Medier i Finland har skrivit mycket om vart pengarna går när det skänks till en välgörenhetsorganisation. Uppsatsen ämnar besvara frågor om hur välgörenhetsorganisationer arbetar för att öppna upp sin verksamhet för insyn för att på så vis synliggöra sitt ansvarstagande samt om det finns problem med att skapa transparens. Uppsatsens syfte är således att beskriva hur en välgörenhetsorganisation kan skapa legitimitet för sitt arbete genom transparens. Tre viktiga begrepp beskrivs: transparens, ansvarighet och legitimitet. Även olika kanaler beskrivs genom vilka välgörenhetsorganisationer kan öka öppenheten. En fallstudie av Fida International har genomförts där tre intervjuer har gjorts på Fida International. Intervjuerna har kompletterats med en intervju på Aspectus Ltd samt olika dokument. Uppsatsen kom fram till att transparens är en viktig del av Fida Internationals verksamhet samt att Fida International använder sig av flera kanaler i sitt arbete för att öka öppenheten men att skapandet av transparensen inte är problemfritt.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som har lett till att relationen mellan välgörenhetsorganisationer och bidragsgivande företag har stärkts. Vidare studeras orsakerna bakom ökningen av både antalet välgörenhetsorganisationer och av antalet bidragsgivande företag under de senaste åren.   Teori: Teorin utgår från interaktionsmodellens fyra huvudgrupper; interaktionsprocessen, parternas egenskaper, omgivningen i vilken interaktionen äger rum och atmosfären som påverkar eller påverkas av interaktionen.   Slutsats: Faktorer som stärkt relationen mellan välgörenhetsorganisation och bidragsgivare är främst det ömsesidiga beroende som utvecklats mellan parterna samt att det tidigare ensidiga utbyte ersatts av ett gemensamt samarbete där båda parter strävar efter att uppnå samma mål. Den ökade medvetenheten om CSR i samhället har lett till en stärkt vilja hos företag att involvera sig i och utveckla samarbeten med välgörenhetsorganisationer.

Syfte: Att skapa förståelse för hur privatpersoner reagerar på välgörenhetsorganisationers marknadsföringsstrategier. De centrala frågorna är om privatpersoner främst donerar utifrån altruistiska eller egoistiska skäl, samt om emotionell marknadsföring eller orsaksrelaterad marknadsföring leder till flest antal donationer.  Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvantitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning där 248 svar samlades in. Undersökningen genomfördes utifrån ett bekvämlighetsurval och analyserades sedan med en deskriptiv analys och en korrelationsanalys. Resultat och slutsats: Både altruistiska skäl och egoistiska skäl är inblandade i donationsbeslut, men de altruistiska skälen är dominerande. Vidare visar studiens resultat att emotionell marknadsföring har ett starkare samband med hög donationsfrekvens än orsaksrelaterad marknadsföring. Det framgår även att negativ emotionell marknadsföring får fler privatpersoner att vilja donera i jämförelse till positiv emotionell marknadsföring.  Examensarbetets bidrag: Arbetet väntas ge värdefull information om hur potentiella givare svarar på emotionell marknadsföring och orsaksrelaterad marknadsföring, samt insikt i de bakomliggande skälen till donationer. Detta kan vara av värde för välgörenhetsorganisationer för att kunna bidra med mer pengar till forskning och välgörenhet.  Förslag till fortsatt forskning: Vidare studier kan bedrivas kring hur donatorers preferenser varierar beroende på vilket område den avsändande välgörenhetsorganisationen verkar inom.

Under senare år har världen stått inför en ekonomisk kris, den värsta i modern tid. Trots att denna svåra tid innebar ekonomiska påfrestningar hos befolkningen så har det konstaterats att bidrag till ideella föreningarna har ökat. Allmänhetens ökade intresse har även lett till en ökad medial granskning av de olika välgörenhetsorganisationerna, vilket resulterat i flera negativa rapporter, vilka rubricerats som skandaler. Dessa skandaler har gett ett minskat förtroende hos bidragsgivarna för välgörenhetsorganisationer, vilket visas i en undersökning som presenteras i uppsatsen. Förtroende är därför ett centralt begrepp i denna uppsats. Undersökningen visar även att bidragsgivarna är av den uppfattningen att välgörenhetsorganisationerna brister i att redovisa kostnaderna för att bedriva bistånds-arbete, en av orsakerna till det minskade förtroendet.I Sverige finns två kontrollorgan vilka granskar välgörenhetsorganisationer, med syftet att bibehålla och öka förtroende för just dessa organisationer. I uppsatsen presenterar vi en teoretisk jämförelse mellan regelverken för redovisning som dessa kontrollorgan tillhandahåller samt Bokföringsnämndens allmänna regler kring redovisning för ideella organisationer. Den teoretiska analysen ligger till grund för att besvara vår forskningsfråga kring hur regelverken följs samt hur de verkar för att främja dess syfte. Frågeställningen besvaras utifrån en teoretisk analys av tre välgörenhetsorganisationer; Plan Sverige, Rädda Barnen och Unicef. Dessa tre tillhör de största insamlarna i Sverige. De har också en liknande fokusering samt ursprung vilket möjliggör en jämförelse mellan dem.Genom denna studie har vi genom metoden abduktion, kommit fram till att det finns skillnader mellan de regelverk som jämförts och på de krav som de ställer vid upprättandet av en årsredovisning för en ideell organisation. Dessa olikheter skapar grunder till förvirring hos bidragsgivarna. Riktlinjerna brister således i att ge klarhet och transparens till redovisningen, vilka är avgörande faktorer för att skapa förtroende genom redovisning. Det finns dock tecken på att organisationerna vill utveckla och anpassa sina årsredovisningar till bidragsgivarna och således bidra till en ökad förståelse för hur insamlade medel används, en anpassning som hämmas av de styrande regelverken. Vår uppsats resulterar i att en paradox uppenbarar sig, där vi ställer frågan om det kan vara så att kontrollorganen i praktiken motverkar sitt syfte och bryter ner dess kvalitetsstämpel genom att förhindra välgörenhetsorganisationerna att anpassa sina årsredovisningar utifrån givarnas synsätt.

