolkning av studiens resultat att det ur klimatsynpunkt är mest fördelaktigt att man i Göteborg använder hälften av den producerade biogasen till el- och värmeproduktion i en gaskombianläggning. Resterande biogas används som fordonsbränsle. Ur lokalt systemperspektiv innebär däremot behandlingsscenario ”Rya” den största lokala klimatpåverkan. En slutsats som kan dras av detta resultat är att ju större klimatpåverkan är lokalt, dvs. i Göteborg desto bättre är det för det globala klimatet.

Då vi lever i en tid med hög konsumtion som innebär en hög produktion av avfall måste vi tänka på hur vi kan möta problem som kan uppstå vid hantering av avfall. I detta arbete ligger fokus framförallt på den organiska fraktionen av avfall och specifikt på matavfall och avloppsslam. I Sverige har slam rötats länge med syfte att minska volymen av slammet, men idag är målet främst biogasproduktion. Att återvinna så långt som möjligt är ett av de mest effektiva sätten att möta dagens miljöproblem med avfall, genom att omvandla oönskad avfall till önskad material och/eller energi. Examensarbetet är genomförd på universitetet i Rio de Janeiro (Brasilien) under handledning av docent Isaac Volschan Jr. och Prof. Dr. Magali Christe Cammarota som en del av forskningsprojektet av Janaína dos Santos Ferreira. Syftet med arbetet var att undersöka ifall och på vilket sätt påverkas biogasproduktionen då olika volymprocentförhållanden av matavfall och avloppsslam tillämpas. Resultaten blev som förväntat, att ju högre andel matavfall desto högre biogasproduktion. Processen blev ostabil när mycket matavfall fanns i blandningen som en följd av överbelastning och det tog längre tid för mikroorganismer att återhämta sig från pH-sjunkningar. Upplägget av försöken skulle ha behövts göras på ett annat sätt så att de olika blandningsförhållanden hade samma mängd VS, eftersom den var nyckelfaktorn. I de här försöken var det därför svårt att jämföra resultaten.

To achieve the Government's milestones for 2018, which means that 50 % of food waste shall be separated from household waste and undergo biological treatment (composting or anaerobic digestion).    Hultsfred, Högsby and Vimmerby are three adjacent municipalities of Kalmar, county Småland. During 2012 and 2013 analyzes were performed on their household waste to determine its composition. The household waste is currently collected in one fraction. The work, examines how much food waste the household waste contains. From the amount of food waste, the biogas potential is examined - how much food waste biogas generates and how much energy it corresponds to.    Food waste is broken down by microorganisms under anaerobic conditions (anaerobic digestion) in a biogas plant. The final product of the digestion of food waste is raw biogas and biofertilizer. The work has only considered biogas production.       Biogas potential is chosen to be investigated because no previous studies on this have been made. It provides the actual municipalities with an insight about how much biogas and energy that their food waste could generate if they separated food wastes from their household waste.      The results of the survey showed that the biogas potential in the three municipalities comprises 247 000 m3/year, corresponding to an energy value of 1,6 GWh/year. The current biogas production in Sweden is at an energy value of 1 473 GWh, which means that the biogas potential in the municipalities is low.

Allt färre globala tillgångar av fosfatmalmer, som används främst som mineralgödsel inom jordbruket, leder till att återföring av fosfor från olika källor blir allt mer viktigt. I Naturvårdsverkets utredning ”Hållbar återföring av fosfor” undersöks olika fosforflöden och deras potential för hållbar återföring bedöms. Utredningen omfattar bland annat avloppsslam och matavfall och föreslår nya gränsvärden för fraktioner som sprids på åkermark. Sundets reningsverk har samrötat avloppsslam och matavfall sedan år 2007. Rötslammet används främst som gödsel inom jordbruket. De nya gränsvärdena kan påverka spridningsmöjligheten på åkermark. Syftet med detta examensarbete är att utvärdera slamkvalitéten vid Sundets reningsverk med avseende på halter av metaller och organiska ämnen den senaste tioårsperioden. Arbetet undersöker hur halterna förhåller sig till gällande och framtida gränsvärden och mål. I utvärderingen föreslås ämnen som bör prioriteras i reningsverkets uppströmsarbete. Med hjälp av studier av metallhalter i matavfallet vid Sundets reningsverk samt litteraturstudier inom området undersöks matavfallets påverkan på metallhalter i rötslammet. Studien visar att Sundets reningsverk har goda förutsättningar att fortsätta sprida sitt rötslam på åkermark. Analyserade ämnen klarar gällande och majoriteten av föreslagna gränsvärden. Flera faktorer kan dock påverka metallinnehållet i slammet. Kadmium, kvicksilver, silver och zink är metaller som bör uppmärksammas i Sundets uppströmsarbete.

