Den digitala omvandlingen har förändrat reklambranschen och konsumtionsbeteenden. Nästan alla internetanvändare i Sverige använder sociala medier, och Instagram har blivit en central plattform för visuell marknadsföring. Samtidigt har konsumtionen av energidrycker ökat markant, vilket har väckt oro kring potentiella hälsorisker i samband med konsumtion.  Denna studie undersöker genom en kvantitativ innehållsanalys hur svenska energidrycksföretag marknadsför sina produkter visuellt på Instagram. Syftet är att identifiera framträdande budskap och strategier för normalisering genom analys av visuella innehållselement, visuella attribut och hur hälsobudskap integreras i marknadsföringen. Undersökningen utförs genom en analys av instagramkontona för Nocco, Celsius, Clean drink och Latitude 65. Dessa företag har valts ut på grund dess väletablerade position på marknaden. Genom att analysera 30 bilder från respektive företag, strävar studien efter att ge en representativ översikt av företagens visuella strategier på Instagram. Sammanlagt omfattar urvalet 120 analysenheter.  För att besvara syftet ämnar studien att besvara följande tre forskningsfrågor:  Vilka typer av visuella innehållselement (produktbilder, livsstilsbilder, användargenererat innehåll,  etc. som används för att skapa en viss upplevelse eller kommunicera ett budskap till målgruppen)  speglar normaliseringen av energidryckkonsumtion? Vilka visuella attribut (färger, former, mönster och andra visuella element) är vanligast  förekommande i marknadsföringen av svenska energidrycker på Instagram? Hur integreras hälsobudskap eller varningar om energidrycker visuellt i marknadsföringsinnehållet på  Instagram?  Studien bygger på en teoretisk ram bestående av normaliseringsteorin, the elaboration likelihood model of persuasion (ELM) och social identity theory för att ge en djupare förståelse för fenomenet och dess implikationer. Normaliseringsteorin utforskar processen genom vilka beteenden och normer som blir vanliga och accepterade i samhället. Elaboration Likelihood Model (ELM) förklarar hur människor förhåller sig till och påverkas av övertygande budskap, medan social identity theory undersöker hur individers självbild och tillhörighet till olika grupper formar deras attityder och handlingar.  Tidigare forskning från olika källor, såsom Martin (2009), Schroeder (2005) och Lopez Frias (2020) används också för att fördjupa förståelsen för fenomenet ytterligare. Dessa studier har visat att visuell kommunikation spelar en central roll i marknadsföring och att energidrycksföretag ofta riktar sin marknadsföring mot unga via digitala plattformar, vilket kan påverka deras hälsoperspektiv och konsumtionsbeteende. 4 Resultaten av genomförd undersökning visar på en dominerande närvaro av energidrycker i bilderna som publicerats, ofta åtföljda av personer eller influencers för att normalisera konsumtionen och skapa en relationell koppling till målgruppen. Genom att framhäva starka färger i bilderna fångar företagen uppmärksamhet, medan bristen på tydliga hälsobudskap kan bidra till upprätthållandet av en positiv bild av produkterna. / The digital transformation has altered the advertising industry and consumer behaviors. Nearly all internet users in Sweden utilize social media, and Instagram has become a central platform for visual marketing. Concurrently, the consumption of energy drinks has significantly increased, raising concerns regarding potential health risks associated with consumption.  This study examines, through a quantitative content analysis, how Swedish energy drink companies visually market their products on Instagram. The aim is to identify prominent messages and normalization strategies through the analysis of visual content elements, visual attributes, and how health messages are integrated into marketing. The investigation is conducted by analyzing the Instagram accounts of Nocco, Celsius, Clean drink, and Latitude 65. These companies have been selected due to their well-established market position. By analyzing 30 images from each company, the study aims to provide a representative overview of the companies' visual strategies on Instagram. The total sample comprises 120 analysis units.  To address the aim, the study intends to answer the following three research questions:  What types of visual content elements (product images, lifestyle images, user-generated content, etc.,  used to create a particular experience or communicate a message to the audience) reflect the  normalization of energy drink consumption? What visual attributes (colors, shapes, patterns, and other visual elements) are most commonly  present in the marketing of Swedish energy drinks on Instagram? How are health messages or warnings about energy drinks visually integrated into marketing content  on Instagram?  