Bankbranschen börjar bli mer dynamisk och digitaliserad, vilket har bidragit till att konsumenter lättare kan bli kund hos flera banker. Med 124 banker på marknaden börjar hårdare konkurrens bildas, och tidigare forskning visar på att en kreativ marknadsföring är ett bra sätt att differentiera sig, skapa förtroende och öka kundintentioner. Syftet med studien är att undersöka om en kreativ marknadsföring ökar konsumenters förtroende och kundintentioner i bankbranschen. För att besvara syftet skapades två banklogotyper av en fiktiv bank, en mer kreativ logotyp och en mer traditionell logotyp. Logotyperna lades sedan in i två enkäter, vilka skickades ut till två olika grupper av respondenter.  Studien har en abduktiv ansats och en kvantitativ metod. För att besvara syftet användes förtroende som mediator mellan marknadsföringssätt och kundintentioner (word of mouth, share of wallet och villighet att bli kund), och kön användes som en moderator mellan marknadsföringssätt och förtroende. Studien resulterade i att den mer traditionella logotypen, jämfört med den mer kreativa logotypen, ökade förtroendet till den fiktiva banken vilket i sin tur ledde till ökad kundintention. Modereringen med kön visade att det fanns signifikanta skillnader i män och kvinnors attityd till kreativiteten i logotypen. Män visade sig reagera mer negativt på den kreativa logotypen än kvinnor. Medieringsanalysen resulterade i en full mediering till word of mouth samt share of wallet, och i en partiell mediering till villighet att bli kund. Slutsatsen är att en mindre kreativ marknadsföring är att föredra i bankbranschen samt att förtroende är en viktig del i bankers framgång. / The banking industry is beginning to become more dynamic and digital, which has contributed to  consumers being able to become customers of several banks more easily. With 124 banks in the market, tougher competition is beginning to form, and previous research shows that creative marketing is a good way to differentiate, create trust, and increase customer intentions. The purpose of the study is to investigate whether creative marketing increases consumer confidence and customer intentions in the banking industry. To answer the purpose, two bank logos were created of a fictitious bank, a more creative logotype, and a more traditional logotype. The two logotypes were used in two different surveys, which were sent out to two different groups of respondents.  The study has an abductive approach and a quantitative method. To answer the purpose, trust was used as a mediator between the marketing method and consumer intentions (word of mouth, share of wallet, and willingness to become a customer), and gender was used as a moderator between the marketing method and trust. The study resulted in the more traditional logotype, compared to the more creative one, increased confidence in the fictitious bank, which led to increased consumer intention. The moderating analysis showed significant differences in men ́s and women ́s attitudes towards the level of creativity in the logotype. Men were found to react more negatively to the more creative logotype than women. The mediation analysis resulted in full mediation to word of mouth and share of wallet, and in a partial mediation to the willingness to become a customer. The conclusion is that less creative marketing is preferable in the banking industry and that trust is an important part of banks' success.

Syfte: Mänskligheten strävar alltid efter att utvecklas och kreativitet är en central del i processen då världen ständigt blir mer komplex. Forskning inom området kreativitet är således en nödvändighet för ett modernt och framåtsträvande samhälle. Likaså inom marknadsföring ges kreativitet utrymme då marknaden idag är hårt konkurrensutsatt och utsatt för ett överflöd av marknadsföring. Det är därför av stor vikt att differentiera sig från mängden för att bli uppmärksammad och kreativitet är en betydelsefull del i att göra marknadsföring synlig. Syftet med studien är att söka förståelse kring vilka kreativa marknadsföringskomponenter som bidrar till uppmärksamhet samt hur de påverkar graden av uppmärksamhet. Syftet är även att minska det existerande forskningsgapet inom området.Design/metod: En empirisk undersökning av uppmärksammade reklamfilmer har gjorts för att uppnå studiens syfte och inspiration är till stor del hämtad från kulturanalys. Studien innehåller en kvalitativ analys av nio reklamfilmer där fyra marknadsföringskomponenter med koppling till kreativitet har identifierats och analyserats. De komponenter som inkluderats i studien är originalitet, humor, storytelling samt kändiseffekt och tidigare forskning och teorier inom dessa områden har legat till grund för studien.Resultat: Resultatet av studien visar att samtliga marknadsföringskomponenterna återfanns i fem av de nio reklamfilmer som analyserades. Originalitet och storytelling återfanns i de fyra resterande reklamfilmerna. Samtliga av komponenterna konstateras därför bidra till att öka uppmärksamheten kring en reklamfilm dock i olika stor utsträckning. Originalitet och storytelling är tillsynes en nödvändighet medan humor och kändiseffekten är komponenter som kan öka chanserna ytterligare för en reklamfilm att nå stor uppmärksamhet. Studien har även resulterat i slutsatsen att humor i större utsträckning återfinns bland uppmärksammade reklamfilmer. Studien bekräftar även tidigare forskning som visar att oväntade element är den form av humoristisk reklam som till största delen återfinns i dagens reklam.Framtida forskning: För framtida forskning rekommenderas det att studien utökas med analys av fler mediekanaler, observationer under längre tidsperiod samt intervjuer med respondenter som för första gången utsätts för reklamen. Det för att öka överförbarheten samt trovärdigheten och göra studiens resultat mer generellt applicerbart inom marknadsföring. / Program: Civilekonomprogrammet

Millennials are not as committed to charity as the generations before them. Millennials have also been proven very difficult to attract, which is problematic since Millennials are the future donors’ charity organizations must depend on. The purpose of this study is therefore to identify possible patterns, relationships and opportunities that would make Millennials donate to charity. The study presents the current situation of charity on the Swedish market, which follows by an introduction for how non-profit promote themselves and do their marketing. This leads to the research question: How should charity organizations promote themselves to get Millennials to become loyal? This study applies a qualitative research strategy. The primary data has been collected through semi-structured interviews with five representatives from five different charity organizations. All five organizations work with international projects.   The result shows that the five organizations have knowledge about how to market to attract and engage Millennials, but they do not apply this knowledge. The result presents four paradoxes. We consider that the perception of these paradoxes, as well as responding to them, determines the charity organizations outcomes and overall ability to attract Millennials. The result also shows that to engage with Millennials and create long-lasting relationships, charity organizations marketing must be innovative, cool, and creative with repetitive messages. Charity organizations also must use the communication channels that Millennials engage with. The result has given rise to the "Interactional Model for Targeting Millennials", which is built on 11 key factors that charity organizations must apply to establish, develop and maintain a relationship with Millennials.