Politisk reklam i form av kampanjfilmer har sedan 2010 varit ett medieformat svenska partier använder sig av för att nå ut med sina politiska budskap till väljarkåren. I den här uppsatsen analyseras Nya Moderaternas officiella kampanjfilm från 2018 och den har visats i de kommersiella tv-kanalerna inför valet och på så sett nått ut till en bred och varierad målgrupp. För att fånga upp intresset hos denna målgrupp använder filmskaparna sig av olika fototekniska metoder för att påverka det visuella uttrycket i den riktning partiet vill. Genom en multimodal analysmetod granskas här de semiotiska resurser (tekniker) som använts för att på något sätt förstärka eller förminska detta visuella uttryck. Sådana semiotiska resurser kan t.ex. vara grepp som höjer respektive sänker värdet på något i bilden, det kan vara hur man använt ljus och ljuskontrast eller hur en deltagares blick och kroppsspråk används o.s.v. Genom en retorisk- och samtalsanalytisk metod studeras filmens samtal närmare, både vad det gäller interaktionen deltagarna emellan, samtalens disposition och retorik. Även här kan filmskapare påverka uttrycket genom att t.ex. använda sig av retoriska stilfigurer som anaforer, metaforer eller hopning. Denna analysmetod ger oss även en bild av hur filmskaparen valt att presentera partiledare Ulf Kristersson. Resultatet visar att de semiotiska resurser som används är i första hand för att idealisera bilden av partiledaren, hans familj och hem och att de retoriska stilfigurer som till stor del används för att förstärka det sagda. Samtalsanalysen visar upp en mindre smickrande bild av partiledaren vilket indirekt bekräftas av den retoriska analysen av hans hustru Birgittas tal vilket under arbetets gång visade sig vara filmens primära samtal och som gav ett oväntat resultat vad det gäller filmens budskap.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en biståndsorganisation använder sig av retoriska grepp för att övertyga sina mottagare genom kampanjfilmer. Den här studien är relevant för att kunna förstå hur biståndsorganisationer påverkar mottagarna av kampanjfilmer. I den här studien har Unicef Sverige varit studieobjektet och de är en av Sveriges största biståndsorganisationer och en organisation som regelbundet visas i media. De teorier som är relevanta i den här studien är retorik och retoriska inriktningar på exempelvis marknadsretorik och visuell retorik. Huvudfrågeställningen i studien är att se på vilket sätt Unicef Sverige använder sig av retorik i sina kampanjfilmer för att övertyga människor att bli givare. Delfrågor i studien är att undersöka, vilka är de marknadsretoriska begrepp och medel som Unicef Sverige använder i kampanjfilmer för att övertyga sina mottagare samt på vilka sätt använder sig Unicef Sverige av visuell retorik i sina kampanjfilmer. I studien har två kvalitativa innehållsanalyser utförts på tre till fem filmer i utvalda filmkategorier. Totalt har 16 kampanjfilmer analyserats. De olika kategorierna är: informationsfilm om aktuella händelser, uppmaning till olika kampanjer, svenska kändisar besöker utsatta barn och humor. På de utvalda filmerna gjordes en retorisk innehållsanalys och en bildanalys. Från det resultat som har tagits fram i den här studien kan det tydligt ses att Unicef Sverige använder sig av retorik på många olika sätt. De tre sätten att övertyga inom retorik är ethos, logos och phatos och de är stora byggstenar i kampanjfilmerna och den mest frekventa är phatos. De använder sig även av olika typer av retorik och då är den deliberativa och epideiktiska retoriken de språktyper som förekommer. De använder sig även av marknadsretoriska modeller genom att disponera kampanjfilmerna på ett passande sätt. Även att inkludera kändisar i filmerna, samt göra filmerna lite längre, är enligt marknadskommunikation ett bra sätt för att mottagarna ska uppfatta budskapet lättare. Visuell retorik används också till stor del och det kan tydligt avläsas att filmerna överlag innehåller dystra färger och de använder sig även av färg för att informera om vissa situationer. Det är på det sättet som Unicef Sverige använder sig av dessa tre olika retorikbegrepp och det visar hur de använder retoriken för att övertyga sina mottagare att ta till sig budskapet med filmerna och bli medlemmar hos Unicef Sverige. / The function of this paper is to examine how an aid organization uses rhetorical strategies to convince their recipients through promotional films. This study may be relevant to understand how aid organizations influence their recipients. In this study Unicef Sweden has been the object of study and the organization is one of the largest aid organizations in Sweden and an organization that regularly appear in the media. The theories that are relevant in this study are rhetoric and also rhetorical approaches to arrangement such as marketing rhetoric and visual rhetoric. The main issue addressed in this study is to see how Unicef Sweden uses rhetoric in their promotional films to convince people