The study is based on a theoretical framework consisting of normalization theory, the elaboration likelihood model of persuasion (ELM), and social identity theory to provide a deeper understanding of the phenomenon and its implications. Normalization theory explores the process through which behaviors and norms become common and accepted in society. The Elaboration Likelihood Model (ELM) explains how people engage with and are influenced by persuasive messages, while social identity theory examines how individuals' self-image and belonging to different groups shape their attitudes and actions.  Previous research from various sources, such as Martin (2009), Schroeder (2005), and Lopez Frias (2020), is also utilized to further deepen the understanding of the phenomenon. These studies have demonstrated that visual communication plays a central role in marketing and that energy drink companies often target their marketing towards young people via digital platforms, which can influence their health perspectives and consumption behavior. 6 The results of the conducted investigation indicate a dominant presence of energy drinks in the published images, often accompanied by individuals or influencers to normalize consumption and establish a relational connection with the audience. By highlighting strong colors in the images, companies capture attention, while the lack of clear health messages may contribute to maintaining a positive image of the products.

Syfte: Vårt syfte med denna studie är att förstå hur små symbolförändringar påverkar konsumentens uppfattning av den hyperverklighet som marknadsförare försöker framställa på Instagram.   Metod: I denna studie har en kvantitativ undersökning genomförts. Vår empiri har samlats in genom en enkätundersökning och därefter analyserats i statistikprogrammet SPSS. I programmet utfördes en korrelationsanalys, faktoranalys samt en klusteranalys.  Resultat & slutsats: Resultatet visar att små symbolförändringar i en bostadsannons påverkar konsumentens uppfattning av den hyperverklighet som marknadsförare försöker framställa på Instagram. Av symbolerna exteriör, interiör, trendig inredning, naturligt ljus och gröna växter som finns i bostadsannonser är trendig inredning den symbol som har störst påverkan på konsumenternas uppfattning av den hyperverklighet som presenteras. Vår slutsats är att fastighetsmäklare och marknadsförare därför främst bör fokusera på att bostadsannonsen innehåller trendig inredning.  Förslag till fortsatt forskning: Att genomföra denna studie med hjälp av en ögonskanner som mäter vad ögat tittar på i en bostadsannons. Detta skulle ge en djupare förståelse för vilka symboler som ögat dras till.  Uppsatsens bidrag: Bostadsannonser som publiceras av marknadsförare på Instagram är idag väldigt likartade. Vår studie visar att det är de små subtila symbolförändringarna som har en påverkan på konsumentens uppfattning av den hyperverklighet som marknadsförare presenterar. / Aim: Our aim with this study is to understand how small symbolic alterations affect the consumer's perception of the hyperreality that marketers are trying to portray on Instagram.  Method: In this study, a quantitative survey was carried out. Our empirical data were collected through a questionnaire and then analyzed in the statistical program SPSS. The program conducted a correlation analysis, factor analysis and a cluster analysis.  Result & Conclusion: The results show that small symbol alterations in a real estate ad affect consumers' perception of the hyperreality that marketers are trying to portray on Instagram. Of the symbols exterior, interior, trendy decor, natural light and green plants found in real estate ads are trendy decor the symbol that has the greatest impact on consumers' perception of the hyperreality presented. Our conclusion is that real estate agents and marketers, therefore, should primarily focus on residential image contains trendy decor.  Suggestions for further research: To carry out this study, using an eye scanner that measures what the eye is watching in a image that represents a real estate ad. This would provide a deeper understanding of the symbols that appear in a real estate ad that the eye is drawn to.  Contribution of the thesis: Today real estate ads posted by marketers on Instagram is very similar. Our study shows that it´s the small symbolic alterations that have an impact on the consumer's perception of the hyperreality presented.

