Syftet med denna studie var att skapa förståelse för varför misshandlade kvinnor stannar i destruktiva relationer. För att lyckas med detta valdes en kvalitativ metod för att utföra undersökningen. Intervjuer genomfördes med tre kvinnor samt med personal från kvinnojour och polis, därefter analyserades texten och resultatet redovisades. Resultatet visade att kvinnor genomgår en process där de genom anpassning så småningom förlorar sin självbild och verklighetsuppfattning. Detta sker genom mannens makt och kontroll. Resultatet visar att det finns tydliga mönster i kvinnornas upplevelser som kan hänvisas till Lundgren´s (2004) Normaliseringsprocess. En viktig slutsats visade sig vara att det beror på var kvinnan befinner sig i processen som avgör om hon klarar av att lämna mannen. Om kvinnan inte kommit till den ”vändpunkten” men fått hjälp av anhöriga eller professionella att lämna mannen finns risken att hon återvänder till relationen. En annan slutsats visade sig vara att vändpunkten är individuell för varje kvinna. / The purpose with this study was to create understanding why women stay in destructive relations. To succeed with this a qualitative method was chosen to execute the examination. Interviews were carried through with three women as well as with staff from the women´s crisis center and the police, then the text was analyzed and the result was shown. The result showed that women go through a process where they through adaptation gradually lose themselves. This is done by power and control from the men. The result shows that there is an evident pattern in the women´s experiences that can be referred to Lundgren´s (2004) Normaliseringsprocess (Normalizing process). An important conclusion appeared to be that it depends where in the process the woman is at the moment that determine if she manage to abandon the man. If the woman has not come to that turning-point but has got help from relatives or professionals to abandon the man there is a risk that she might return to the relation. Another conclusion showed that the turning-point is individual for every single woman.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskan behöver för att kunna identifiera och bemöta kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie och baserades på sexton vetenskapliga artiklar som söktes på databaserna Cinahl och PubMed. Huvudresultat: Synliga symtom på fysiska skador är oftast inte orsaken till varför våldsutsatta kvinnor söker vård. Det har visat sig att de är mer benägna att söka för somatiska problem som buksmärta, ryggsmärta och sexuellt överförbara sjukdomar. Även psykisk ohälsa är vanligt förekommande. För att upptäcka att kvinnan är våldsutsatt är det viktigt att sjuksköterskan ställer frågor om våld i nära relation. I mötet med kvinnan är det betydelsefullt att som sjuksköterska inge förtroende, ge stöd och främja kvinnans säkerhet. För att sjuksköterskan ska kunna hantera situationen och bemöta kvinnan professionellt behövs utbildning samt riktlinjer inom vården. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer kunskaper för att kunna se tecken och symtom som tyder på att kvinnan utsatts för våld. För att sjuksköterskan ska kunna hantera mötet på ett professionellt sätt och veta hur frågor om våld i nära relation ska ställas har ett flertal studier påvisat att specifik utbildning behövs.

Introduktion: Det är en mänsklig rättighet att leva fri från våld. Varje människa har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Ändå är mäns våld mot kvinnor ett av de största problemen i samhället i Sverige idag. Drygt var femte person i befolkningen har någon gång blivit utsatt för våld i nära relation. Kvinnor är särskilt utsatta – var fjärde kvinna jämfört med var sjätte man. Med vilken typ av omvårdnad kan sjukvårdspersonal möta utsatta kvinnor på bästa sätt? Vad har dessa våldsutsatta kvinnor för behov av vård? Syfte: Syftet var att beskriva vårdbehov hos kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation samt vad vårdpersonal behöver för att uppfylla dessa behov. Metod: En beskrivande design med kvalitativ ansats med litteraturstudie som datainsamlingsmetod. Resultat: Våldsutsatta kvinnors behov delas in i fyra olika kategorier: Betydelsen av att få möta personal med goda arbetsförhållanden, Upplevelsen av stöd, Identifikation av våldsutsatta kvinnor som söker vård för sekundära följdproblem samt Förtroende för vården. Varje kategori har subkategorier som nyanserar de våldsutsatta kvinnornas behov. Slutsats: Slutsatsen är att ett kunnigt bemötande står i fokus för utsatta kvinnors behov vid deras kontakt med vården. Den utsatta kvinnan behöver mötas med respekt, förståelse och empati, men kanske allra viktigast att hon bemöts med kunskap och god insikt i vad det innebär att vara i hennes situation.

