<p>Den senaste tiden har klimatförändringarna fått mycket utrymme i tidningar, tv och radio. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken påverkan denna klimatdebatt har haft på publiken, om det har fått någon effekt på konsumentens syn på kopplingen till klimatpåverkan. För att göra detta tittar vi på bilens påverkan, och om klimatdebatten har påverkat inställningen vid köp av ny bil.</p><p>För att svara på detta gås först relevanta teorier kring medias makt, konsumtion och privatbilism igenom. Bilden är att konsumtion och bilism inte drivs av rationalitet utan att det har blivit en viktig del av självbilden, de har fått en ny betydelse som symbol. Det finns också en tydlig koppling mellan ett ämne som får mycket utrymme i media, och vilken fråga som den allmänna opinionen klassar som viktig.</p><p>Sedan presenteras klimatdebatten i Aftonbladet och Dagens Nyheter för att se vilken bild publiken har fått. För att se om det har gett någon påverkan så undersöker jag försäljningsstatistik och intervjuar försäljare och kunder hos två bilhandlare. Det visar sig att intresset för miljöbilar har ökat under den senaste tiden, vilket syns både på statistiken och i svaren från intervjuerna, men vad som är den bakomliggande orsaken är svårt att avgöra.</p> / <p>The “climate change”-issue has recieved a lot of attention in newspapers, television and radio during the winter of 2006-2007. The aim of this study is to examine the influence of this debate on the public, in particular if it has had any effect on consumers view concerning climate change and car purchases.</p><p>First, I discuss relevant theories concerning the power of media, consumption and motoring. Current research emphasises that consumption and motorism aren’t driven by rationality, but are important to people’s self image and has a symbolic meaning. There is also a clear connection between a topic that has gotten a lot of attention in the media, and the question that is considered importent by the public opinion.</p><p>The climate debate in the Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter is presented to see what image is preseneted to the public. Statistics of the sales of new cars are examined and cardealers and customers are interviewed to find out if the “climate debate” has had any effect. It appears that the interest of environmental cars has increased during this time, which is shown both in the statistics and the interviewes, but the underlying reason is hard to determine.</p>

Den senaste tiden har klimatförändringarna fått mycket utrymme i tidningar, tv och radio. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken påverkan denna klimatdebatt har haft på publiken, om det har fått någon effekt på konsumentens syn på kopplingen till klimatpåverkan. För att göra detta tittar vi på bilens påverkan, och om klimatdebatten har påverkat inställningen vid köp av ny bil. För att svara på detta gås först relevanta teorier kring medias makt, konsumtion och privatbilism igenom. Bilden är att konsumtion och bilism inte drivs av rationalitet utan att det har blivit en viktig del av självbilden, de har fått en ny betydelse som symbol. Det finns också en tydlig koppling mellan ett ämne som får mycket utrymme i media, och vilken fråga som den allmänna opinionen klassar som viktig. Sedan presenteras klimatdebatten i Aftonbladet och Dagens Nyheter för att se vilken bild publiken har fått. För att se om det har gett någon påverkan så undersöker jag försäljningsstatistik och intervjuar försäljare och kunder hos två bilhandlare. Det visar sig att intresset för miljöbilar har ökat under den senaste tiden, vilket syns både på statistiken och i svaren från intervjuerna, men vad som är den bakomliggande orsaken är svårt att avgöra. / The “climate change”-issue has recieved a lot of attention in newspapers, television and radio during the winter of 2006-2007. The aim of this study is to examine the influence of this debate on the public, in particular if it has had any effect on consumers view concerning climate change and car purchases. First, I discuss relevant theories concerning the power of media, consumption and motoring. Current research emphasises that consumption and motorism aren’t driven by rationality, but are important to people’s self image and has a symbolic meaning. There is also a clear connection between a topic that has gotten a lot of attention in the media, and the question that is considered importent by the public opinion. The climate debate in the Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter is presented to see what image is preseneted to the public. Statistics of the sales of new cars are examined and cardealers and customers are interviewed to find out if the “climate debate” has had any effect. It appears that the interest of environmental cars has increased during this time, which is shown both in the statistics and the interviewes, but the underlying reason is hard to determine.

No description available.

Diss. Linköping : Univ., 2002.

