Flera städer och regioner har börjat arbeta tillsammans för att stärka sina gemensamma positioner och öppna nya möjligheter för företagen i regionen. Genom att etablera så kallade logistiknav kan samarbete mellan olika aktörer i regionen ske på nya villkor. Gävle-Borlängeregionen kommer till hösten 2011 att lansera MellanSveriges LogistikNav, som har som mål att bli etablerat som varumärke och stärka affärsmiljön i regionen. Vi fick i uppdrag av Mellansvenska Handelskammaren, som ligger bakom MellanSveriges LogistikNav att se närmare på ett antal frågeställningar angående logistiknav runt om i Sverige och förutsättningarna för att starta upp detta i denna region. Tillvägagångssättet som vi valde att använda i arbetet för att uppnå vårt syfte var att först gå igenom den teori som fanns kring logistiknav och lokaliseringskriterier. Genom att söka efter vetenskapliga artiklar, examensarbeten samt andra typer av rapporter i olika databaser samt att gå igenom litteratur inom området. Utifrån den teori vi läste byggde vi upp den teoretiska referensramen. För att besvara våra frågeställningar på ett givande sätt så kontaktade vi personer i regionen som arbetade med godstransporter och gjorde intervjuer med dem. Efter att ha studerat litteraturen kring området logistiknav och etableringskriterier kom vi fram till fem områden som vi baserat vår kartläggning på, de städer och regioner som vi valde att karlägga var de platser som redan hade etablerade logistiknav. Utifrån litteraturen arbetade vi fram sex egna kriterier som vi använde för att bygga upp vår modell för ranking av industriella logistiklägen. Denna modell grundar sig på att tidningen Intelligent Logistik de senaste sju åren har publicerat en ranking av de bästa logistiklägena i Sverige. Den stora skillnaden mellan vår ranking och Intelligent Logistiks ranking är att den vi har utformat i detta arbete är utifrån ett industrigodsperspektiv medan Intelligent Logistiks ranking har utgångspunkten i konsumentvaror. Modellen som har tagits fram i detta arbete användes på de städer och regioner som har kartlagts i arbetet. Resultatet av modellen visade att städernas geografiska läge i förhållande till Sveriges demografiska mittpunkt inte längre var lika betydande som vid Intelligent logistiks ranking. Vi utvecklade sedan ett förslag till utvecklingsplan för Gävle-Borlängeregionen, med olika förslagspunkter där vi anser att det finns utrymme för förbättringar. De förbättringar vi föreslår arbetar mot att stärka Gävle-Borlänge som region och även förbättra möjligheterna för företagande i regionen. Vi har dragit slutsatserna att det är väldigt positivt att kommuner väljer att arbeta tillsammans för att stärka regionen i stället för att konkurera med varandra. Vi tror därför att förutsättningarna för att etablera MellanSveriges LogistikNav som varumärke är goda, eftersom det inte sedan tidigare finns något nätverk i regionen som kan vara länken mellan näringsliv, myndigheter och akademi. Genom att skapa möjligheter för företagande i regionen ökar möjligheterna till att locka nya företag till regionen samtidigt som redan etablerade företag kan utvecklas och expandera. / Several cities and regions have begun working together to strengthen their joint position and open up new opportunities for companies within the region. By establishing so-called logistics hubs, cooperation between different actors in the region can occur under these new conditions. The Gävle- Borlänge region will in the fall 2011 launch MellanSveriges LogistikNav, which aims to become established as a brand and strengthen the business environment in the region. We were asked by Mellansvenska Handelkammaren the founder behind MellanSveriges LogistikNav to look in to a number of issues regarding other logistics hubs around Sweden and the conditions for starting in this region. The method we chose to use to achieve our purpose was first to look at the theory around logistics hubs and location criteria, we started with a literature review by searching for scientific articles, dissertations and other types of reports in various databases and reviewing literature in the field. Based on the theory we read, we built up the theoretical framework. In order to answer our research questions in a satisfactory manner, we contacted people in the region who worked with freight management, and did interviews. Following the literature on the field of logistics hubs and location criteria, we established five areas that we have based our survey on. The cities and regions that we chose to map were the places that already had established logistics hubs. Based on the literature, we established six criterion that we used to build our own rankings for industrial logistics locations on, this model is based on the magazine Intelligent Logistik that for the past seven years has published a ranking of the best logistics locations in Sweden. The major difference between the two rankings is that the one we have designed in this paper is based on an industrial freight perspective, Intelligent Logistiks rankings have the starting point of consumer goods. The model that has been developed in this work were used in the cities/regions that have been identified in this paper. The results of the model showed that the urban location in relation to Sweden's demographic center was no longer significant. Then we developed a draft development plan for the Gävle-Borlänge region, with various points where we have identified room for improvement. The improvements we propose are working towards strengthening Gävle-Borlänge as a region and promoting opportunities for entrepreneurship in the region. We have concluded that it is very positive that municipalities choose to work together to strengthen the region rather than compete with each other. We therefore believe that the conditions for establishing MellanSveriges LogistikNav as a brand is favorable, because there is no established network in the region that could be the link between industry, government and the academic world. By creating opportunities for entrepreneurship in the region it will increases the possibility of attracting new businesses to the region, while existing firms can develop and expand.

Syftet med studien är att kartlägga flygfrakten i Sverige, och undersöka hur förutsättningarna samt möjligheterna för att ta emot en större del flygfrakt på Norrköpings flygplats ser ut. Studien har genomförts med hjälp av litteraturstudie, prognostisering samt intervjuer. Resultatet från studien visar att det i nuläget inte finns någon efterfrågan för flygfrakt via Norrköpings flygplats. Det finns dock möjligheter att utöka flygfrakten till flygplatsen eftersom företag i regionen flyger sin frakt via exempelvis Örebro och Arlanda istället för Norrköping. Flygplatsen skulle klara av att ta emot mer flygfrakt redan idag, men för att långsiktigt kunna konkurrera som en fraktflygplats och ta emot en större mängd frakt behöver investeringar i form av terminalbyggnader göras. Dessutom behöver ytterligare resurser läggas på marknadsföringen av flygfrakten för att hitta intresserade samarbetspartners. Inom den närmsta framtiden ser en ökning av flygfrakten genom Norrköpings flygplats inte ut att vara möjlig, men om Norrköpings kommun och Norrköpings flygplats tillsammans arbetar aktivt med flygfraktsfrågan så finns förutsättningarna för att flygfrakten långsiktigt kan bli en del i Norrköping som logistiknav.