to become donors. The sub questions of the study are to investigate what expressions the rhetorical aim of the promotional films proceeds, what marketing rhetoric concepts and strategies that are presented in their promotional films to convince their target audience and how they use visual rhetoric in their promotional films. The study has two qualitative content analysis been performed on three to five films in selected film categories. In total, 16 promotional films have been analyzed. The chosen categories are; information film about a current situation or disaster and focus in victims of disaster, request for different campaigns, Swedish celebrities who visit underprivileged children and also a humoristic film category. In the selected films it has been made a rhetorical content analysis and an image analysis. Out of the results that have been developed in this study it clearly shows that Unicef Sweden uses rhetoric in many different ways. The three ways to convince thru rhetoric are ethos, logos and phatos and they are major building blocks in the promotional films and the most frequent one is phatos. They also use different types of rhetoric and the deliberative and epideictic rhetoric are types that occur. They also use marketing rhetorical models by disposing the promotional films in a suitable manner. Also to include celebrities in the films and make the films a bit longer are according to marketing a good way for receivers to get the message across more easily. Visual rhetoric is also used to a great extent and it clearly shows that the films generally contain somber colours and they also use colours to inform about certain situations. It is in this way that Unicef Sweden are using these three different rhetoric concepts and it shows how they use rhetoric to convince it’s receiver to absorb the message of the films and become donors.

Hur välgörenhetsorganisationer kommunicerar är betydelsefullt för att skapa engagemang. Genom att använda olika element i kampanjfilmer kan organisationerna öka uppmärksamheten och medvetenheten hos mottagaren. Syftet med denna studie är att ta reda på hur två av Sveriges främsta välgörenhets­organisationer kommunicerar via kampanjfilmer för att väcka ett engagemang hos publiken. Vi undersöker vilka element och myter som finns närvarande i kampanjfilmerna, hur celebriteter kan bidra till att väcka engagemang samt vilken roll sociala medier har i publikens engagemang. Den teori vi utgår från i denna studie berör ämnen som celebriteter, publikengagemang samt spridning i sociala medier. Det är en kvalitativ studie med en induktiv ansats och vi genomför en semiotisk bildanalys samt retorisk analys av fyra kampanjfilmer. Urvalet består av två kampanjfilmer från Unicef och två kampanjfilmer från Plan Sverige. Studiens resultat visar att välgörenhetsorganisationer använder celebriteter för att tilltala målgrupper i olika åldrar och för att öka trovärdigheten i deras kommunikation. Genom att använda utsatta barn som element förstärks känslor som medlidande och frustration över barnens situation och detta kan väcka känslor och behov av ett djupare engagemang hos mottagaren. Att använda element som humor, kända talespersoner samt unika budskap kan kampanjer sticka ut från mängden och få en större spridning i sociala medier. Mottagare kan känna en vilja att dela budskapen vidare, dels för att stärka sitt personliga varumärke men även för att inleda en diskussion kring problemet. / How charities communicate is an important aspect in creating engagement. By using different elements in campaign films, organizations can increase the visibility and awareness of the receiver. The purpose of this study is to find out how two of Sweden's leading charity organizations communicate via campaign films in order to create engagement. We examine which elements and myths that are present in the campaign films, how celebrities can help to encourage involvement and the role of social media in audience engagement. The theoretical framework for this study is based upon topics such as celebrity spokespersons, audience engagement and spread in social media. It is a qualitative study using an inductive approach, and we conduct a semiotic and rhetorical analysis of four campaign films. The sample consists of two campaign films by the organization Unicef ​​and two campaign films from Plan Sverige. The study shows that charities use famous people to appeal to audiences of different ages and to increase the credibility of the communication. By using underprivileged children as elements, feelings of compassion and frustration over the situation of children are reinforced and this can arouse a need of deeper involvement of the receiver. Using elements of comedy, celebrities and unique messages, campaigns can stand out from the crowd and get a larger spread in social media. Receivers may feel a desire to share the messages further, partly to strengthen their personal brand, but also to create a debate on the issue.