Syftet med denna studie var att skapa förståelse för varför misshandlade kvinnor stannar i destruktiva relationer. För att lyckas med detta valdes en kvalitativ metod för att utföra undersökningen. Intervjuer genomfördes med tre kvinnor samt med personal från kvinnojour och polis, därefter analyserades texten och resultatet redovisades. Resultatet visade att kvinnor genomgår en process där de genom anpassning så småningom förlorar sin självbild och verklighetsuppfattning. Detta sker genom mannens makt och kontroll. Resultatet visar att det finns tydliga mönster i kvinnornas upplevelser som kan hänvisas till Lundgren´s (2004) Normaliseringsprocess. En viktig slutsats visade sig vara att det beror på var kvinnan befinner sig i processen som avgör om hon klarar av att lämna mannen. Om kvinnan inte kommit till den ”vändpunkten” men fått hjälp av anhöriga eller professionella att lämna mannen finns risken att hon återvänder till relationen. En annan slutsats visade sig vara att vändpunkten är individuell för varje kvinna. / The purpose with this study was to create understanding why women stay in destructive relations. To succeed with this a qualitative method was chosen to execute the examination. Interviews were carried through with three women as well as with staff from the women´s crisis center and the police, then the text was analyzed and the result was shown. The result showed that women go through a process where they through adaptation gradually lose themselves. This is done by power and control from the men. The result shows that there is an evident pattern in the women´s experiences that can be referred to Lundgren´s (2004) Normaliseringsprocess (Normalizing process). An important conclusion appeared to be that it depends where in the process the woman is at the moment that determine if she manage to abandon the man. If the woman has not come to that turning-point but has got help from relatives or professionals to abandon the man there is a risk that she might return to the relation. Another conclusion showed that the turning-point is individual for every single woman.

Denna kvalitativa studie ämnar till att undersöka hur kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplever bemötandet av myndigheter när de söker hjälp. Myndigheterna som främst ligger till fokus är polismyndigheten och socialtjänsten. Underlaget har insamlats genom semistrukturerade intervjuer där sex kvinnor delat tankar, känslor och upplevelser av mötet med myndigheter efter att de hade utsatts för våld. Studiens teoretiska ramverk är Papakostas (2009) tillit och misstro, Bourdieus (Bourdieu & Wacquant 1992) fält och symboliskt våld samt Goffmans (1998) framträdandet och intrycksstyrningen som har tillämpats som verktyg för att analysera resultatet. Intervjuerna har transkriberats och kodats för att sedermera utvärderas med tematisk analys.Studiens resultat visar att detta möte är en ömsesidigt förståelse där myndighetens mål till att tillgodose kvinnans behov kan bli svårt om kvinnan inte berättar vad hon behöver. Kvinnas kunskap om myndigheterna påverkar hennes inställning och förväntning av mötet med myndigheten. Vidare framkom att ett negativt upplevt möte och bemötande kan vara tillräckligt för att den redan skambelagda kvinnan ska ge upp och tappa tilliten till att få hjälp från välfärdsstaten. / The aim of this qualitative study is to investigate how women who have been subjected to violence in a close relationship experience the treatment of the authority when they look for help. The authorities that are the focus of this study is the police and social services. The studies data is collected from semi structured interviews with six women who were a part of this violence and have been in contact with these named authorities. The theoretical framework of the study is Bourdieu's (Bourdieu & Wacquant 1992) field and symbolic voilence. Papakosta's (2009) trust and mistrust and Goffman's (1998) appearance which has also been applied as a tool to analyze the results. The empirical data is transcribed, coded and evaluated with the help of thematic analysis among which by means of those selected theories, it shows how the experience of a woman from the meeting can lead into trust and suspicion to the committed police and social service authorities. The result of this study makes it clear that a mutual understanding of both sides is an important factor. The authorities’ goal is to please the women's needs and requires that women clarify her needs. The knowledge that women have from the authorities is crucial for their attitudes and expectation of the meeting with the authorities. Furthermore, it emerged that negatively experienced meetings and treatment may be enough for the already disgraced woman to give up and lose confidence in receiving help from the welfare state.