Genom tre intervjuer med kommunanställda och flera dokument kan denna uppsats beskriva hur Nyköpings kommun arbetar för att minska bilism med tanke på klimatförändringar, samt vad kommunen anser utgöra de största problemen och hindren för detta. Kommunen har, som majoriteten av Sveriges städer, byggts utifrån 1950-talets visioner om bilism och har därmed skapat ett bilsamhälle, men kommunen jobbar med att komma ur de vanorna. Med olika arbetssätt och planer vill de fokusera på alternativa resesätt till bilen. De officiella dokumenten tar upp vilka vägar och mål som kommunen har och intervjupersonerna bidrar med ett mer personligt och djupgående synsätt. Den klimatbudget som kommunen har antagit beskrivs också med uppsatta mål men frågan är om de verkligen kan leva upp till dessa. I diskussionen analyseras de olika åtgärder kommunen kommer att utföra för minskad bilism, samt de problem som uppstår och varför detta kan vara fallet. Här framkommer det att klimatfrågan är en svår fråga att lösa och att kommunen har lagt sitt fokus mer på trängselproblemet som bilar medför. Trängseln tänker de kommer lösas med att motivera befolkningen till att välja andra resesätt än bilen genom olika medel, exempelvis försvårad framkomlighet med bil i centrum och sänkta hastighetssträckor, samt prioritering av utveckling av gång- och cykelvägar och kollektivtrafik.

Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad kunskap och resonera kring biltrafikens potentiella negativa konsekvenser för stadsplaneringen inom flera svenska städer och med Helsingborg som exempel. I denna fallstudie presenteras bilens historia och uppkomst i Sverige och hur planeringen av de svenska städerna och samhället har präglats av biltrafiken. Hållbarhet kopplas starkt till trafik och städers utveckling och därför belyses även begreppet i uppsatsen. Metoderna för arbetet har baserats på vetenskapliga böcker och artiklar samt intervjuer med tjänstepersoner från kommunen som är insatta i ämnet. Resultatet från detta arbete har varit bland annat svar på frågeställningar där jag i undersökningen har åstadkommit svar för hur situationen i Helsingborg förefaller.Helsingborg är en svensk stad belägen i söder av nationen i region Skåne vid Öresund mittemot Danmark. Staden har en viktigt geografisk placering då den påverkar utvecklingsmöjligheterna för omkringliggande område, kommuner och regioner. Staden bemöter problem med luftföroreningar som överstiger gränsen för normal förorening och dessutom svårigheter med biltrafiken som drabbar invånarna med bullernivåer, olyckor, otrygghet, trängsel som är motbjudande och konkurrerar samt ständigt hotar andra färdmedels förutsättningar. Ett verktyg som Helsingborgs kommun har i förfogande för att minska biltrafikens resor är bland annat parkering, tillgänglighet av andra färdmedel och nya förtätade hållbara stadsförnyelseprojekt som exempelvis H+. / The purpose of this study is to further develop knowledge of this topic and discuss the potential negative effects of car traffic on urban planning in multitude of Swedish cities, with Helsingborg as an example. In the study, the car's historical importance and origin in Sweden is presented and how the planning of the Swedish cities and society has been characterized by car traffic. Sustainability is vigorously associated with the development of traffic and cities and therefore the term is also highlighted in the essay. The methods for this work have been based on scientific books and articles as well as interviews conducted with officials from the municipality who are acquainted with the matter at hand. The results of this work have been primarily answers to question formulations inquired in the outset of the attained examination. The answers were cited after analysis in relation to the situation in Helsingborg.Helsingborg is a Swedish city located in the south of the nation in the region of Skåne by the Öresund, opposite of Denmark. The city has an important geographical location as it affects the development opportunities of the surrounding area, municipalities and regions. The city faces complications regarding air pollution with numbers exceeding the limit of normal pollution. Other issues generated as repercussions of car traffic that affects residents substantially are excessively high noise levels, accidents, insecurity, congestion which is repulsive and consistently competing as well as constantly threatening the conditions of other means of conveyance. One tool that the Municipality of Helsingborg has at their disposal in order to reduce car travel is predominantly parking, availability accessibility of other means of transport and also new densified sustainable urban renewal projects such as H+.

Hållbar mobilitet är ett växande ämne inom samhällsplaneringen som blivit alltmer omtalat. Att främja hållbar mobilitet är en nödvändig åtgärd för att tillgodose en långsiktig hållbar utveckling av våra svenska samhällen. Detta kandidatarbete undersöker begreppet ”hållbar mobilitet” och hur det kan främjas inom fysisk planering. Syftet med detta kandidatarbete är att undersöka hur ett centrumnära stadskvarter kan utvecklas med fokus på hållbara mobilitetslösningar. Syftet är vidare att föreslå lösningar i stadsplaneringen på åtgärder som ökar förutsättningarna för hållbar mobilitet, samt visa på vilka medel planerare kan använda för att främja hållbar mobilitet inom fysisk planering. Detta kandidatarbete är ett planeringsprojekt och har sin utgångspunkt i Karlskrona. I arbetet har bland annat ett gestaltningsförslag tagits fram för hur Handelshamnen på Trossö kan omgestaltas till ett stadskvarter med fokus på hållbara mobilitetslösningar. Metoderna dokumentstudie och platsanalys har tillämpats och legat till grund för arbetets kunskapsöversikt, projektprogram och gestaltningsförslag. Utfrån studiens resultat framgår det att i huvudsak fem faktorer är viktga att främja för att bidra till en hållbar mobilitet. De fem faktorerna är: fotgängarvänlighet, cykelvänlighet, kollektivtrafk, utformning av parkering och styrning samt integrering av mobilitetshus.

