Hur välgörenhetsorganisationer kommunicerar är betydelsefullt för att skapa engagemang. Genom att använda olika element i kampanjfilmer kan organisationerna öka uppmärksamheten och medvetenheten hos mottagaren. Syftet med denna studie är att ta reda på hur två av Sveriges främsta välgörenhets­organisationer kommunicerar via kampanjfilmer för att väcka ett engagemang hos publiken. Vi undersöker vilka element och myter som finns närvarande i kampanjfilmerna, hur celebriteter kan bidra till att väcka engagemang samt vilken roll sociala medier har i publikens engagemang. Den teori vi utgår från i denna studie berör ämnen som celebriteter, publikengagemang samt spridning i sociala medier. Det är en kvalitativ studie med en induktiv ansats och vi genomför en semiotisk bildanalys samt retorisk analys av fyra kampanjfilmer. Urvalet består av två kampanjfilmer från Unicef och två kampanjfilmer från Plan Sverige. Studiens resultat visar att välgörenhetsorganisationer använder celebriteter för att tilltala målgrupper i olika åldrar och för att öka trovärdigheten i deras kommunikation. Genom att använda utsatta barn som element förstärks känslor som medlidande och frustration över barnens situation och detta kan väcka känslor och behov av ett djupare engagemang hos mottagaren. Att använda element som humor, kända talespersoner samt unika budskap kan kampanjer sticka ut från mängden och få en större spridning i sociala medier. Mottagare kan känna en vilja att dela budskapen vidare, dels för att stärka sitt personliga varumärke men även för att inleda en diskussion kring problemet. / How charities communicate is an important aspect in creating engagement. By using different elements in campaign films, organizations can increase the visibility and awareness of the receiver. The purpose of this study is to find out how two of Sweden's leading charity organizations communicate via campaign films in order to create engagement. We examine which elements and myths that are present in the campaign films, how celebrities can help to encourage involvement and the role of social media in audience engagement. The theoretical framework for this study is based upon topics such as celebrity spokespersons, audience engagement and spread in social media. It is a qualitative study using an inductive approach, and we conduct a semiotic and rhetorical analysis of four campaign films. The sample consists of two campaign films by the organization Unicef ​​and two campaign films from Plan Sverige. The study shows that charities use famous people to appeal to audiences of different ages and to increase the credibility of the communication. By using underprivileged children as elements, feelings of compassion and frustration over the situation of children are reinforced and this can arouse a need of deeper involvement of the receiver. Using elements of comedy, celebrities and unique messages, campaigns can stand out from the crowd and get a larger spread in social media. Receivers may feel a desire to share the messages further, partly to strengthen their personal brand, but also to create a debate on the issue.

Antalet hemlösa EU-migranter har på senare år ökat kraftigt i Sverige, och närmare hälften av dem saknar inkomstkälla helt medan många andra försörjer sig genom tiggeri. Numera måste individer förutom att ta ställning till huruvida de ska ge pengar till etablerade välgörenhetsorganisationer även besluta om de ska ge pengar till tiggande EU-migranter. Utifrån antagandet att det existerar asymmetrisk information, och institutionella faktorer som kan påverka individers givande till respektive typ av välgörenhet är det intressant att undersöka om det finns skillnader i benägenheten att ge till tiggande EU-migranter jämfört med etablerade välgörenhetsorganisationer.Forskningsstudiens huvudsakliga syfte är att undersöka benägenheten hos individer att ge pengar till tiggande EU-migranter jämfört med etablerade välgörenhetsorganisationer. Vidare är syftet också att identifiera och analysera olika individspecifika egenskaper som tänkbart påverkar individers givande till respektive typ av välgörenhet. För att besvara syftet samlas primärdata in i Linköpings stad genom en enkätundersökning och analyseras sedan med hjälp av ekonometriska verktyg.Forskningsstudiens resultat indikerar att individer generellt är mindre benägna att ge pengar till tiggande EU-migranter jämfört med etablerade välgörenhetsorganisationer. De egenskaper som har betydelse för att förklara individers givande till tiggande EU-migranter är kön, ålder, härkomst, kunskap om tiggande EU-migranters livssituation och inställning till lagförslag att förbjuda tiggeri. I jämförelse till detta har ålder, utbildning, härkomst, äktenskap och sociala faktorer betydelse för att förklara givandet till etablerade välgörenhetsorganisationer. / In recent years, the number of homeless EU migrants has increased substantially in Sweden, and almost half of them lack an income whereas many others live by begging. Nowadays, individuals in addition to decide whether to give money to established charities also have to decide whether to give money to begging EU migrants. Based on the assumption that asymmetric information and institutional factors exists, which can affect each type of willingness to donate to charity, it is interesting to investigate whether there are differences in propensity to give money to begging EU migrants compared to established charities.The purpose of the research study is to examine individual’s propensity to give money to begging EU migrants compared to established charities. Furthermore, the aim is also to identify and analyze various individual characteristics that conceivably affect individuals' donation to each type of charity. To answer the purpose of the research study primary data is collected in Linkoping city by a questionnaire and the material is analyzed with econometric models.The results of the study indicate that individuals generally are less likely to give money to begging EU migrants compared with established charities. Variables that affect individuals' willingness to give money to begging EU migrants are gender, age, descent, knowledge of begging EU migrants living situation and attitude towards banning begging. Compared to this, factors that affect the willingness to donate to established charities are age, education, descent, married and social factors.

Millennials are not as committed to charity as the generations before them. Millennials have also been proven very difficult to attract, which is problematic since Millennials are the future donors’ charity organizations must depend on. The purpose of this study is therefore to identify possible patterns, relationships and opportunities that would make Millennials donate to charity. The study presents the current situation of charity on the Swedish market, which follows by an introduction for how non-profit promote themselves and do their marketing. This leads to the research question: How should charity organizations promote themselves to get Millennials to become loyal? This study applies a qualitative research strategy. The primary data has been collected through semi-structured interviews with five representatives from five different charity organizations. All five organizations work with international projects.   The result shows that the five organizations have knowledge about how to market to attract and engage Millennials, but they do not apply this knowledge. The result presents four paradoxes. We consider that the perception of these paradoxes, as well as responding to them, determines the charity organizations outcomes and overall ability to attract Millennials. The result also shows that to engage with Millennials and create long-lasting relationships, charity organizations marketing must be innovative, cool, and creative with repetitive messages. Charity organizations also must use the communication channels that Millennials engage with. The result has given rise to the "Interactional Model for Targeting Millennials", which is built on 11 key factors that charity organizations must apply to establish, develop and maintain a relationship with Millennials.