Reklamfilmer till förmån för välgörande ändamål är ett välkänt fenomen. Som publik möts vi dagligen av filmklipp föreställande svältande barn, hus i spillror, krig, naturkatastrofer och annat elände. Frågan är; Hur mycket av detta tar vi egentligen till oss? Det är högst intressant att undersöka hur olika vi som mottagare upplever den här sortens marknadsföring. En del av oss snyftar medlidande medan andra fnyser och muttrar något i stil med "spel för gallerierna". Begreppet "spel för gallerierna" kan liknas vid en föreställning tillägnat de sämsta åskådarplatserna. Åskådarna på första parkett kan höra hur sufflören viskar fram replikerna som skådespelarna har glömt. Åskådarplatserna längst bak i salongen är lättare att lura då hörseln såväl som synen är försvagad. Medan första parkett himlar med ögonen åt sprickorna i kulisserna sitter åskådarna längst bak och jublar. Ovanstående fenomen skulle även kunna appliceras på åskådandet av en reklamfilm; en del åskådare observerar sprickorna i kulisserna och andra gör det inte.  Min analys är baserad på hur vi som mottagare reagerar på två av UNICEF:s reklamfilmer. Till grund för mitt ämnesval ligger främst intresset av att lyfta fram känslorna som den här sortens marknadsföring väcker hos sina mottagare. Jag är även intresserad av att undersöka hur reklamfilmerna påverkar alternativt inte påverkar mottagarnas inställning till organisationen. En återkommande fråga är; ”Leder filmerna till någon utmärkande handling?”.

Thèse (Ph.D.)--Université Laval, 2008. / Bibliogr.: f. 411-441. Publié aussi en version électronique dans la Collection Mémoires et thèses électroniques.

No description available.

We live in a world where the resources are not equally divided and that is why charity work is needed. The United Nations Children’s Fund, UNICEF, is a global organization that works for children’s human rights around the world. But perhaps even charity work, which´s often glorified in the society, need to be looked at from different directions. Research about intercultural education, globalization and charity shows that even good deeds can end up reproducing the problem that was supposed to be solved in the first place. There is no research about UNICEF´s work from this perspective and since UNICEF is a global organization that focuses on children and education and has an important role in society, they are an interesting object for research. That is why this study has examined “UNICEF Annual Report 2013” based on the problem to draw attention to minorities exposure and discrimination, without reproducing the majorities global hegemony. The questions that drove this study were which knowledge that was spread about the children and UNICEF in UNICEF´s report, what agency this knowledge enabled and which voices that were heard in the report. “UNICEF Annual Report 2013” was examined based on Faircloughs (1992) critical discourse analysis and three-dimensional method and the text, discursive practice and social practice of the report were analyzed. As a theoretical framework postcolonial theory and especially Gayatri Spivak where used due to their focus on global inequalities and the idea that there is still an ongoing colonialism of human thoughts and intellects around the world, where the European epistemology has been spread as a universal truth (Andreotti, 2011; Spivak, 2004). In “UNICEF Annual Report 2013” three different discourses where located: “Childrendiscourse”, “Educationdiscourse” and “Charitydiscourse”. The result of the critical discourse analysis showed that children are portrayed as innocent victims that only get an ability to change their life through the education that charity organizations like UNICEF provide. The knowledge about the child that gets an agency and voice through education can be criticized from a postcolonial perspective. The picture of the educated child indicates that UNICEF are able to see the children that can´t be seen and hear the voices that can´t be heard, which may lead to a contra productive dream about a local hero created by a European epistemology. Research about the ability to draw attention to minorities exposure and discrimination, without reproducing the majorities global hegemonies indicates that there is no easy solution to this dilemma. As postcolonial theory and intercultural education promotes, everyone needs to approach this problem and question the position that they speak from, otherwise they may end up reproducing the majorities global hegemony and the dilemma that they wanted to solve in the first place.

