Syftet med examensprojektet var att skapa en möbel för kontexten flygplats och tågstation. Möbeln skulle tillgodose fler behov än att sitta, dessa behov synliggjordes med hjälp av en behovsanalys. Hållbarhet, användning och vardagsestetik har varit ledord i projektet, dessa har därmed varit centrala i hela projektet.I behovsanalysen användes metoder som observation, konkurannsanalys och ITK (Identity Tool Kit). Som komplement till dessa metoder har även research på sittställningar gjorts. Två koncept arbetades fram till delredovisningen, av dessa valdes ett ut som sedan testades i användarstudie för att sedan utvecklas ytterligare. Resultatet blev en serie produkter bestående av tre möbler och en displayställning. Prototypen som byggdes var en sittmöbel som tillgodosåg behoven att arbeta och äta.

<p> </p><p>Den här uppsatsen handlar om min väg till att ta fram en förvaringslösning, med hållbar utveckling och vardagsestetik i framtidens hem som utgångspunkt. Med tanke på hur vår nuvarande konsumtion påverkar våra liv idag och framtiden har jag funderat kring vilka val jag i min designprocess kan göra för att skapa en produkt som kan kallas hållbar och miljövänlig. Jag har läst in mig på teori kring hållbar utveckling och en förutsättning för hållbar design är att konsumenterna väljer produkter som de vill ha kvar länge. För att få inspiration och ha något att ta avstamp ifrån har jag tittat på hur olika förvaringslösningar har sett ut genom historien och jag fastnade främst för de gamla kistor och koffertar som våra förfäder tog med sig på sina korta eller längre resor. Det finns en tilltalande enkelhet i form och funktion och en flexibilitet då de är mer portabla än andra förvaringsmöbler. Jag har även arbetat med motsatserna ordning och kaos, det finns många exempel på ordning med ett visst kaos där det skapas dynamik. Ett exempel på det är städer, det finns en klar struktur men också ett kaos och föränderlighet som är spännande. Slutprodukten blev förvaringslådorna som i par bildar förvaringslösningen Vingla, det är en flexibel förvaring som enkelt kan flyttas runt och placeras i grupper som bildar personliga och lekfulla kompositioner.</p> / Flexibel förvaring, Produktdesign/Självständigt projektarbete

Den här uppsatsen handlar om min väg till att ta fram en förvaringslösning, med hållbar utveckling och vardagsestetik i framtidens hem som utgångspunkt. Med tanke på hur vår nuvarande konsumtion påverkar våra liv idag och framtiden har jag funderat kring vilka val jag i min designprocess kan göra för att skapa en produkt som kan kallas hållbar och miljövänlig. Jag har läst in mig på teori kring hållbar utveckling och en förutsättning för hållbar design är att konsumenterna väljer produkter som de vill ha kvar länge. För att få inspiration och ha något att ta avstamp ifrån har jag tittat på hur olika förvaringslösningar har sett ut genom historien och jag fastnade främst för de gamla kistor och koffertar som våra förfäder tog med sig på sina korta eller längre resor. Det finns en tilltalande enkelhet i form och funktion och en flexibilitet då de är mer portabla än andra förvaringsmöbler. Jag har även arbetat med motsatserna ordning och kaos, det finns många exempel på ordning med ett visst kaos där det skapas dynamik. Ett exempel på det är städer, det finns en klar struktur men också ett kaos och föränderlighet som är spännande. Slutprodukten blev förvaringslådorna som i par bildar förvaringslösningen Vingla, det är en flexibel förvaring som enkelt kan flyttas runt och placeras i grupper som bildar personliga och lekfulla kompositioner. / Flexibel förvaring, Produktdesign/Självständigt projektarbete

Syftet med mitt examensprojekt har varit att genom min designprocess försöka arbeta fram en terminalmöbel där flygplatsen har stått i fokus då det fungerat som min tilltänkta kontext. I min möbel har jag även försökt tillämpa det formspråk som finns hos flygplan, för att på så sätt försöka skapa en möbel som är väl anpassad för sin tänkta kontext. Genomgående i hela projektet har hållbarhet, vardagens estetik samt användning varit centrala begrepp då dessa var de tilldelade ledord som vi fick i början av projektet. I processen arbetade jag först fram tre olika idékoncept som jag valde att kalla ”väskor med sittyta”, modulmöbler samt flygplansinspirerade möbler. Av dessa tre valde jag sedan att gå vidare med de flygplansinspirerade möblerna. Förutom användandet av metoder så som observationer på Kalmar Airport, Arlanda Airport samt Helsingfors Airport, ITK (Identity Tool Kit), Stateboard och Futureboard, för att på så sätt beskriva min syn på dagens terminalmöbler. Så har jag även för att stärka min möbels utformning gjort research på olika typer av sittställningar som är anpassade vid olika typer av användning. Jag har under arbetets gång även fört dialoger med ergonomer, personer från arbetsmiljöverket, flygplatspersonal samt andra tillfrågade för att på så sätt ytterligare försöka stärka min utformning. / Take-off

The starting point for this paper is Jerrold Levinson's taxonomy of perceptual beauty. Despite the ambiguity of the concept, we think we can recognize beauty in different shapes and contexts, which suggests that the different manifestations of beauty have a common feature or a common underlying nature. My claims are 1) that there are good reasons to believe that there are different species of beauty, 2) that everyday scenes can accommodate real cases of beauty that Levinson does not capture in his framework, and 3) that the essay's examples of an everyday scene - Laura and the clothesline - do not fit into Levinson's seven main categories. The conclusion is that we need a new category to accommodate this instance of prosaic beauty. The multiplicity of beauty is greater than we usually assume and that says something about the importance of beauty in human life.