<p>År 2007 anmäldes 19600 fall av våld mor kvinnor där förövaren var en manlig bekant till kvinnan. Mörkertalet är stort och våldet är ofta väl dolt bakom hemmets väggar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskan behövde för att kunna identifiera/urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation samt ge en god omvårdnad till dessa när de sökte till hälso- och sjukvården. Ur de granskade artiklarna utläste författarna fem teman "Urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation", "Att möta våldsutsatta kvinnor", "Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vården", "Sjuksköterskans behov av riktlinjer och utbildning" och " Sjuksköterskans inställning till att ställa frågan". Det framkom att sjuksköterskor behövde riktlinjer och utbildning/erfarenhet för att kunna identifiera och ge en god omvårdnad till kvinnor utsatta för våld i nära relation. En god omvårdnad för dessa kvinnor innebar att sjuksköterskan vågade fråga om deras situation, vågade ta emot svaret och förmedla vidare kontakt.</p><p>En slutsats författarna drar efter denna litteraturstudies genomförande är att forskning om sjuksköterskors kunskaper inom detta område bör undersökas ytterligare. Vidare bör det även forskas om vilken kunskap om detta ämne sjuksköterskestudenter erhåller i sin utbildning till sjuksköterska.</p>

År 2007 anmäldes 19600 fall av våld mor kvinnor där förövaren var en manlig bekant till kvinnan. Mörkertalet är stort och våldet är ofta väl dolt bakom hemmets väggar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskan behövde för att kunna identifiera/urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation samt ge en god omvårdnad till dessa när de sökte till hälso- och sjukvården. Ur de granskade artiklarna utläste författarna fem teman "Urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation", "Att möta våldsutsatta kvinnor", "Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vården", "Sjuksköterskans behov av riktlinjer och utbildning" och " Sjuksköterskans inställning till att ställa frågan". Det framkom att sjuksköterskor behövde riktlinjer och utbildning/erfarenhet för att kunna identifiera och ge en god omvårdnad till kvinnor utsatta för våld i nära relation. En god omvårdnad för dessa kvinnor innebar att sjuksköterskan vågade fråga om deras situation, vågade ta emot svaret och förmedla vidare kontakt. En slutsats författarna drar efter denna litteraturstudies genomförande är att forskning om sjuksköterskors kunskaper inom detta område bör undersökas ytterligare. Vidare bör det även forskas om vilken kunskap om detta ämne sjuksköterskestudenter erhåller i sin utbildning till sjuksköterska.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem. Våldsutsatta kvinnor kan söka hjälp överallt inom vården. Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor kan vara avgörande för identifiering och adekvat fortsatt vård. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar sökta i databaserna PubMed och Cinhal.Totalt tolv kvalitativa och kvantitativa artiklar har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat: Sjuksköterskor ansåg att samtliga kvinnr bör screenas för våld i nära relation. Faktorer som hindrade sjuksköterskor från att utföra screening var; tidsbrist, brist på avskilt utrymme för samtal, otillräcklig utbildning och kunskap. Inställningar och attityd kunde vara avgörande för vilken hjälp och stöd som de våldsutsatta kvinnorna fick. Diskussion: Samtal i avskild miljö med kvinnor som misstänkts ha varit utsatta för våld i nära relation borde vara möjligt för sjuksköterskor. Det fanns ett ökat behov av kunskap för att kunna ge adekvat vård till kvinnor som utsatts för våld i nära relation, vilket borde tillgodoses av arbetsgivaren. Slutsats: Att medvetandegöra sjuksköterskor om våldsutsatta kvinnor kan bidra till kunskap , förbättra hjälp och stöd till dessa kvinnor. Förbättringar behövs inom området, till exempel riktlinjer och vårdprogram, som kan utgöra ett värdefullt stöd för sjuksköterskor.

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett globalt hälsoproblem, som spänner över såväl religiösa, geografiska som socioekonomiska gränser. En metod för att hitta dessa kvinnor är att administrera ett så kallat screeningverktyg eller frågeformulär. De tillgängliga verktygen är många och inget anses än vara vedertaget inom svensk hälso- och sjukvård. Syfte Att sammanställa en översikt av olika screeningverktyg som kan hjälpa sjuksköterskan att upptäcka mäns våld mot kvinnor. Metod Litteraturöversikt i form av en beskrivande sammanställning, baserad på tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Resultat En sammanställning av sex screeninginstrument (ASI, HITS, PVS, STaT, WAST och WEB) presenteras. Frågeformulärens sensitivitet och specificitet redovisas, exempel på frågor samt styrkor och svagheter i formuläret beskrivs. Slutsats De sex beskrivna screeninginstrumenten har ett gemensamt syfte, att upptäcka våld. De skiljer sig åt i psykometriska egenskaper och är svåra att jämföra med varandra. En beskrivande översikt har utformats där läsaren själv kan bilda sig en uppfattning. Klinisk betydelse Översikten i denna uppsats skulle kunna hjälpa verksamheter i vården att lättare välja ut ett frågeformulär för våldsscreening som passar för just den verksamheten. / Background Intimate partner violence is a global health issue concerning women, spanning across religious, geographic and socioeconomic boundaries. One way of finding these women is by administrating a screening tool, or questionnaire. There are many tools available but none of them are established in the Swedish healthcare system. Aim To compile an overview of different screening tools that can help the nurse to detect intimate partner violence. Method A literature overview in form of a descriptive compilation, based on twelve scientific articles of quantitative research. Result A presentation of six screening tools (ASI, HITS, PVS, STaT, WAST and WEB). The sensitivity, specificity and pros and cons of each questionnaire are described. Conclusion The six described screening instruments were all made to detect violence. They differ in psychometric properties and are difficult to compare. A descriptive overview has been designed where the reader himself can make an opinion. Clinical significance Intimate partner violence is a big health issue and it is of the out most concern that it is made public and that the women affected gets help. The screening tools presented may be the first step towards that.