Submitted by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com) on 2018-04-30T13:26:59Z No. of bitstreams: 2 Dissertação - Alexandre Ribeiro Aquino - 2018.pdf: 1379172 bytes, checksum: 13349b6e3c5b068097f4fbcd77723cc3 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Approved for entry into archive by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com) on 2018-04-30T14:06:36Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Dissertação - Alexandre Ribeiro Aquino - 2018.pdf: 1379172 bytes, checksum: 13349b6e3c5b068097f4fbcd77723cc3 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Made available in DSpace on 2018-04-30T14:06:36Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Dissertação - Alexandre Ribeiro Aquino - 2018.pdf: 1379172 bytes, checksum: 13349b6e3c5b068097f4fbcd77723cc3 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2018-03-29 / Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de Goiás - FAPEG / This paper presents the cases of children with disabilities based on publications of the United Nations Children's Fund in Brazil from the 1990s to the present day. We analyzed the handicapped child from a bibliographical review comprehending the following historical moments: the 18th, 19th and 20th centuries. Michel Foucault’s historical genealogical perspective served as the reference for the development of this research. Thus, the general objective of this work was to analyze the UNICEF’s discourse, under the UN’s responsibility, especially regarding the justifications for the policies on inclusion of children with disabilities. In this sense, we outlined some axes of analysis as follows: 1) exploring the problematizations regarding the UNICEF; 2) investigating the theories that base their discourses on the disabled children; 3) investigating the recommended practices for the inclusion of children with disabilities in Brazil. In order to do so, we traced some historical moments of Brazil's disabled childhood and its relation to pedagogy, medicine, and psychiatry’s practices and expertise related to children's bodies in the sense of handicapped. As result, we bring up the psy-function which lays in these discourses and it’s a result from the relationship between psychiatry and the family. It’s important to notice that psychiatry works as a disciplinary technique, which aims to correct individuals who escape the established norms. / Este trabalho apresenta como tema de pesquisa a deficiência na infância a partir de das publicações do Fundo das Nações Unidas para a Infância no Brasil, do período que vai dos anos 1990 até a atualidade. Fizemos, portanto, análises sobre a criança deficiente, a partir de uma revisão bibliográfica, com recortes históricos nos séculos XVIII, XIX e XX. Tivemos como referencial para o desenvolvimento dessa pesquisa a perspectiva histórica genealógica de Michel Foucault. Sendo assim, o objetivo geral deste trabalho foi o de realizar uma análise do discurso produzido pelo UNICEF, organismo ligado a Organização das Nações Unidas, principalmente no que se refere às justificativas de práticas de inclusão voltadas para a infância considerada deficiente. Neste sentido, traçamos alguns eixos de análise, entre eles: 1) investigar quais foram as problematizações investigadas a respeito do UNICEF; 2) investigar quais são as teorias científicas que fundamentam os discursos a respeito das crianças com deficiências; 3) investigar as práticas recomendadas para a inclusão das crianças com deficiências no Brasil. Para tanto, realizamos alguns recortes históricos da infância deficiente no Brasil e sua relação com as práticas e saberes da pedagogia, da medicina, da psiquiatria sobre os corpos infantis considerados deficientes. Como resultado, evidenciamos nesses discursos a função-psi, nascida da relação entre a psiquiatria e a família, que se apresenta como uma técnica disciplinar de correção aos indivíduos que fogem as normas instituídas.

Newsmedia can act both as a powerful source of knowledge about the society and the world, but it can also act as a strong source of influence in terms of how we percieve current events and for example organizations. The main focus of this paper is to analyse two swedish organizations working with humanitarian aid, the Red cross and Unicef, and how they are portraited in two of the biggest newspapers in Sweden. The aim of this paper is to see whether the conformation or the perception of the organizations are supported through the perception of media. Based on the aim and main focus the three questions that we will answer in the result chapter are ”How does the Red Cross and UNICEF portrays themselves through their websites and via press releases?”, ”What does the organizations press releases say, and which pieces of the press release have an impact in Dagens Nyheter and Aftonbladet?” and the final question ”How is the Red Cross and UNICEF's reflected in the two newspapers and are the organizations mentioned in the same context in which they work with?” To be able to answer these three questions we are analyzing the organizations websites and press releases to confirm the confirmation that is made through these channels. Then we analyze whether this confirmation is the same in articles published in two of the largest newspapers in Sweden, Dagens nyheter och Aftonbladet. The newspapers are two different type of news papers, Dagens Nyheter is a morning paper and Aftonbladet is a evning paper. The reason we use two different types of newspapers is to see if there is any difference in how the organizations are portaited, depending on the different approach of the newspaper. These results will then be compared and analyzed in order to answer our research questions. As tools for this analyze, we have chosen to use a quantitative analysis, an index for how actors are treated in media and also a textanalysis. The result of this analysis is complex but the general finding is that the confirmation of both of the organizations are supported through all elements of communication. We also found that both the Red cross and Unicef are mentioned in contexts that are relevant for the work that they do. One example is that UNICEF is mentioned in articles regarding children, education etc.

