Syftet med detta examensarbete är att finna exoenzymer från Rhizopus sp, Mucor indicus och Rhizomucor pusillus som kan användas vid förbehandling av organiskt avfall. Syftet är även att finna kolkällor/energikällor som tidigare inte använts inom forskningen i ämnet resursåtervinning vid Högskolan i Borås.För att kunna undersöka vilka kolkällor mikroorganismerna bryter ner odlas dessa upp på agarplattor innehållande minimal-medium samt en specifik kolkälla. Efter fyra dagars inkubering i 30oC studerar man agarplattorna för att se om mikroorganismerna vuxit eller inte. Kan man urskilja tillväxt har de lyckats bryta ner kolkällan samt producera motsvarande exoenzym. Då vissa resultat är oklara odlas mikroorganismerna även i skakflaskor, detta för att se om det är själva agarn i agarplattorna som påverkar mikroorganismernas tillväxt.Resultatet visar att vissa mikroorganismer växer bättre än andra. Detta kan bero på kolkällornas struktur, det vill säga om de är komplicerade eller ej. Studerar man mikroorganismerna var för sig skiljer de sig lite åt. Rhizopus sp växer bäst på galaktan vilket indikerar att den lyckas producera exoenzymet galaktas. Mikroorganismen saknar produktion av exoenzym när den odlas på kolkällorna cellulosa och kitin.Studerar man mikroorganismen Mucor indicus har den bäst tillväxt på galaktan och potatismjöl, vilket indikerar att den producerar exoenzymerna galaktas samt α-amylas. Den kolkällan som ger sämst tillväxt är cellulosa.Rhizomucor pusillus har bäst tillväxt på galaktan samt triglycerider och producerar då exoenzymerna galaktas och lipas. Den lyckas inte bryta ner cellulosa eller kitin och saknar då produktion av exoenzymen cellulas samt kitinas.Både xylan och galaktan testas var för sig för att kunna dra slutsatser om någon produktion av exoenzymet hemicellulas finns. Detta görs eftersom det inte finns tillgång till något rent ämne med hemicellulosa. Xylan testas även endast för exoenzymet xylanas.En av de kolkällorna som gett minst tillväxt för alla de testade mikroorganismerna var cellulosa. För att styrka detta resultat odlas mikroorganismerna upp i skakflaskor, där ingen tillväxt skedde. Den lilla tillväxt som erhölls på agarplattorna tyder på att mikroorganismerna växer med den tillsatta agarn som kolkälla och inte utnyttjar själva kolkällan. Varför mikroorganismerna inte kan tillgodo se sig cellulosa kan bero på att cellulosa har en komplex struktur som gör den svår att bryta ner utan förbehandling.