Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som krävs för en lyckad implementering av ett förbättringsprogram i en organisation, oavsett vilket förbättringsprogram som används. Förbättringsprogrammen har vuxit fram ur kvalitetrörelsen och har sitt ursprung i ständiga förbättringar och PDSA-cykeln. Förbättringsprogram används av ledningen för att uppnå en högre grad av kundtillfredsställelse, på ett strukturerat sätt. En implementering av ett förbättringsprogram måste successivt lanseras i en organisation genom introduktionsfas, försöksfas, införandefas, expansionsfas och integreringsfas. I införandefasen används tre olika typer av införande av förbättringsprogram totalt, delvis och införande under befintligt koncept. Implementeringsprocessen måste mätas för att det ska kunna avgöras om den blev lyckad eller inte. Metoden som använts i detta examensarbete är en kvalitativ forskningsprocess med hermeneutiskt ideal av kvalitativ metod med en kombination av etnometodologisk tradition och naturism. Författaren har använt sig av en tvärsnittsdesign i tidsaspekten. Data insamlingsmetoden har varit kvalitativ intervju, med fem respondenter, samt litteraturstudier från vetenskapliga artiklar och böcker. Detta har analyserats med Ad-hoc. Resultatet visade att faktorer för att lyckas med en implementering av förbättringsprogram är: engagerat ledarskap, mål vision, delaktighet, vilja, resurser, kunskap, förståelse, kommunikation, uthållighet och efterfrågan. Undersökningen visar framför allt på vikten av engagerat ledarskap och detta är av största vikt om en implementering ska lyckas. Det är viktigt att organisationen gör det klart vilka förväntningar som finns på de roller som ska vara delaktiga och att det utgår från den egna organisationens resurser och förutsättningar. / The purpose of this master thesis was to investigate the factors necessary for a successful implementation of an improvement program in an organization, regardless of the improvement program used. The improvement program has grown from TQM and has its origins in continuous improvement and the PDSA cycle. The improvement programs are used by management to achieve a higher level of customer satisfaction in a structured way. The implementation of an improvement program in a company consists of five phases, introductory, pilot, implementation, expansion and integration. There are three types of introductions of the implementation phase, total, partial and during existing concepts. The implementation process must be measured in order to enable it to determine whether it was successful implementation or not. The method used in this thesis is a qualitative research process with hermeneutical ideals of a qualitative method with a combination of ethno-methodological tradition and naturism. The author has used a cross-sectional research design and the data collection methodology was qualitative interviews with five respondents, and literature studies from scientific articles and books. The result has been ad-hoc analyzed. The results showed that the factors for the success of an implementation of the improvement program are: engaged leadership, vision, goals, participation, willingness, resources, knowledge, understanding, communication, perseverance and demand. This master thesis shows above all the importance of engaged leadership and this is of paramount importance, if an implementation is to be succeed or not. It is important that the organization makes it clear what the expectations of the roles that will be involved and that it is based on the organization's own resources and conditions.

Dagens omgivning är full av osäkerhet, marknadssvängningar, geografiska förändringar i arbetskraft och den högteknologiska utvecklingen vilket utsätter nutidens organisationer för ständiga förändringar (Savery och Luks 2000). Detta innebär att företag på 2000-talet, genom att systematiskt förbättra verksamheten, oavbrutet måste hålla ner kvalitetsbristkostnader, minimera förluster och öka produktiviteten för att kunna bevara sin position på marknaden (Baghel, Bhuiyan och Wilson, 2005). I denna studie var syftet att skapa ett nytt arbetssätt och struktur för ett framgångsrikt förbättringsarbete på Akzo Nobel Surface Chemistry Stenungsund. Studien bestod dels av ett teoriavsnitt med en litteraturstudie utifrån nutida forskning och även en kvalitativ undersökning genom djupgående intervjuer med 19 medarbetare från olika ansvarsnivåer och via en enkätundersökning som gick ut till resterande medarbetare. Akzo Nobel Surface Chemistry är en del av Akzo Nobel koncernen som är en av världens ledande färgtillverkare. Koncernen har över 55 000 anställda i över 80 länder där ungefär 3600 anställda arbetar på ett 20-tal platser runt om i Sverige. Företaget bedriver förbättringsarbete genom daglig uppföljning ute i fabrikerna och på respektive avdelning. Dessutom samlas alla förbättringsförslag upp i en databas och en utvald styrgrupp analyserar och prioriterar dessa. Problemet är dock att det saknas struktur och systematik för hur förbättringsförslag och actionpunkter ska gå från idéer, till att genomföras och följas upp för att kunna driva igenom förbättringar. I detta projekt togs det fram en modell för hur företaget kan skapa förutsättningar för ettframgångsrikt förbättringsarbete genom att skapa en kreativ miljö för medarbetarna att arbeta i. Vidare poängterades vikten av att ledningen fokuserar på att generera kvalitet hos medarbetarna genom att fokusera på kärnvärden och emotionell kompetens. Därefter presenterades framtagen struktur med arbetssätt för att minimera ledtiden från förslag till genomförande och återkoppla detta genom givna forum och system. Vidare föreslogs att ledningen ska förbereda organisationen på att ett nytt förbättringsarbete är på väg och förklara varför detta är väsentligt för företagets framtida överlevnad. Detta kan skapa förutsättningar för att implementera förbättringsarbetet på ett framgångsrikt sätt med en positiv effekt på medarbetarna.

