Politisk reklam i form av kampanjfilmer har sedan 2010 varit ett medieformat svenska partier använder sig av för att nå ut med sina politiska budskap till väljarkåren. I den här uppsatsen analyseras Nya Moderaternas officiella kampanjfilm från 2018 och den har visats i de kommersiella tv-kanalerna inför valet och på så sett nått ut till en bred och varierad målgrupp. För att fånga upp intresset hos denna målgrupp använder filmskaparna sig av olika fototekniska metoder för att påverka det visuella uttrycket i den riktning partiet vill. Genom en multimodal analysmetod granskas här de semiotiska resurser (tekniker) som använts för att på något sätt förstärka eller förminska detta visuella uttryck. Sådana semiotiska resurser kan t.ex. vara grepp som höjer respektive sänker värdet på något i bilden, det kan vara hur man använt ljus och ljuskontrast eller hur en deltagares blick och kroppsspråk används o.s.v. Genom en retorisk- och samtalsanalytisk metod studeras filmens samtal närmare, både vad det gäller interaktionen deltagarna emellan, samtalens disposition och retorik. Även här kan filmskapare påverka uttrycket genom att t.ex. använda sig av retoriska stilfigurer som anaforer, metaforer eller hopning. Denna analysmetod ger oss även en bild av hur filmskaparen valt att presentera partiledare Ulf Kristersson. Resultatet visar att de semiotiska resurser som används är i första hand för att idealisera bilden av partiledaren, hans familj och hem och att de retoriska stilfigurer som till stor del används för att förstärka det sagda. Samtalsanalysen visar upp en mindre smickrande bild av partiledaren vilket indirekt bekräftas av den retoriska analysen av hans hustru Birgittas tal vilket under arbetets gång visade sig vara filmens primära samtal och som gav ett oväntat resultat vad det gäller filmens budskap.