Vi är två studenter som har två olika inriktningar, marknadsföring samt redovisning. Dessa två ämnen har vi vävt samman till en uppsats. Vi har analyserat hur två organisationer, UNICEF och Rädda Barnen, har använt deras årsredovisningar som ett redskap i marknadskommunikationen och även hur utvecklingen skett. På senare tid har det förekommit att välgörenhetsorganisationer inte använt bidrag som de bör, och detta har gjort så att bland annat trovärdigheten har satts på prov. Detta gjorde att vi även vill se på hur kommunikationen i årsredovisningen kan användas för att skapa trovärdighet.”Vårt syfte är att analysera årsredovisningens roll för marknadskommunikationen i UNICEF och Rädda Barnen, och förstå hur texten i årsredovisningarna används för att skapa trovärdighet.”Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har analyserat ett antal årsredovisningar. Vi har valt att fokusera på den ”mjuka” delen i årsredovisningarna, vilket är allt förutom resultat- och balansräkning, förvaltningsberättelse, kassaflödesanalys samt noter.Vi har byggt upp vår teoretiska referensram kring följande begrepp: årsredovisning, förtroende och trovärdighet, marknadskommunikation samt förtroende i marknads-kommunikation. Vi har även med teori om välgörenhetsorganisationer samt fakta om UNICEF och Rädda Barnen.I empirin beskriver vi de sex olika årsredovisningarna samt deras innehåll i detalj för att ge läsaren en så bra bild som möjligt.Den studie som vi har gjort visar på en tydlig utveckling av årsredovisningarna från de organisationer vi har studerat. Vi ser en stor skillnad på hur de använder marknadskommunikation i årsredovisningarna nu jämfört med den första vi studerade, alltså 1999. Vi anser att båda organisationerna arbetar med att skapa trovärdighet genom de inledande texterna, alltså motsvarigheten till VD-brev, då de visar att de insamlade medlen faktiskt gör skillnad.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommunerna Karlskoga och Lindesberg arbetar med barnperspektivet och barns perspektiv inom kommunal planering generellt sett men också mer specifikt i detaljplaneringen. Uppsatsens syfte är också att undersöka hur en inkorporering av Barnkonventionen skulle kunna påverka de två kommunerna. Uppsatsen utgörs av en komparativ studie mellan Karlskoga kommun, som utåt sett beskriver att de arbetar med barnperspektivet och barns perspektiv och Lindesbergs kommun som till skillnad från Karlskoga inte visar detta på samma sätt. Frågeställningarna har dels besvarats utifrån intervjuer som har hållits med tre tjänstemän vilka har olika roller på kommunerna. Dels har frågeställningarna besvarats genom en dokumentstudie. I dokumentstudien har fyra olika detaljplaner samt tillhörande dokument till två av detaljplanerna granskats. Resultatet i uppsatsen visar att båda kommunerna arbetar med barnperspektivet, barns perspektiv och Barnkonventionen i planeringen. Samtidigt finns det aspekter som skiljer kommunerna åt vilket exempelvis gäller Karlskoga kommuns samarbete med UNICEF och pilotprojektet Barnrättskommun. Resultatet visar också att det inte går att dra några slutsatser om vad pilotprojektet specifikt har bidragit till, då det för nuvarande är under uppstart. Men det tyder ändå på att det finns en beslutsamhet både från politisk och tjänstemannanivå att arbeta med dessa frågor. Lindesbergs kommun har som tidigare nämnts inte uttalat något specifikt med att arbeta med de två perspektiven, men resultatet visar att kommunen ändå tar hänsyn till dessa i planeringen. Trots detta hävdade tjänstemännen på både Karlskoga kommun och Lindesbergs kommun att arbetet med dessa frågor inom den kommunala planeringen behöver förbättras. Granskningen av detaljplaner och tillhörande dokument visar att kommunerna belyser barnperspektivet och barns perspektiv. Det skiljer sig dock hur perspektiven uppmärksammats och i vilka dokument de har belysts inom respektive kommun. Resultatet visar också vad en inkorporering av barnkonventionen skulle kunna innebära för kommunerna. Samtliga respondenter bekräftade att det troligtvis kommer innebära en hel del förändringar. Respondenterna tydliggjorde dock att det finns en osäkerhet kring hur förändringarna exakt skulle komma att te sig om barnkonventionen inkorporeras i svensk lagstiftning.

