Skellefteå kommun införde 2005 källsortering av matavfall, de har vid två tillfällen sedan dess genomfört plockanalyser för att se hur noggrant invånarna sorterar sitt avfall. Man såg då att det utsorterade matavfallet hade hög renhet men i det brännbara fanns det fortfarande kvar en del matavfall. Detta bör förbättras.I denna uppsats undersöks hur källsorteringen har utvecklats, vilken information invånarna har fått och hur andra kommuner arbetar. Vilka slutsatser kan dras utifrån detta och vad kan man göra för att förbättra källsorteringen av matavfall?Information har samlats in från Skellefteå kommun och tre andra kommuner har tillfrågats hur de arbetar med källortering av matavfall. Dessutom har litteraturstudier gjorts om hur männi-skor ändrar sina vanor.Det har visat sig att det inte är en stor vaneförändring att källsortera matavfall, svårigheten ligger i att upprätthålla källsorteringen till den har blivit norm. Uppsatsen innehåller konkreta förslag på hur man kan förbättra det som anses vara problem med att källsortera och tips på hur intresset för att källsortera matavfall kan ökas. / Skellefteå municipality began in 2005 with source separation of food waste they have on two occasions since then had picking analyses done to see how carefully people sort their waste. They saw that the separate fraction of food waste was good but in the combustible, there were still food wastes left. This needed to be improved.This essay examines how the source separation has developed and what information inhabit-ants have received and also how other municipalities are working with this. What conclusions can be drawn from this and what can we do to improve source separation of the food waste?Information has been collected from Skellefteå municipality and three other municipalities have been asked how they work with source separation of food waste. In addition, literature studies of how people change their habits have been done.It has been shown that there is a major change in habits to sort out food waste, the difficulty lies in maintaining source separation until it has become the norm. The paper contains specific proposals on how to improve that´s considered being the problems with source separation and ideas on how the interest in separating food waste can be improved.

This thesis presents the potential of biogas production using food waste collected from the region of Kartamantul in Yogyakarta, Indonesia. Biogas can be used for cooking and generating electricity. The study compares two different end uses or markets for utilizing the biogas in the region. The daily food waste collected in the region of Kartamantul is 120 tonnes. This corresponds to a daily biogas production of 13 087 m3. Electricity generated from biogas can replace fossil-based coal electricity while cooking biogas can substitute the common fossil fuel liquefied Petroleum Gas (LPG). The price for selling one kWh of electricity to the state owned enterprise PLN is 16.5 USD cents. The price for selling one m3 of biogas for cooking is 38.5 USD cents, which is equivalent to the available price of LPG. The study finds that the avoided emission due to the substitution of fossil-based coal electricity and cooking LPG-gas is around 64 GgCO2-eq per year. Considering the economical results for a life span of 20 years in the first utilization option Biogas for Electricity gives a net present value (NPV) of 2 MUSD while for the utilization option Biogas for Cooking gives a net present value (NPV) of 5.82 MUSD. The breakeven for Biogas for Electricity is 13.8 USD cents per kWhe while for Biogas for Cooking is 25.5 USD cents per m3-biogas. The study concludes that it is feasible to invest in AD plant in the region of Kartamantul where both markets are profitable and environmentally friendly. / Denna avhandling visar potentialen för biogasproduktion med hjälp av matavfall som samlats från regionen Kartamantul i Yogyakarta, Indonesien. Biogas kan användas för matlagning och elproduktion. Studien jämför två olika slutanvändningar eller marknader för att utnyttja biogasen i regionen. Det dagliga matavfallet som samlas i regionen Kartamantul är 120 ton. Detta motsvarar en daglig biogasproduktion på 13 087 m3. Elektricitet som genereras från biogas kan ersätta fossilbaserad koldioxid, medan tillagning av biogas kan ersätta det gemensamma fossila bränslet flytande petroleumgas (LPG). Priset för att sälja en kWh el till det statligt ägda företaget PLN är 16,5 USD cent. Priset för att sälja en m3 biogas för matlagning är 38,5 USD cent, vilket motsvarar det tillgängliga priset på LPG. Studien konstaterar att den undvikna utsläppet på grund av substitutionen av fossilbaserad kolkraft och matlagning av gasol är cirka 64 GgCO2-ekv per år. Med tanke på de ekonomiska resultaten för en livslängd på 20 år i det första utnyttjandegradet ger Biogas for Electricity ett nettopåverkande värde (NPV) på 2 MUSD medan för utnyttjandegraden Biogas for Cooking ger ett nettoförskott (NPV) på 5,82 MUSD. Breakeven för biogas för el är 13,8 USD cent per kWhe medan för Biogas for Cooking är 25,5 USD cent per m3-biogas. Studien drar slutsatsen att det är möjligt att investera i AD-anläggningar i regionen Kartamantul där båda marknaderna är lönsamma och miljövänliga.