Det offentliga Sverige digitaliseras i en snabb takt och om fördelarna med den tekniska utvecklingen ska kunna tas tillvara krävs det tillgång till ett antal grundläggande funktioner. En viktig grundfunktion är möjligheten att på ett säkert sätt kunna identifiera användare av e-tjänster och att kunna kontrollera att elektroniskt underskrivna handlingar är äkta. En nödvändig del av den grundläggande infrastrukturen för såväl e-förvaltning som för kommersiella aktörer är därmed elegitimering och e-underskrift. Den här studien syftar till att utforska processen för hantering av hyreskontrakt hos Uppsala kommun. För att utforska den här processen utgår studien från tre frågeställningar – (1) hur processen ser ut idag, (2) hur processen kan förbättras, samt (3) hur den förbättringen kan implementeras i organisationen. De problem som finns i processen idag är att processen är väldigt papperstung. Anledningen till att processen är papperstung är den stora mängden hyreskontrakt som hanteras. Hyreskontrakten hanteras i flera olika steg och de ska undertecknas i skrift av flera olika personer på flera olika exemplar. Teorin i den här studien är uppbyggt främst från kvalitetsteknikens egna teorier och modeller, men även från andra områden, såsom digitalisering. Kvalitetsteknikens teorier och modeller användes som en grund till förbättringsarbetet där digitaliseringen kom in och användes för att stärka upp förbättringen av det specifika fokusområdet. De metoder som användes vid datainsamlingen var främst intervjuer. De genomfördes i form av ostrukturerade intervjuer. Vid datainsamlingen gjordes även en insamling av kvantitativa data. Dataanalysen gjordes med hjälp av ett fiskbensdiagram där huvudkategorierna utgick från de olika typer av slöseri som Lean-konceptet använder. För att analysera de identifierade problemen i fiskbensdiagrammet ännu mer användes ”fem varför?” för att hitta rotorsakerna till problemen. Resultatet visade att den dåvarande processen var väldigt omfattande med alla dess steg samt komplicerad då hyreskontrakten skulle skickas mellan både interna och externa parter. Resultatet visar även att grundorsaken till majoriteten av problemen berodde på att Uppsala kommun inte har digitala funktioner som kan hantera underskrifter av hyreskontrakten. Slutsatsen av den här studien är att genom en digitalisering av processen skulle stora förbättringar kunna göras. Antal steg i processen skulle minska och hanteringen av varje avtal skulle bli enklare då processen skulle slippa hantering av papper. / Public Sweden is digitised at a rapid pace and if the benefits of technological development would be utilised, access to a number of basic functions is required. An important base is the possibility that in an appropriate way identify users of e-services and to verify that acts have electronic signatures. Electronic identification and e-signatures are a necessary infrastructure for both e-administration and commercial actors. This study leads up to explore the process for administration of rental agreements at Uppsala kommun. To be able to explore this process, the study is based on three question formulations - (1) how the process is working today, (2) how the process can be improved and (3) how the improvement can be implemented in the organisation. The current problem with the process is that it is mainly based on paper. The reason for that is the big amount of rental agreements being handled. The rental agreements are handled in many different steps and need to be manually signed by many different persons in many copies. This study is based on various theories and models from the Quality Technology, and also from the digitalisation area. The theories and models from the Quality Technology was used as a base for the work of improvements, where the digitalisation was used as a complement to strengthen the improvement of the specific area. The methods that have been used for the data collection were foremost interviews. They were made in an unstructured form. Through the data collection, quantitative data were also collected. The analyse of data was made through a fishbone diagram where the main categories were originated from the different kinds of waste from the Lean concept. To further analyse the identified problems in the fishbone diagram, the method 5 Whys were used to find the root cause of the problem. The result showed that the former process was extensive containing a lot of steps and also complicated because the rental agreements were distributed between internal and external parts. The result also shows that the main cause of the majority of the problems was caused by the fact that Uppsala kommun does not have digital functions that can handle signatures of the rental agreements. The conclusion of the study is that big improvements can be done if a digitalisation of the process would be done. The number of steps in the process would be reduced and the handling of every agreement would be easier if the process got rid of all papers.