In today’s world, using social media is part of many people’s daily routine. As many consumers exists on social media, the networks have become attractive marketing channels for brands around the world. To stand out in the crowd of companies and become more recognisable among consumers, brands can implement a consistent brand identity across their communication channels. This study examines the importance of brand identity for Swedish micro and small book publishers (MSPs) on social media, in order to find out how the use of brand identity on social media impacts their businesses. To accomplish this, four respondents from book publishing companies were interviewed to learn how developed their companies’ brand identities are, how they market their business on social media, and what they think is most important about brand identity and social media marketing. The results from this empirical research were then categorised according to qualitative content analysis. Through analysis, it was concluded that the companies themselves find brand identity important, but that they implement it differently. It was also concluded that the most important part of brand identity on social media is the companies’ tone of voice and brand personality, and that these parts steer the visual identity. So, in conclusion, brand identity is important for Swedish MSPs on social media, but it does not have to be fully developed to be effectful. / I dagens samhälle är användningen av sociala media en del av många människors dagliga rutin. På grund av att många konsumenter finns på sociala medier har nätverken blivit attraktiva marknadsföringskanaler för varumärken runt om i världen. För att stå ut bland alla företagen, och bli mer igenkännliga för konsumenter kan varumärkena implementera en konsekvent varumärkesidentitet på sina kommunikationskanaler. Denna studie undersöker betydelsen av varumärkesidentitet för svenska mikro och små bokförlag (MSP:er) på sociala medier, för att ta reda på hur användningen av varumärkesidentitet på sociala media påverkar deras verksamheter. För att åstadkomma detta intervjuades fyra respondenter från bokförlag, detta för att granska hur utvecklade deras förlags varumärkesidentitet är, hur de marknadsför sitt varumärke på sociala medier, och vad de tycker är viktigast med varumärkesidentitet och marknadsföring på sociala medier. Resultaten från denna empiriska undersökning kategoriserades sedan enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen ledde till slutsatsen att företagen själva tycker att varumärkesidentitet är viktigt, men att de implementerar det på olika sätt. Resultatet visade också att den viktigaste aspekten av varumärkesidentitet är företagens röst och varumärkespersonlighet, och att dessa delar styr hur den visuella identiteten ser ut. Sammanfattningsvis visade resultatet att varumärkesidentitet är viktigt för svenska MSP:er på sociala medier, men den behöver inte vara fullt utvecklad för att vara effektiv.

Millennials are not as committed to charity as the generations before them. Millennials have also been proven very difficult to attract, which is problematic since Millennials are the future donors’ charity organizations must depend on. The purpose of this study is therefore to identify possible patterns, relationships and opportunities that would make Millennials donate to charity. The study presents the current situation of charity on the Swedish market, which follows by an introduction for how non-profit promote themselves and do their marketing. This leads to the research question: How should charity organizations promote themselves to get Millennials to become loyal? This study applies a qualitative research strategy. The primary data has been collected through semi-structured interviews with five representatives from five different charity organizations. All five organizations work with international projects.   The result shows that the five organizations have knowledge about how to market to attract and engage Millennials, but they do not apply this knowledge. The result presents four paradoxes. We consider that the perception of these paradoxes, as well as responding to them, determines the charity organizations outcomes and overall ability to attract Millennials. The result also shows that to engage with Millennials and create long-lasting relationships, charity organizations marketing must be innovative, cool, and creative with repetitive messages. Charity organizations also must use the communication channels that Millennials engage with. The result has given rise to the "Interactional Model for Targeting Millennials", which is built on 11 key factors that charity organizations must apply to establish, develop and maintain a relationship with Millennials.