One third of the food produced for human consumption ends up as food waste. Sweden has enacted laws and regulations concerning municipalities waste management as a result of EU directives. By 2021 all municipalities are obliged to have a system for collection of food waste. Vindeln established sorting of food waste on March 1, 2020 for households and organisations. The purpose of this study was to investigate whether there was a significant difference between the amount of food waste that was generated in Vindeln households and the amount of food waste that was recycled. The investigations were performed using household waste composition analyses and weight data from recycled food waste. A comparison between Vindeln and the national average was performed to create a wider image of the waste situation. The results showed that there was a significant difference between the amount of food waste being generated in Vindeln and the average Swedish food waste. There was however not a significant difference between the amount of food waste generated in Vindeln and the food waste that was sorted out. A literature study of the state of knowledge on methods to improve household sorting was also performed. The methods to improve household recycling that are already in use is mainly consistent with the methods that scientific research studies show, such as communication, information and economic instruments. There are additional methods that can improve the recycling even more, for instance continuous feedback and improved physical circumstances.

Skellefteå kommun införde 2005 källsortering av matavfall, de har vid två tillfällen sedan dess genomfört plockanalyser för att se hur noggrant invånarna sorterar sitt avfall. Man såg då att det utsorterade matavfallet hade hög renhet men i det brännbara fanns det fortfarande kvar en del matavfall. Detta bör förbättras.I denna uppsats undersöks hur källsorteringen har utvecklats, vilken information invånarna har fått och hur andra kommuner arbetar. Vilka slutsatser kan dras utifrån detta och vad kan man göra för att förbättra källsorteringen av matavfall?Information har samlats in från Skellefteå kommun och tre andra kommuner har tillfrågats hur de arbetar med källortering av matavfall. Dessutom har litteraturstudier gjorts om hur männi-skor ändrar sina vanor.Det har visat sig att det inte är en stor vaneförändring att källsortera matavfall, svårigheten ligger i att upprätthålla källsorteringen till den har blivit norm. Uppsatsen innehåller konkreta förslag på hur man kan förbättra det som anses vara problem med att källsortera och tips på hur intresset för att källsortera matavfall kan ökas. / Skellefteå municipality began in 2005 with source separation of food waste they have on two occasions since then had picking analyses done to see how carefully people sort their waste. They saw that the separate fraction of food waste was good but in the combustible, there were still food wastes left. This needed to be improved.This essay examines how the source separation has developed and what information inhabit-ants have received and also how other municipalities are working with this. What conclusions can be drawn from this and what can we do to improve source separation of the food waste?Information has been collected from Skellefteå municipality and three other municipalities have been asked how they work with source separation of food waste. In addition, literature studies of how people change their habits have been done.It has been shown that there is a major change in habits to sort out food waste, the difficulty lies in maintaining source separation until it has become the norm. The paper contains specific proposals on how to improve that´s considered being the problems with source separation and ideas on how the interest in separating food waste can be improved.