<p>Cause-Related Marketing (CRM) is not a completely new phenomenon, yet an idea whose time has truly come. To have commercial organizations cooperate with charity organizations for mutual profit is a "win-win-win" situation. The company gets added value to its brand, the charity organization gets to collect more money that it otherwise wouldn't and the customer gains a feeling that he or she has contributed to the society.</p><p>The purpose of this thesis is to study how a company, in practice, works with CRM marketing. How do they choose which charity organization to work with,what type of product is most appropriate to market with CRM and how is the CRM campaign designed? A theoretical model is then formed to answer these questions, after a thorough research of relevant theory on the subject. Through a qualitative multiple case study we thereafter studied this at three large companies on the Swedish market, ICA, Kellogg's and Lindex.</p><p>Our findings showed that all three companies work very similar with these issues. They cooperate with large well known charity organizations and they think that it's very important that the product and the cause match each other. The products are consistently low involvement products, which is also shown in the theoretical model. The CRM campaign lasts for a shorter period of time and the message is clear so it fast and easy will reach the customers.</p>

Cause-Related Marketing (CRM) is not a completely new phenomenon, yet an idea whose time has truly come. To have commercial organizations cooperate with charity organizations for mutual profit is a "win-win-win" situation. The company gets added value to its brand, the charity organization gets to collect more money that it otherwise wouldn't and the customer gains a feeling that he or she has contributed to the society. The purpose of this thesis is to study how a company, in practice, works with CRM marketing. How do they choose which charity organization to work with,what type of product is most appropriate to market with CRM and how is the CRM campaign designed? A theoretical model is then formed to answer these questions, after a thorough research of relevant theory on the subject. Through a qualitative multiple case study we thereafter studied this at three large companies on the Swedish market, ICA, Kellogg's and Lindex. Our findings showed that all three companies work very similar with these issues. They cooperate with large well known charity organizations and they think that it's very important that the product and the cause match each other. The products are consistently low involvement products, which is also shown in the theoretical model. The CRM campaign lasts for a shorter period of time and the message is clear so it fast and easy will reach the customers.

Djurhandel, tjuvjakt och smuggling av vilda djur är idag ett allvarligt problem. Djur berövas sin frihet eller sitt liv, samtidigt som människor köper hem souvenirer från semestern utan att veta vad som egentligen pågår. Välgörenhetsorganisationer arbetar aktivt för att belysa problemen och hjälpa djuren. Deras arbete kräver bl.a. bidrag och månadsgivare för att kunna genomföras. För att nå ut med budskapet att hjälp behövs och för att visa effekten av välgörenhetsorganisationernas arbete är det viktigt med marknadsföring som når fram till mottagarna. Gärdström och Lundberg (2016) tog i en studie fram tre teman som marknadsföring för välgörenhetsorganisationer kan sorteras efter: effekt, behov respektive metafor. Tema effekt lyfter den positiva effekten av tidigare bidrag, tema behov visar att hjälp behövs och tema metafor används för att skapa en tankeställare hos mottagaren genom att framställa budskapet med metaforer som ett pussel. Studiens resultat visade att en varierad marknadsföring där alla teman används anses mest effektivt för att påverka mottagaren. Denna kandidatuppsats är en vidare undersökning av Gärdström och Lundbergs (2016) studie. Tre nya affischer tas fram baserade på författarnas tolkning av vardera tema för att marknadsföra en fiktiv välgörenhetsorganisation med fokus på djur. Syftet är att undersöka hur designelement tydliggör vardera affisch och påverkar mottagarens engagemang, samt om en av de tre affischerna kan anses fungera bättre i syfte att öka viljan att vara månadsgivare till organisationen. Den fiktiva välgörenhetsorganisationen togs fram i en förstudie. Med hjälp av två fokusgrupper valdes tre designförslag ut för att vidareutvecklas till tre färdiga affischer baserade på varsitt tema. Genom kvalitativa intervjuer värderades affischerna och resultatet visade att designelementen hade olika påverkan på mottagaren beroende på vilket tema författarna baserat affischen på. Affischen baserad på tema behov var den som fick flest personer att vilja vara månadsgivare.