Submitted by Felipe Lapenda (felipe.lapenda@ufpe.br) on 2015-04-14T12:30:34Z No. of bitstreams: 2 Dissertação José Almir do Nascimento.pdf: 2662334 bytes, checksum: fd104143597d1d403fd20714fe46284a (MD5) license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-04-14T12:30:34Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Dissertação José Almir do Nascimento.pdf: 2662334 bytes, checksum: fd104143597d1d403fd20714fe46284a (MD5) license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) Previous issue date: 2013-03-06 / FACEPE / Durante as últimas décadas, os discursos de Qualidade Educacional oscilaram em meio a múltiplas influências e, neste chão, se constituíram em políticas públicas locais e nacionais, muitas vezes sob interferências de agências multilaterais, como o caso do UNICEF. Tornou-se eixo central, comum aos diversos posicionamentos políticos, o discurso da melhoria da qualidade da Educação no Brasil e tem sido sobejamente utilizado em qualquer corrente do pensamento contemporâneo. Este trabalho investigou os discursos de Qualidade Educacional dos atores da arena Educacional do Município de Riacho das Almas, tomando por base a interferência da Certificação Selo UNICEF Município Aprovado – certificação concedida pelo UNICEF para municípios que mais avançam na consecução de políticas que garantam Direitos Humanos de Crianças e Adolescentes, dentre os quais, a Universalização de Educação de Qualidade, conforme preconizado das Metas do Desenvolvimento do Milênio. O objetivo geral é identificar os discursos de Qualidade Educacional dos atores da arena educacional em Riacho das Almas. Para tal, fez-se necessário a realização de uma revisão bibliográfica no sentido de construir as categorias teóricas que norteiam os discursos de Qualidades em Educação. Para a coleta de dados foram realizadas entrevistas com os diversos atores que compõem a arena educacional em Riacho das Almas (Conselho Municipal de Direitos da Criança e do Adolescente, Conselho Municipal de Educação, Secretaria Municipal de Educação e Cultura, Sindicato dos Servidores Municipais de Riacho das Almas, Comissão Pró-Selo UNICEF). As entrevistas foram registradas através de gravações e transcritas pelo próprio pesquisador. Os documentos normativos da Política Nacional e Municipal de Educação também foram considerados (Constituição Federal, Plano Nacional de Educação, Lei de Diretrizes e Base da Educação Brasileira, Lei Orgânica Municipal, Plano Municipal de Educação), os documentos normativos do Selo Município Aprovado e publicações sobre Educação do UNICEF. Fizemos uma análise dos discursos destes atores perseguindo as concepções presentes na Teoria do Discurso, concebido como uma prática de mudança social (FAIRCLOUGH, 2008). A pesquisa identificou que as políticas de Educação ficam relegadas à condição de meio para a obtenção da certificação Município Aprovado, impondo-as um caráter programático extrínseco aos interesses e a construção ideológica dos atores da arena educacional local sob discursos supostamente capazes de viabilizar as condições para se obter mais e melhores resultados no conjunto de Indicadores Sociais e efetivar os Direitos Humanos de Crianças e Adolescentes. Isso fica claro quando se verifica o falseamento dos dados e informação que compõe os Indicadores de Qualidade, de participação e construção coletiva das ações de promoção da política da Infância e Juventude, o que desencadeia em sucessivos resultados descendentes no IDEB e no IDEPE, o que leva a crer uma discussão de caráter eminentemente retórico. A pesquisa permitiu que apontássemos alguns elementos programáticos para uma Educação de Qualidade, tomando como ponto de partida, a convergência nos discursos proferidos pelos sujeitos/atores da arena educacional.

Sub-national health management and leadership development is a critical component of primary health care strengthening, which is under appreciated, resourced, and theorized. Though the role of the wider institutional, systems and policy environment has been recognized as important to effectiveness of management strengthening interventions in the literature, in practice these components are often under-addressed, limiting sustainability and impact. This integrated learning experience explores sub-national health management and leadership strengthening in Eastern and Southern Africa, drawing on experience from UNICEF’s District Health Systems Strengthening Initiative (DHSSi) (2019-2022) and a subsequent case study that aimed to better characterize the enabling environment for this work in Malawi. Insights from the application of different conceptual frameworks in the Malawi context are used to better characterize the enabling environment for sub-national health management and leadership strengthening there and contribute to a newly proposed framework to support pre-intervention situation analysis and intervention design for this work more broadly.