By 2018 at least 50 % of the Swedish food waste will be biologically treated. Stockholm Vatten are planning to quadruple the collection of food waste for biological treatment between 2015 and 2020. There are three different food waste collecting systems in Stockholm City; food waste bins, half open food disposer and sealed food disposer. The factor that affects the choice of collecting system are costs throughout the process, for example waste fees. Waste fees are seen as a powerful policy instrument to reduce unsorted waste, and should be designed to reduce overall waste, increase the sorting and reduce the environmental load. The purpose of the thesis is to design two decision models for collecting systems of food waste for biogas and digestate production. One model will be simple and be of support when deciding which system the kitchen should invest in, the other model will be designed to give an overview for each systems costs and processes from collection to production of biogas/digestate. The methodology was composed of a mixture of a qualitative and quantitative method, and a case study. The data collection was made by a literature study, mail contact, study tour and a map of the processes. The pre-treatment cost is 500kr/ton for food waste collected from bins, a cost that food waste does not accrue from disposers. The waste tariff is 57% lower for waste disposals, and they require 72% less transport when collected. The costs Stockholm Vatten have for transporting food waste is 75 % lower for waste disposals compared to food waste bins. If the waste tariff would reflect the costs more kitchens would choose waste disposals over food waste bins. Beside the differences in food waste bins and waste disposals, there are differences between types of waste disposals. Sealed food waste disposals require half of the transports compared to half open food waste disposals for the same biogas potential. When designing tariffs this should be taken in consideration. / Senast 2018 ska minst 50 % av det svenska matavfallet sorteras ut och behandlas biologiskt. Stockholm Vatten planerar att fyrdubbla insamlingen av matavfall till biologisk behandling under perioden 2015 till 2020. Det finns tre olika system för insamling av matavfall för storkök/restauranger i Stockholms Stad; kärlsystem, halvöppna kvarnsystem och slutna kvarnsystem. De faktorer som påverkar valet av insamlingssystem är kostnader genom processerna som exempelvis avfallstaxor. Avfallstaxorna ses som ett kraftfullt styrmedel för att minska uppkomsten av osorterat avfall och de ska utformas så de styr tydligare mot minskade avfallsmängder, ökad källsortering och minskad miljöbelastning. Syftet med studien är att utforma två beslutsmodeller för insamling av matavfall till biogas- och biogödselproduktion. Den ena modellen ska vara enkel och vara till stöd vid val av insamlingssystem, den andra modellen ska utformas för att ge en överblick för respektive systems kostnader och processer från insamling till produktion av biogas/biogödsel. Metodologin utgick ifrån en blandning av en kvalitativ och kvantitativ metod, samt fallstudie. Datainsamlingen utfördes genom litteraturstudie, mailkontakt, studiebesök och kartläggning av processer. Förbehandling har en kostnad på 500kr/ton matavfall, en kostnad matavfall från kvarnsystem inte kräver. Avfallstaxan är 57 % lägre för kvarnsystem i jämförelse med kärlsystem, dessutom krävs det 72 % mindre transporter med kvarnsystem. Stockholm Vattens kostnader för transport av matavfall från kärlsystem är 75 % högre än matavfall från kvarnsystem.  Ifall avfallstaxan skulle reflektera Stockholm Vattens kostnader skulle fler kök välja kvarnsystem över kärlsystem. Förutom att det finns en skillnad på kärl- och kvarnsystem finns det även skillnader mellan kvarnsystem. Slutna kvarnsystem kräver ca hälften så mycket transporter som halvöppna kvarnsystem för att få ut samma mängd biogaspotential. Vid utformning av taxor och priser bör detta finnas i åtanke.

Sweden's environmental objectives include that Sweden's use of renewable energy in 2020 must achieve at least 50% of the total energy consumption. In order to achieve these objectives an option is to utilize renewable energy sources, such as biogas. Biogas is produced by anaerobic digestion of organic material, and can be upgraded to receive energy-rich methane gas. In the city of Karlstad food waste is collected; however there is currently no biogas plant within a suitable range. As a result the collected food waste is transported to another city. Proposals have been made for the construction of a local biogas plant, but to make the plant profitable would require higher levels of food waste than current levels. The purpose of this project is to investigate whether the methane yield at co-digestion of food waste and biological sludge from pulp and paper mills is higher compared to digestion of food waste on its own. Would the addition of biosludge result in the desired amount of produced methane gas, and profitability to make the plant viable? Digestion experiments took place in Karlstad University laboratory in a semi-continuous, wet process under thermophilic conditions with a retention time of 20 days. Co-digestion with the mixing ratio of biosludge:food waste 1:2 generated 371 to 467 mL of methane gas/g VS, and this was the mixing ratio at co-digestion which generated the highest methane yield. The city of Karlstad will not, with the mixing ratio investigated, achieve the desired methane production by co-digestion of food waste and biological sludge from pulp and paper mills. To dilute the existing amounts of food waste by a third biosludge would however be an option when larger amount of substrate is needed, by reason of the results showing that the same amount of methane can be produced but with a smaller amount of food waste.

<p>A product and design development of a household device which shall dry food waste has been</p><p>carried out in collaboration with Smedlund Miljösystem AB.</p><p>This project has been implemented through several brainstorms and a questionnaire study.</p><p>A great insight of how it is to work in a project in real work life has this project been given</p><p>me. This is a slightly less straight road to a conclusion than in the academic world that I am</p><p>used to.</p>

A product and design development of a household device which shall dry food waste has been carried out in collaboration with Smedlund Miljösystem AB. This project has been implemented through several brainstorms and a questionnaire study. A great insight of how it is to work in a project in real work life has this project been given me. This is a slightly less straight road to a conclusion than in the academic world that I am used to.