Just nu är miljontals människor världen över i akut behov av hjälp och stöd. Det finns idag en stor mängd humanitära välgörenhetsorganisationer som arbetar med just detta. Deras verksamhet är beroende av att privatpersoner går in och stöttar, vilket innebär att organisationernas kommunikation utåt är avgörande för att kunna nå dem. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur olika annonstyper inom humanitära välgörenhetsorganisationer påverkar människor. I en pilotstudie identifierades tre olika annonstyper som använts i denna studie. För att se om någon av annonstyperna fick en starkare respons användes en kvantitativ enkät där 70 respondenter svarade. För att undersöka hur bild och text i annonstyperna påverkade mottagare genomfördes nio kvalitativa intervjuer. I både enkät och intervjuer fick de som deltog se de tre olika annonstyperna och svara på frågor kring dessa. Resultatet av studien visar att de tre annonstyperna väcker olika känslor och reaktioner hos olika människor, samt att en för hög exponering av en viss annonstyp kan leda till att mottagaren inte påverkas i lika hög utsträckning. Detta tyder på att en varierad kommunikation är den mest effektiva för att humanitära välgörenhetsorganisationer ska kunna påverka så många människor som möjligt.

The present study conducts a multimodal discourse analysis of texts from the three charities UNICEF, Red Cross and Doctors Without Borders and investigates how the reader is encouraged to support these organizations by donating money. The aim is to explore what relationship to the reader that is established, as well as what attitudes that are expressed through textual and visual modes. To do this, three texts from each charity are selected, all regarding the 10-year-long Syrian war, so a comparison can be drawn between the organizations’ different linguistic strategies. The study is based on Fairclough’s three-dimensional model, Halliday’s metafunctions and the appraisal theory presented by Martin &amp; White. Previous studies illustrate how the theoretical frameworks can be applied in analyses of advertisement, narrative texts and fundraising letters by non-for-profit organizations. This study provides further illustration of the significant role of different details in pictures and written text in order to inspire and persuade the reader to help finance the organizations. The results discern a charity discourse, where the texts not only emphasize the importance of helping those in need, but also to support and allow the charities to continue their crucial work worldwide. The texts also seem to aim at arousing empathy and creating a close relationship to the reader in order to encourage donations.

It’s significant for charities to incorporate persuasion strategies into their communication to create engagement and encourage donations. This is especially important in circumstances of war due to the millions of people who are forced to flee and need emergency assistance. UNHCR is currently located in the war-torn area of Ukraine and needs support to continue their humanitarian aid. Thus, this study aims to examine how the UNHCR uses persuasion strategies in their advertisements concerning the refugee crisis in Ukraine to prompt donations. The object of the study causes the following research questions: What persuasion strategies does UNHCR use to generate contributions through commercials related to the refugee crisis in Ukraine? In which way are the three pisteis of rhetoric: logos, ethos, and pathos, used? What meaning can the commercials be seen communicating on a manifest and latent level?  As the study focuses on different ways of convincing, rhetorics as a theoretical framework becomes natural to use. The classical and visual rhetoric thus serve as a support in the critical visual rhetoric analysis carried out in the study. A generic targeted selection has been used to select and analyze four commercials from the UNHCR's YouTube channel. The results show that UNHCR frequently uses rhetorical means to persuade donations, including the three pisteis of rhetoric and other persuasion strategies that appear mainly at a latent level. / Att tillföra övertygelsestrategier i sin kommunikation är för välgörenhetsorganisationer betydelsefullt för att skapa engagemang och uppmuntra till donationer. Det är särskilt viktigt under sådana omständigheter då det råder krig, med anledning av de många gånger miljontals människor som drivs på flykt och behöver nödhjälp i situationen. UNHCR befinner sig för nuvarande i det krigsladdade området i Ukraina och behöver stöd för att kunna fortsätta bedriva hjälpinsatser. Därmed syftar denna studie till att undersöka hur UNHCR arbetar för att övertyga till donationer i reklamfilmer om flyktingkrisen i Ukraina. Studiens syfte leder till följande forskningsfrågor: Vilka strategier för att övertyga till bidrag använder UNHCR i reklamfilmer som rör flyktingkrisen i Ukraina? Hur har man använt sig av retorikens tre pisteis: logos, ethos och pathos? Vilken mening kan reklamfilmerna ses kommunicera på en manifest respektive latent nivå?  Då studien fokuserar på olika sätt att övertyga blir retoriken naturlig att använda som teoretiskt ramverk. Den klassiska samt den visuella retoriken fungerar således som stöd i den kritiskt visuella retorikanalysen som genomförs i studien. Med hjälp av generiskt målstyrt urval har fyra reklamfilmer från UNHCR:s YouTube-kanal valts ut och analyserats. Resultatet visar att UNHCR frekvent använder sig av flertalet retoriska grepp med syfte att övertyga, däribland retorikens tre pisteis men också andra former av övertygelsestrategier som ter sig främst på en latent nivå.