Hur välgörenhetsorganisationer kommunicerar är betydelsefullt för att skapa engagemang. Genom att använda olika element i kampanjfilmer kan organisationerna öka uppmärksamheten och medvetenheten hos mottagaren. Syftet med denna studie är att ta reda på hur två av Sveriges främsta välgörenhets­organisationer kommunicerar via kampanjfilmer för att väcka ett engagemang hos publiken. Vi undersöker vilka element och myter som finns närvarande i kampanjfilmerna, hur celebriteter kan bidra till att väcka engagemang samt vilken roll sociala medier har i publikens engagemang. Den teori vi utgår från i denna studie berör ämnen som celebriteter, publikengagemang samt spridning i sociala medier. Det är en kvalitativ studie med en induktiv ansats och vi genomför en semiotisk bildanalys samt retorisk analys av fyra kampanjfilmer. Urvalet består av två kampanjfilmer från Unicef och två kampanjfilmer från Plan Sverige. Studiens resultat visar att välgörenhetsorganisationer använder celebriteter för att tilltala målgrupper i olika åldrar och för att öka trovärdigheten i deras kommunikation. Genom att använda utsatta barn som element förstärks känslor som medlidande och frustration över barnens situation och detta kan väcka känslor och behov av ett djupare engagemang hos mottagaren. Att använda element som humor, kända talespersoner samt unika budskap kan kampanjer sticka ut från mängden och få en större spridning i sociala medier. Mottagare kan känna en vilja att dela budskapen vidare, dels för att stärka sitt personliga varumärke men även för att inleda en diskussion kring problemet. / How charities communicate is an important aspect in creating engagement. By using different elements in campaign films, organizations can increase the visibility and awareness of the receiver. The purpose of this study is to find out how two of Sweden's leading charity organizations communicate via campaign films in order to create engagement. We examine which elements and myths that are present in the campaign films, how celebrities can help to encourage involvement and the role of social media in audience engagement. The theoretical framework for this study is based upon topics such as celebrity spokespersons, audience engagement and spread in social media. It is a qualitative study using an inductive approach, and we conduct a semiotic and rhetorical analysis of four campaign films. The sample consists of two campaign films by the organization Unicef ​​and two campaign films from Plan Sverige. The study shows that charities use famous people to appeal to audiences of different ages and to increase the credibility of the communication. By using underprivileged children as elements, feelings of compassion and frustration over the situation of children are reinforced and this can arouse a need of deeper involvement of the receiver. Using elements of comedy, celebrities and unique messages, campaigns can stand out from the crowd and get a larger spread in social media. Receivers may feel a desire to share the messages further, partly to strengthen their personal brand, but also to create a debate on the issue.

An increase in distributed workspaces are influencing the way people work and thereby how meetings and presentations are conducted, making hybrid settings the standard for many organizations. Previous research has shown that hybrid settings decrease engagement due to technical issues, lack of inclusiveness, changing social dynamics and difficulties in evaluating participant engagement. Due to the need to diminish the negative effect the hybrid setting has, this study aims to evaluate the effect Audience Engagement Platforms have on increasing and evaluating engagement. The study was conducted by interviewing 31 users and non-users of Audience Engagement Platforms (AEPs) on meeting and presentation engagement, with 6 of them focusing on the hybrid setting. Thereafter a survey was conducted with AEP users on functionalities and effect on social dynamics. The interviewees generally agreed that anonymity and the possibility of presentation interaction were important aspects of the platform. Most hosts traditionally used visual cues as methods of engagement evaluation, and a diverse set of AEP use cases were described for all meeting and presentation types. The survey showed that all evaluated functionalities had a positive impact on engagement, where Wordclouds, Rankings and Quizzes increased perceived engagement the most. Furthermore, voluntary Likes, Reactions, Comments and Q&A from the participants was both perceived to increase engagement and suitable for evaluating participant engagement. In conclusion, the platform was shown to increase engagement both due to its platform characteristics as well as its functionalities. Anonymity was an important characteristic for lowering the barriers to participation and democratizing each input. Also, sharing the same interaction medium between remote and co-located participants helped to create a shared sense of belonging. Highly scored engagement features in the survey, such as Wordclouds and Rankings, can be both moderately low-effort in terms of how active a participant must be to give input on, whilst still directly asking each participant to give their opinion on a subject or statement. The quiz function was rated highly, which some interviewees suggested was due to its competitive nature. During the interviews however, many interviewees put a large emphasis on asking questions on a subject to be an important engagement tool, which would mostly correlate to the open-ended question functionality. The evaluation of engagement was concluded to be mostly helped by the functionalities Likes, Comments and the Q&A, as they are signs of voluntary participation. However, as the actual engagement level may not be correctly interpreted through the usage of these functionalities, it may still be insufficient to do a  correct evaluation. / En ökning av distribuerade arbetsplatser påverkar hur folk arbetar och har gjort den hybrida miljön till standard för många organisationer. Tidigare forskning har visat att hybrida möten har minskat engagemang på grund av tekniska problem, bristande delaktighet, förändrad social dynamik och svårigheter att utvärdera deltagarnas engagemang. På grund av behovet av att minska den negativa effekten den hybrida miljön har på engagemang, syftar denna studie till att utvärdera effekten Publik Engagerande Plattformar (AEPs) har på att öka och utvärdera engagemang. Studien genomfördes genom att intervjua 31 användare och icke-användare av AEPs om mötes-och presentationsengagemang, varav sex av dem fokuserade på den hybrida aspekten. Därefter genomfördes en undersökning med AEP-användare om dess funktionaliteter och effekt på social dynamik. Intervjupersonerna var generellt överens om att anonymitet och möjligheten till interaktion i presentationen var viktiga funktioner i plattformen. De flesta mötesledare använde visuella signaler som metod för utvärderin gav engagement, och användningsområden för AEPs beskrevs för alla typer av möten och presentationer. Undersökningen visade att alla utvärderade funktionaliteter hade en positiv inverkan på engagemanget, där Wordclouds, quiz och rankningar ökade engagemanget mest. Vidare upplevdes frivilliga gillningar, reaktioner, kommentarer och Q&A från deltagarna att både öka engagemanget och vara lämpliga för att utvärdera engagemang. Sammanfattningsvis visades plattformen öka engagemanget både på grund av dess plattformsegenskaper såväl som dess funktionaliteter. Anonymitet var en viktig aspekt för att sänka barriären för deltagande och demokratisera input. Att dela samma interaktionsmedium mellan distansbelägna och samlokaliserade deltagare bidrog också till att skapa en delad känsla av tillhörighet. Högt rankade funktioner i undersökningen, såsom Wordcloud och Rankningar, kan ses ha både relativt lågt krävd aktiv insats från deltagare att besvara, samtidigt som man direkt ber varje deltagare att ge sina synpunkter på ett ämne. Quiz fick högt betyg, vilket några intervjupersoner menade berodde på dess tävlingsaspekt. Under intervjuerna lade dock många intervjupersoner stor vikt vid att ställa frågor som ett viktigt verktyg för engagemang, vilket främst skulle korrelera med funktionen Open-ended Questions. Resultaten visade också att mötesledare får hjälp av gilla-markeringar, kommentarer och Q&A, för att utvärdera engagemang. Men eftersom den faktiska engagemangsnivån troligtvis inte kan tolkas korrekt genom användningen av dessa funktioner, kan det fortfarande vara otillräckligt för att göra en rättvis utvärdering.