Denna studie syftar till att titta på bilismen, som bidrar till en stor miljöpåverkan, ur ett genusperspektiv. Den syftar även till att jämföra med tidigare studier för att titta på hur detta stämmer överens med norrköpingsbor. För att ta reda på detta har en kvantitativ studie i form av enkäter utförts med ett urval på 100 respondenter för att på så sätt representera Norrköping. Denna metod hjälpte till att svara på de ställda frågeställningarna. För att titta på sambanden mellan könen och mellan olika frågor i enkäten har ett chitvå-test utförts. Resultatet av studien visade på att förväntningar kring mäns och kvinnors beteende och relation till bilen som fordon existerar i Norrköping, men att vanorna kring bilanvändandet istället speglar en annan bild. Män och kvinnor förhåller sig till bilåkandet snarlikt och tänker på miljön, i relation till bilen, i lika stor utsträckning oberoende könstillhörighet. Resultaten pekar på att både kvinnor och män hög utsträckning anser att män är mer bilintresserade och att män är mer benägna att åka bil än vad kvinnor är. En del anser även att kvinnor bryr sig mer om miljön än vad män gör. Detta bekräftar existerande samhällsnormer som tidigare forskning stödjer. Resultaten visar dock att både män och kvinnor i Norrköping åker ungefärligt lika mycket respektive lite bil och tänker på miljön lika mycket respektive lite när de väljer att åka bil. Förväntningar kring män och kvinnor finns där, men detta visar sig då nödvändigtvis inte i själva agerandet. / This study aims is to look at car traffic, which contributes to a significant environmental impact, from a gender perspective. The purpose of the study is also to compare with previous studies and to analyze how this is corresponds with frame and situation of people living in Norrköping. In order to approach this suitably, a quantitative study in the form of surveys have been conducted - with a sample of 100 respondents to represent Norrkoping. This method assisted in the raised questions. To best get a perspective of correlation between the sexes and between different questions in the questionnaire, a chi-square test was applied. The results of the study showed that different expectations about men’s and women’s behavior and relationship to the usage of vehicles in society exists, in Norrköping, yet also that the habits around the usage reflects additional differences. Men and women have similar approaches to the usage of vehicles, with an environmental consciousness, with regards to the given car or such, in a comparable degree independent of their gender. This study has found that both men and women, to a notable degree, regard men to be more interested in cars and that they are more prone to drive one. It also shows that several of the respondents, regard women to be over-all more environmentally aware than men. This would align with the contemporary norms of society based on previous research. However, in contrast, the results also highlight that both genders, in Norrköping, spend the comparable amount of time driving a car and have similar awareness of environmental factors. The differences in the expectations around the given behavior of men and women are there but their reported behavior does not necessarily follow those predictions.

Bilen är fortfarande ett samhällsproblem som allt fler städer vill komma bort ifrån och istället värna om den mänskliga dimensionen. Gaturummen anses därför vara den plats i staden som ska leda förändringen, ritbordet och kartan är numera negligerade. Denna studie undersöker med hjälp av sex kvalitativa intervjuer Härnösands kommuns arbete med att reducera biltrafiken i gaturummet för att skapa ett gaturum för människor och minskad biltrafik. Resultatet visar att Street Moves är svaret på planeringens svårigheter i de centrala delarna av Härnösands bildominans, gestaltning och acceptans från medborgarna för att få legitimitet i att driva förändring i gaturummet. Slutsatsen är att arbetssättet med Street Moves är gynnsamt och eftersträvansvärt samtidigt som medborgarna som ett verktyg förblir kontradiktoriskt / The car has long been and is still a societal problem that more cities want to get away from and protect the human dimension instead. The street spaces are considered as places in the city that will lead to change to a more sustainable development, the drawing board and map are now neglected. This study examines Härnösand municipality's work to reduce car traffic in the street space to create spaces for people while reducing car traffic. Six qualitative interviews have been conducted. The result shows that Street Moves, a project that is the answer to the difficulties of planning in the city of Härnösand's to reduce car dependency, and to work with conformation and acceptance from citizens, to gain legitimacy in driving change in the street space. The conclusion is that the approach with Street Moves is beneficial and desirable, while citizens as a tool remain adversarial.