Domestic violence is a serious public health issue that concerns everyone. Public health service is one of many authorities where battered women seek help. The purpose of this literature review was to describe which factors affect the encounter between battered women and nurses in public health departments. The method consisted of analysing 11 scientific articles. The result is presented in themes that show the different attitudes in the encounter between nurses and battered women. The battered women wished to be treated with respect, humility and being asked the challenging question about incidence of domestic violence by the nurse. Many nurses considered that the lack of education/knowledge and shortage of time prevented them from discovering and intervening with domestic violence. The result has been interpreted based on Antonovskys theory Sense of coherence. The study showed that nurses who were educated in domestic violence felt more resourceful and screened women for domestic violence to a greater extent. With support of the result we have managed to develop an action plan for nurses encountering battered women. / Kvinnomisshandel är ett stort folkhälsoproblem som angår alla. Sjukvården är en av de många instanser där misshandlade kvinnor söker hjälp. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de faktorer som inverkar mötet mellan misshandlade kvinnor och sjuksköterskor i sjukvården. Metoden bestod av analys av 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet presenterades i teman och visar vilka attityder det finns i sammankomsten mellan sjuksköterskor och misshandlade kvinnor. De misshandlade kvinnorna önskade att bli bemötta med respekt och ödmjukhet och att sjuksköterskan skulle våga ställa den utmanande frågan om förekomst av kvinnomisshandel. Många sjuksköterskor ansåg att brist på utbildning/kunskap och tidsbrist hindrade upptäckande och ingripande vid kvinnomisshandel. Resultatet har tolkats utifrån Antonovskys teori om Känsla av sammanhang. Det visade sig i studien att sjuksköterskor som genomgått utbildning i kvinnomisshandel, kände sig mindre maktlösa och screenade för kvinnomisshandel i större utsträckning. Med stöd av resultatet har vi utarbetat en handlingsplan för sjuksköterskor i mötet med misshandlade kvinnor.

Bakgrund: Mer än en tredjedel av världens kvinnor blir någon gång under sitt liv utsatta för våld av sin partner eller sexuellt våld av annan än partner. Tidigare forskning visar att de våldsutsatta kvinnorna upplever både positivt och negativt bemötande av hälso- och sjukvårdspersonal.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hindrande respektive underlättande faktorer för att utföra omvårdnadsåtgärder i mötet med våldsutsatta kvinnor i nära relation.  Metod: En litteraturstudie där 11 kvalitativa artiklar har granskats och analyserats. Resultat: Fyra kategorier framkom efter analys av artiklar: kunskapsnivå bland sjuksköterskorna, arbetsmiljö och organisation, samhällets inverkan, sjuksköterskornas egna känslor och antaganden. I mötet med våldsutsatta kvinnor i nära relation upplevde sjuksköterskor både hindrande och underlättande faktorer för att utföra omvårdnadsåtgärder, vilket beskrivs i resultatets huvudrubriker. Hindrande faktorer var brist på kunskap, hög arbetsbelastning, tidsbrist och brist på stöd från verksamheten. Partner närvaro, kulturen i samhället, språkbarriärer, egna känslor och antaganden upplevdes också som hindrande faktorer. Underlättande faktorer var utbildning, kunskap, erfarenhet, tid, ökad personaltäthet, stöd från kollegor och god samverkan med andra instanser. Andra underlättande faktorer var att mötet sker i enrum, mer uppmärksamhet i samhället och utbildning i skolor, använda oberoende tolk vid språkbarriärer, skapa en god relation till kvinnan, kunna reglera och hantera egna känslor.  Slutsats: Flera faktorer har betydelse för vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor ger i mötet med våldsutsatta kvinnor. Upplevd kunskap, erfarenhet, tid, vårdsystem, kulturella aspekter och inställning påverkar vilka omvårdnadsåtgärder som ges eller inte i mötet med den våldsutsatta kvinnan. Vidare forskning behövs om utbildningsbehov hos sjuksköterskor. / Background: More than a third of the world's women are at some time during their life victim of violence by their partner, or victim of sexual violence by other person than their partner. Previous research show that women that are victims of violence experience both positive and negative treatment from healthcare professionals.  Aim: The aim was to describe the barriers and facilitating factors nurses experience to carry through nursing actions when meeting female victims of intimate partner violence.  Method: A literature study of 11 qualitative articles, those were reviewed and analyzed.  Results: Four categories emerged from the analysis: level of knowledge among nurses, the work environment and organisation, the impact of society, nurses own feelings and assumptions. During encounters with female victims of intimate partner violence, nurses experienced both barriers and facilitating factors when performing nursing actions. They are described under the main headlines in the results. Barrier factors were; lack of knowledge, heavy workload, lack of time, lack of support from employer culture in society, language barriers, own feelings and assumptions, presence of the partner. Facilitating factors were; education, knowledge, work experience, having enough time, increased personnel, support from colleagues, good cooperation with other instances. Other facilitating factors were opportunity for meetings in private, more attention in society and education in schools, using an independent interpreter when encountering language barriers, establishing a good relationship with the woman, and the ability to regulate and manage emotions.  Conclusion: Several factors for which nursing measures that are provided by nurses has meaning when meeting with the abused women. Knowledge, experience, time, care system, cultural aspects and attitude affect what nursing measures are provided or not provided when meeting with the abused women. Further research is needed about nurses’ need of education in the subject female victims of intimate partner violence.

