Detta är en kvalitativ studie som syftar på att öka förståelsen kring ”flyktingkrisen” hösten 2015 i svensk tidningsmedia. Studien behandlar undersökning om hur relationen mellan svenskar och flyktingar uppfattas i sammanhanget. Ett annat perspektiv som lyfts fram i studien är vilken verklighetsbild kan konstrueras genom språket i svensk tidningsmedia. Studien beskriver också vilka maktrelationer kan uppstå inom diskursen om flyktingar. Analysmetoden för studien är kritisk diskursanalys, CDA som utgår från Faircloughs tredimensionell modell, vilket omfattar text, diskursiv praktik och social praktik. I studien har analyserats ett antal artiklar från de fyra största svenska tidningarna. Analysen är baserad på teorier som förklarar hur maktrelationer konstrueras och upprätthålls. Resultaten visar att svensk tidningsmedia genom språket har stor inflytande för konstruktionen av verklighetsbilden kring diskursen om ”flyktingkrisen”. Därtill svensk tidningsmedia genom rapportering om händelser och skeenden i det svenska samhället bidrar till att gränserna mellan gott och ont, ”vi” och ”dem” fastställs. Slutsats av studien blir att diskursen om ”flyktingkrisen” står i förhållande med den politiska, mediala och ekonomiska diskursen i diskursordningen. Likväl diskursen om ”flyktingkrisen” inte är bestämd utan den är ständigt i förändring.

Hösten 2016 uppkom ett fenomen som blev omtalat i svenska morgontidningar, den så kallade “clownhysterin”. Fenomen sattes snabbt på agendan och handlade om clowner som hade attackerat människor. Syftet med denna studie är att undersöka vilka som får synas i artiklarna och hur de representeras. Artiklarna kommer att inhämtas från de två största kvälls- och morgontidningar i Sverige, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Studien använder sig av teorin om medielogiken där begreppen tillspetsning, förenkling, polarisering, intensifiering, personifiering, konkretion och stereotypisering använts. En kvalitativ textanalys kommer att vara studiens metod. Resultaten som tagits fram visar på att vittnen, clowner och utsatta är underrepresenterade i artiklarna. Poliser och högre uppsatta syns till en större grad. Clownerna representeras som de onda och skräckinjagande medan poliser framställs som tillförlitliga och sakliga. / In the fall of 2016 the words “creepy clown hysteria” or “clown attacks” became regular to the Swedish daily press. The phenomenon of clowns attacking people and scaring people became media's head priority during approximately two weeks. The focus of this thesis is to establish who gets to talk in the articles and how these people are represented. The articles are found in the biggest night and morning newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter. The theory for this thesis is called media logics and includes seven directions, these are; sharpening, simplification, polarization, intensification, personification, concreteness and stereotyping. A qualitative text analysis is used as method for this thesis regarding text. The results of the thesis are that there is an underrepresentation of witnesses, clowns and victims in the texts and an overrepresentation of people with authority like polices. The clowns are represented as evil and horrifying while the polices are shown as trustworthy and honest people.

I denna studie har en analys av svensk tidningsmedias representation av klimatfrågan genomförts. Genom en kritisk diskursanalys har tidningsartiklar, från tre olika tidningar, studerats för att undersöka hur tidningarna representerat klimatfrågan och varför det är viktigt hur tidningarna representerar klimatfrågan. Studien har även undersökt om antalet artiklar ökar i samband med COP21(Conference of Parties) i Paris under slutet av 2015, vilket även är studiens hypotes. I studien har en kvalitativ och en kvantitativ analys genomförts, utifrån dessa har olika diskurser identifierats i materialet. I studien identifierades tre större diskurser som dominerar studiens område, “Global uppvärmning som problem”, “Klimatet kräver förändrat beteende och livsstil” samt “Klimatet som kostnadsfråga”. I materialet kunde även några artiklar identifieras som faller in under en diskurs som identifierades av Anshelm (2012) “Den industriella fatalismen”. I studien kunde även en framtida diskurs identifieras, “Klimatflyktingar”, som anses vara på uppgång. Detta antas då antalet klimatflyktingar bara kommer att öka med åren som följd till klimatförändringarna. Utifrån studien kan man konstatera att medias representation av klimatfrågan är viktig för att allmänheten ska få en bra bild över omvärlden och pågående klimatförändringar. Man kan även se att media beskriver klimatfrågan främst som ett globalt miljöproblem och sambandet med COP21 påverkar antalet artiklar. / In this study, an analysis of the Swedish newspaper media's representation of the climate issue have been done. Through a critical discourse analysis, newspaper articles, from three different newspapers, have been studied to examine how newspapers represented the climate issue and why it is important how the newspapers represent the climate issue. The newspapers that have been studied are Svenska Dagbladet, Expressen and Norrköping´s Tidningar. These papers provide a broad picture of the Swedish newspaper media and represent different levels, a daily newspaper, a tabloid and a local newspaper. The study also investigated whether the number of articles increases during COP21 (Conference of Parties) in Paris in November/December 2015. The study's hypothesis is that the number of newspapers that represent the climate issue is increasing in the context of a climate event, where the selected climatic event for this study is the COP21. The critical discourse analysis leans against Faircloughs three-dimensional model as a tool to be able to make a critical discourse analysis. In the study a qualitative and quantitative analysis has been carried out. Based on these analysis, different discourses were identified in the material. The material consisted of 90 articles, 71 from Svenska Dagbladet, 13 from Expressen and 6 from Norrköping's Tidningar. The quantitative analysis examined the recurring concepts and how often the concepts reappeared in these articles and the qualitative analysis studied including the voices highlighted in the articles. This study identified three major discourses that dominate the study area, "Global warming as a problem," "The climate requires changes in behaviour and lifestyle," and "The climate as a cost issue." In the material, some items could also be identified which fall into a discourse identified by Anshelm (2012) "The industrial fatalism". In the study, a future discourse could also be identified, "Climate Refugees", which is considered to be on the rise. This is assumed as the number of climate refugees will only increase over the years as a result of climate change. From the study it can be concluded that the media's representation of the climate issue is important for the public to get a good picture of the outside world and ongoing climate change. One can see that the media mainly produces climate change as a global environmental problem, but also as an economic and social problems. Two aspects of the social problem are that we both need to change our behaviour, but also that women and the poor are most vulnerable and most affected by climate change. One can also see that a climate event, like COP21 affect the media's coverage of climate issues, providing an increased number of articles during the period of the event.