The purpose of this study was to understand how social workers who works in social services in Sweden talk about and construct threats and violence from clients as a problem within their workgroup. The data in this study was collected through two focus group discussions with eleven social workers divided in two different work groups. The discussions were thereafter analyzed through a perspective analysis. The findings in this study shows that the social workers that participated had difficulties in defining threats and violence from clients because it was considered to be individual for every social worker. Furthermore, the study also shows that the social workers felt that threats and violence from clients came with the job and therefore had to accept it. Another finding the study showed is that the social workers tend to take responsibility for the threats and violence they were exposed from clients.

Forskningen gällande mäns våld mot kvinnor har inte jämfört hur olika professionella utifrån sina olika yrkespositioner anser om gemensam vårdnad, där kvinnorna har blivit utsatta för sina mäns våld. Denna studie kommer att undersöka vad olika professionella, utifrån sina olika yrkespositioner, anser om fenomenet och därmed bidra med något nytt till forskningen. Begreppet mäns våld mot kvinnor innefattar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, känslomässiga och verbala kränkningar samt alla handlingar vars syfte är att skada eller kontrollera kvinnan (Jalmert, 2003, s. 256).   Mäns våld mot kvinnor beror på många faktorer, men tillvägagångssättet som männen använder sig av för att bryta ner och ta kontrollen över kvinnorna följer ett systematiskt schema. Kvinnornas normaliseringsprocess till våldet som de utsätts för, resulterar i att de får det svårt att separera från de våldsamma männen (Beausang, 2003, s. 238). När de misshandlade kvinnorna slutligen lämnar relationen utsätter de sig ofta för stora risker i samband med uppbrottsprocessen och även under en lång tid efter separationen. Genom att kvinnorna ofta stannar kvar i de våldsamma relationerna eller går tillbaka till sina våldsamma män, medför det att de våldsutsatta kvinnorna inte uppnår brottsofferstatus i allmänhetens ögon (Lundgren et al., 2001, s. 17). Graden av brottsofferstatus kan ge stora konsekvenser i kommande vårdnadstvister och vårdnadsutredningar. Syftet med denna studie är att undersöka vad fem professionella anser på de misshandlade mödrarnas situation och hur den påverkas av gemensam vårdnad, där mödrarna har brutit upp från en destruktiv relation med barnets/barnens fäder. Nyckelinformanterna har noga valts ut efter sina mångåriga erfarenheter av arbete med misshandlade mödrar och problematiken med gemensam vårdnad. Resultatet av intervjustudien med de professionella tyder på att de flesta av de misshandlade mödrarna får en mycket allvarlig, psykiskt tung, ekonomiskt svår och oviss levnadssituation efter att de har lämnat de våldsamma fäderna till deras gemensamma barn. Ovissheten består dels av att mödrarna inte längre råder över sina liv, utan är utelämnade till myndighetspersoner i olika enheter och hur dessa ser på frågor som rör våld. Synen på och hanteringen av de misshandlade mödrarnas situation i de olika enheterna, kan verka avgörande i domsluten vid vårdnadstvister. Domstolarnas beslut i vårdnadstvisterna kan få långtgående konsekvenser för de misshandlade mödrarnas liv, med tanke på deras personliga säkerhet vid t.ex. hämtning och lämning av barnet/barnen. Men även rätten att fatta viktiga beslut utan att behöva samarbeta med barnens fäder påverkas beroende om domslutet blir gemensam vårdnad eller ej. Likaså påverkas mödrarnas ekonomi av hur domstolarna dömer i vårdnadstvister.