Bakgrund Våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort globalt samhällsproblem där kvinnorna oftare utsätts för grövre våld än män. Det är viktigt att uppmärksamma och motarbeta alla former av våld i nära relationer, oavsett om det handlar om psykiskt, fysiskt, sexuellt, ekonomiskt eller materiellt våld. Våldsutsatta kvinnor söker sig oftare till hälso- och sjukvården för varierande åkommor därför är det av stor vikt att sjuksköterskor är observanta och lyhörda på signaler och andra tecken på utsatthet och att man som sjuksköterska vågar fråga för att kunna fånga upp dessa kvinnor och sedan stödja dem att bryta deras destruktiva relationer. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda kvinnor som upplevt våld i nära relationer. Metod Denna litteraturöversikt grundar sig på 11 noga utvalda vetenskapliga orginalartiklar varav åtta är kvalitativa och tre är kvantitativa. Databassökningen genomfördes i Cinahl Complete, PubMed och PsycInfo. Resultat Litteraturöversikten ledde fram till tre teman. I det första temat med två subteman beskrevs organisatoriska barriärer som äventyrade sjuksköterskors bemötande inklusive bristfälliga rutiner/riktlinjer, samt bristfälliga utbildningar för sjuksköterskor. Det påvisade brister på organisationsnivå där sjuksköterskor saknade både rutiner om tydliga riktlinjer och detta i sin tur kunde äventyra patientsäkerheten. Tema två speglar sjuksköterskors erfarenheter och uppfattning sjuksköterskerollen i förhållande till de våldsutsatta kvinnorna. Tema tre behandlar sjuksköterskors emotionella upplevelser av att vårda dessa kvinnor. Slutsats Sjuksköterskors upplevelse av att bemöta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer var begränsade. För att sjuksköterskor i sin profession skall kunna utföra adekvat omvårdnad behövs tydliga instruktioner och riktlinjer samt fortlöpande utbildningar. Sjuksköterskors förhållningsätt och synsätt hade också en betydande roll hur de bemötte dessa kvinnor. / Background Violence against women in close relationships is a major global social problem where women often are exposed to more severe violence than men. It is important to draw attention to and combat all forms of violence in close relationships, whether it is psychological, physical, sexual, economic, or material violence. Women who have experienced violence often seek out healthcare services for various conditions, which is why it is of great importance that nurses are observant and attentive to signals and other signs of abuse, and that as a nurse, you dare to ask in order to identify these women and then support them in breaking their destructive relationships. Aim The aim of the literature review was to explore nurses' experience of caring for women that had experienced violence in intimate relationships. Method This literature review is based on 11 selected original scientific articles, of which eight were qualitative and three were quantitative. The database search was conducted in Cinahl Complete, PubMed and PsycInfo. Results The literature review led to three themes. In the first theme with two subthemes, organizational barriers that influenced the nurses' care of the women were described, including inadequate routines/guidelines and inadequate training for nurses. It demonstrated deficiencies at the organizational level where nurses lacked both routines and clear guidelines, and this in turn could endanger patient safety. Theme two reflects how the nurses' interpreted the nursing role in relation to these women. Theme three involves nurses' emotional experiences of caring for women who have been exposed to violence in close relationships. Summary The result showed that nurses' experiences of caring for women who have been exposed to violence in close relationships were limited. In order for nurses in their profession to be able to perform adequate care, clear instructions and guidelines as well as ongoing training are needed. Nurses' attitudes and viewpoints also had a significant role in how they treated the women who had experienced violence in close relationship.