När nya bostäder uppförs eller befintliga bostäder byggs om krävs parkeringsplatser för brukarna. Antalet platser som krävs fastställs i kommunala parkeringsnormer. Minimi, maximi och flexibla parkeringsnormer är några vanligt förekommande typer avparkeringsnormer som används runt om i Sveriges kommuner. Det är viktigt att forma en funktionell policy för parkering då efterfrågan på mark i städerna stiger i takt med en ökad befolkning. En funktionell policy är grundläggande för att skapa en balans mellan behov och tillgänglighet då de påverkar ägandet av bil men även val av färdmedel. Parkeringsfrågan blir en viktig beståndsdel i en tillfredställande stadsutveckling eftersom den påverkar markanvändningen och därmed möjligheten till en åtråvärd stadsmiljö. På senare tid har kommuner infört mobilitetsåtgärder i sina parkeringsnormer. Mobilitetsåtgärder innefattar samnyttjande av parkering, bil och cykelpooler vilketreducerar behovet av parkering. När en parkering anläggs försvinner möjligheten att bevara parker och grönområden vilket resulterar i förlust av biologisk mångfald.Växjö kommun tog år 2019 fram en ny parkeringsnorm som ersatte den tidigare. Den nya parkeringsnormen baseras på bruttototalarean (BTA) av en byggnad, zonindelning av kommunen tillsammans med mobilitetsåtgärder. I den äldre normen beräknades parkeringsbehovet för flerbostadshus till 0,5 parkeringar per lägenhet. Genom att undersöka flerbostadshus med varierande utformning och därmed olika BTA; är syftetmed arbetet att identifiera om parkeringsnormer påverkar utformningen av bostäder för att begränsa markbehovet av parkering. Studien undersöker också träbyggnationer kontra betongkonstruktioner för att se om förändringen av BTA påverkar parkeringsbehovet. Den äldre normen ställs mot den nya för att se om den nya kommer att minska antalet parkeringsplatser som krävs när nya bostäder byggs i Växjö, men även undersöka om den nya kommer göra det dyrare eller billigare att anlägga parkeringar.Av fyra undersökta typhus visade tre av husen att den nya parkeringsnormen leder till flerantal parkeringar än den äldre och dessa tre typhus innefattade enbart bostäder. Den nya normen kommer således generera ett ökat parkeringsbehov vid byggnation som enbart innefattar bostäder. Resultatet visar dock också att när byggnader uppförs i blandad funktion, där bostäder kombineras med lokal för till exempel handel, kommer färreparkeringar att behöva anläggas jämfört med den äldre normen. Resultatet visar då att i Växjö kommun är det fördelaktigt att kombinera funktioner vid byggnation för att begränsa markanvändningen vid parkering.Undersökningen visade också att en parkeringsnorm baserad på BTA vid träbyggnationer generade i sex av åtta undersökningar ett ökat antal parkeringsplatser än samma byggnad uppförd i betong. Det visar att parkeringsbehovet kan förändras beroende på stommaterialeftersom träbyggnation har generellt tjockare byggelement än betong och generar därmed en högre BTA.Resultatet för kostnader påverkas av antalet parkeringar som behöver anläggas. I sex av åtta undersökningar krävs det extra parkeringsplatser vid val av en KL-trästomme i ställetför betong, vilket leder till ökade kostnader vid byggnation. Den äldre parkeringsnormen, som genererade färre parkeringar, fick en lägre total byggnadskostnad än den nya parkeringsnormen antagen i Växjö kommun / In case of constructing a new building or remodelling parkingnorms apply, which regulate the number of parkingspots for its users. Minimum, maximum and flexible parking norms are common norms used in Sweden´s municipalities. It is important to form a functional policy for parking as the cities land receives greater demand in step with an increased population. It is fundamental to create a balance between need and accessibility as they affect car ownership but also the choice of transport. In order to succeed with a satisfactory urban development, the issue of parking becomes an important component as it affects land use and thus the possibility of a desirable urban environment.In 2019, Växjö municipality developed a new parking norm that replaced an older one. The new parking norm is based on gross floor area (GFA), of a building together with the possibility of mobility measures while the old parkingnorm was based on the number of apartments. By examining apartment buildings with varying design and measurements of GFA, the purpose of this study is to identify whether parkingnorms affect the design of homes in order to limit the need of land for parking spots. Furthermore, this study examens the difference in terms of costs but also if wooden buildings requires more parkingspots than a concrete buildings. The results show that in order to limit land use for parking in Växjö, construction with mixed functions must be used. This type of building generates a smaller number of parking spaces compared to the old norm that was based on the number of apartments. The study also showed that in six out of eight cases a parking norm based on GFAgenerated an increased amount of parking spots for wooden constructions than for the same buildings built in concrete. Costs are affected by the number of parking spaces that need to be built. In six out of eight cases, at least one extra parking space is required when choosing a CLT frame instead of concrete, which leads to increased construction costs.