Syftet med uppsatsen är att explorativt undersöka hur unga tjejer i en stödchatt på internet berättar om det våld de upplever eller har upplevt i sin nära relation. Med hjälp av en narrativ metod och teorin om positionering har uppsatsen svarat på vad som är framträdande i unga tjejers berättelser om våld samt hur unga tjejer positionerar sig själva och andra i relation till våldet de upplever i sin nära relation. Resultatet visar att unga tjejer berättar om all form av våld där framträdande har varit den höga kontroll många av tjejerna tvingas leva under. Resultatet visar även att majoriteten av tjejerna inte berättat om våldet för någon samt att en osäkerhet finns gällande var gränserna mellan kärlek och våld går. För att minska denna osäkerhet behövs kunskap bland unga om vad ett bra förhållande är, om vart man kan vända sig när man upplever våld i sin nära relation samt en generell kunskap om de lagar och regler som finns att tillämpa om man upplever våld i sin nära relation.

Den här studien undersöker kvinnor utsatta för våld i heterosexuella parförhållanden med syftet att undersöka vad som kan påverka att en del kvinnor under lång tid stannar i destruktiva och våldsamma relationer. Den teoretiska referensramen hämtas från ett strukturellt/kulturellt perspektiv i teorin om våldets normaliseringsprocess samt från ett socialpsykologiskt perspektiv genom teorin om det traumatiska bandet. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer. Fem kvinnor med tidigare erfarenhet av våld i nära relationer har intervjuats. Genom en tematisk analysmetod har intervjumaterialet sedan analyserats. Analysen är uppdelad i de tre temana relationernas början, våldets utveckling samt våldets bindande kraft. Slutsatserna av studien är att de våldsutsatta kvinnorna genomgått ett nedbrytningsförlopp som männen styr över där de successivt brutits ner och manipulerats. Slutsatserna visar även att de känslor som kvinnorna beskrivit har haft en bindande verkan till männen vilket bidragit till att de stannat kvar i de destruktiva relationerna under en längre period.

Bakgrund: Vid en första anblick kan det vara svårt att skilja samtyckta BDSM aktiviteter från våld i nära relationer. För att kunna särskilja mellan sexuella övergrepp och samtyckta sexuellt aggressiva handlingar, oavsett relation eller tillfällig förbindelse, skulle förhandlingsteknikerna inom BDSM kunna användas för att förhandla om samtycket. Relationell autonomi förklarar hur en individs autonomi påverkas av samhälle och relationer. Syftet med denna studie var att försöka förklara fenomenet samtycke inom BDSM och hur de olika aspekterna samtyckesprocess och ogiltiga samtycken kunde förstås i förhållande till teori om relationell autonomi. Metod: Denna scoping review baserades på fjorton internationella forskningsartiklar. Artiklar som handlade om övergrepp exkluderades medan artiklar som innefattade samtyckesöverträdelser inkluderades. Samtliga artiklar var peer-reviewed för att förväntas ha viss kvalitét. Artiklarna valdes utifrån att de utgått från vuxna individer utan annan uttalad problematik som olika diagnoser till exempel depression, ADD, ADHD, bipolär sjukdom, autism och individuell funktionsnedsättning. Resultat: Flertalet artiklar poängterade samtycket som en avgörande faktor för att kunna delta i BDSM aktiviteter. Det framkom att autonomin är bräcklig och beroende av kontext och relationer. Kommunikation, kompetens inom samtyckesförhandling och de aktiviteter individen vill delta i, självinsikt och förmåga att vara inkännande med andra, var aspekter som beskrevs som mycket viktiga för att kunna navigera samtyckesprocessen. Resultatet visade att samtycket kan betraktas som ogiltigt om individer är påverkade av olika substanser eller tvång och övertalning. BDSM communityt var viktigt för känslan av gemenskap och lärande. Slutsats: Flera aspekter inom samtyckesprocessen kunde förstås inom ramen för relationell autonomi då kommunikation och kontext verkade avgörande för samtyckets giltighet över tid. Slutsatsen var att samtycke inom BDSM behövde förstås genom teorier om relationell autonomi och normaliseringsprocessen, som två sidor av samma mynt.

No description available.

