Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som har lett till att relationen mellan välgörenhetsorganisationer och bidragsgivande företag har stärkts. Vidare studeras orsakerna bakom ökningen av både antalet välgörenhetsorganisationer och av antalet bidragsgivande företag under de senaste åren.   Teori: Teorin utgår från interaktionsmodellens fyra huvudgrupper; interaktionsprocessen, parternas egenskaper, omgivningen i vilken interaktionen äger rum och atmosfären som påverkar eller påverkas av interaktionen.   Slutsats: Faktorer som stärkt relationen mellan välgörenhetsorganisation och bidragsgivare är främst det ömsesidiga beroende som utvecklats mellan parterna samt att det tidigare ensidiga utbyte ersatts av ett gemensamt samarbete där båda parter strävar efter att uppnå samma mål. Den ökade medvetenheten om CSR i samhället har lett till en stärkt vilja hos företag att involvera sig i och utveckla samarbeten med välgörenhetsorganisationer.

Syftet med uppsatsen är att beskriva en relation mellan ett svenskt tillverkningsföretag och ett kroatiskt distributörsföretag på den kroatiska livsmedelsmarknaden. För att besvara detta syfte gjordes en fallstudie av relationen mellan det svenska tillverkningsföretaget Pågen och det kroatiska distributionsföretaget Friva Galeb. Tillvägagångssättet var av kvalitativ design där data samlades in via intervjuer med nyckelpersoner på båda företagen och med relevant information från artiklar och undersökningar. Uppsatsen utgick från en analysmodell som skapades utifrån befintlig teori. Undersökningen kom fram till att Friva Galeb och Pågen har en långsiktig relation med tydlig rutin och rollfördelning. Pågen och Friva Galeb träffas två gånger om året och har månadsvis kontakt via email och telefon. Fokus i relationens interaktioner är utbytet av produkten; Krisprolls skorpan, som Friva Galeb köper ut av Pågen och sedan säljer vidare till de kroatiska livsmedelsbutikerna. Förutom produkt och finansiella utbyten handlar Friva Galeb och Pågens interaktioner om socialt- och kunskapsutbyte. I början av relationen låg mindre fokus på det sociala utbytet och mer på kunskapsutbytet, men med tiden har Pågen och Friva Galeb utbytt den kunskap som de behöver och mer fokus i interaktionen läggs i dagsläget på socialt utbyte. Detta har lett till att relationen, som båda företagen alltid tyckt varit stabil, med åren blivit mer personlig och tillförlitlig. Men det minskade behovet av att utbyta kunskap har även lett till att företagen har mindre interaktion med varandra nu än när relationen startade.

Syfte – En förstudie på fallföretaget identifierade ett problem som ledde till att syftet och frågeställningarna formulerades. Studien syfte innebär att undersöka hur underhåll av en leverantörsrelation kan påverka ett speditörföretag. För att svara på studiens syfte har det brutits ner i två frågeställningar: Hur arbetar ett speditörföretag med sina leverantörsrelationer? Vilka är möjligheterna till att förbättra en leverantörsrelation? Metod – Studien är genomförd som en fallstudie med enfallsdesign. Empiri är insamlat med intervjuer, dokumentstudier och litteraturstudier. Litteraturstudien utgör grunden för studiens teoretiska ramverk som innehåller teorier inom leverantörssegmentering, interaktionsmodellen, Customer Relationship Management (CRM) och Key Account Management (KAM). Resultat – Studiens resultat innefattar att underhåll av leverantörsrelationer med hjälp av leverantörssegmentering, interaktionsmodellen, Customer Relationship Management (CRM) och Key Account Management (KAM) på ett fördelaktigt sätt bidrar till ett bra underhåll av leverantörsrelationer och förbättringsmöjligheter till tätare relationer. Implikationer – Med hjälp av befintliga teorier inom relationshantering bidrar studien med att underhålla och förbättra leverantörsrelationer. Studien riktar sig emot ett mindre utforskat område för transport- och speditörföretags underhåll och förbättringar av leverantörsrelationer. Begränsningar – Studien är utförd enbart på ett speditörföretag vilket begränsar studiens generaliserbarhet vilket påverkar studiens resultat. Studien har inte tagit hänsyn till kostnader för implementering för förbättringsåtgärder i arbete för bättre relationer samt att leverantörens synvinkel inte är undersökt. / Purpose – A pilot study at the case company identified a problem that lead to the purpose and research questions. The purpose of this study is to investigate how maintenance of a supplier relationship can affect a forwarder company. To answer the study's purpose, it has been broken down into two research questions: How does a freight forwarding company work with its supplier relationships? What are the opportunities to improve a supplier relationship? Method - The study is conducted as a case study with one-case design. Data is collected with interviews, document studies and literature studies. With the literature study, the basis for the study's theoretical framework contains theories in supplier segmentation, the interaction model, Customer Relationship Management (CRM) and Key Account Management (KAM). Results - The study's results include that maintenance of supplier relationships by means of supplier segmentation, the interaction model, Customer Relationship Management (CRM) and Key Account Management (KAM) in a beneficial way contributes to good maintenance of supplier relationships and improvement opportunities for closer relationships. Implications - Using existing relationship management theories, the study helps to maintain and improve supplier relationships. The study targets a less explored area for transport and freight forwarding companies' maintenance and improvements in supplier relationships. Limitations - The study is conducted only at one freight forwarding company which limits the generalizability of the study which affects the study's results. The study has not taken into account the costs of implementation for improvement measures in work for better relationships and that the supplier's point of view has not been examined.