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur professionella inom kvinnojouren förklarar mäns våld mot kvinnor i parrelationer. Studien är baserad på semistrukturerade telefonintervjuer med åtta anställda vid kvinnojourer belägna i olika delar av landet. Frågorna fokuserade på orsaker till att varför kvinnor stannar kvar i ett våldsamt förhållande samt de bakomliggande orsakerna till våld. Personalens svar har diskuterats mot bakgrund av befintlig forskning och teorier om mäns våld mot kvinnor. Vid analys av det empiriska materialet framkom fyra teman, nämligen 1) förklaringar till våldet, 2) normalisering / internalisering, 3) brist på socialt stöd och 4) brytpunkt. Resultaten visar att skälen till att kvinnor stannar kvar i våldsamma relationer, enligt personalen, kan vara både normaliseringen av våld och bristen på socialt stöd. Därtill kan patriarkala samhällsstrukturer som främjar en missuppfattad bild av maskuliniteten vara orsak bakom våld. En ökad kunskap hos berörda myndigheter samt tillhandahållandet av information till utsatta kvinnor tycks vara nödvändigt för att hindra förekomst av kvinnors utsatthet i en parrelation. / The purpose of this study is to create a deeper understanding of how Women's Aid Centre staff explain men's violence against women in intimate relationships. The study is based on semi-structured telephone interviews with eight staff in Women's Aid Centre in different parts of the country. Questions focused on the reasons for women to remain in a violent relationship and the underlying causes of violence. The staff’s answers are discussed in the light of existing research and theories on men's violence against women. When analyzing the empirical material four themes emerged, namely 1) explanations for the violence, 2) normalization / internalization, 3) lack of social support and 4) breaking point. The results show that, according to the staff, the reasons why women remain in violent relationships are to be found both in the normalization of violence and in the lack of social support. The patriarchal structures of society that promote a misunderstood image of masculinity are mentioned as a cause of violence. Increased knowledge among the relevant authorities and the information provision on vulnerable women is necessary to prevent the presence of women's vulnerability in a relationship.

Våldsutsatta kvinnor som tagit steget att lämna en destruktiv relation befinner sig i en ständig utvecklingsprocess i relation till sin självbild. Våldets negativa effekter på en individ kan vara mångfaldiga. En våldsutsatt person bär dock ofta en stark tro på en positiv förändring. Våld i nära relationer är ett etablerat samhällsproblem och i flertal fall krävs professionell hjälp för att bearbeta de traumatiska upplevelser som kvinnorna genomlevt. De sociala nätverk som i många fall blivit begränsade har också visat sig ha en stor betydande del i utvecklingsprocessen som kvinnorna går igenom. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ta reda på hur personal på skyddat boende upplever de våldsutsatta kvinnornas utvecklingsprocess i fråga om deras självkänsla och självbild under deras tid på det skyddade boendet. Genom de socialpsykologiska ansatser som studien grundas på kunde teorier och begrepp såsom identitet och självbild, spegeljaget, självbilden i relation till makt och kontroll samt normaliseringsprocessen studeras i relation till resultatet. 10 semistrukturerade intervjuer genomfördes med kuratorer på skyddade boenden vilka genererade resultat som påvisade att våldets effekter har en oundviklig påverkan på våldsutsattas självbild. Effekterna innefattar även nedbruten självbild, minskat självvärde, identitetsförvirring och psykosomatiska bekymmer. / Victims of domestic violence who have taken the step of leaving a destructive relationship are in a constant process of development in relation to their self-image. The effects of violence on an individual can be manifold and include a strong belief that the situation will change and it's often based on feelings of hope. Domestic violence is an established social problem and, in most cases, professional help is required to deal with the traumatic experiences that abused women have lived through. The social network that in many cases has been limited has also been shown to have a large impact on the development process that abused women go through. The purpose of this qualitative interview study was to find out how staff experience the development process of abused women in terms of their self-esteem and self-image during their time in sheltered housing. Through the social psychology approach that the study is based on, theories and concepts such as identity and self-image, the looking-glass self,self-image in relation to power and control and the normalization process could be studied in relation to the results. 10 semi-structured interviews were conducted with curators in sheltered housing. The interviews generated results that showed that the effects of domestic violence have an inevitable effect on the self-image of victims of violence and may include a degraded self-image, reduced self-esteem, identity confusion and psychosomatic problems.