Bilismen har länge varit en stor del av samhällsplaneringen, vilket betytt att vi människor skapat ett bilberoende som resulterat till vi inte har planerat våra städer på ett optimalt sätt. Konsekvenser som trängsel, miljöföroreningar, urban sprawl och segragation har blivit ett faktum eftersom stadens markutnyttjande inte varit effektivt. Trots dessa välkända problem fortsätter vi att planera för bilismen där det exempelvis finns regleringar som leder oss rakt in i den. En sådan reglering är parkeringsnormen som bestämmer antalet parkeringsplatser vid ny- eller ombyggnation. I denna uppsats problematiseras parkeringsnormen samt undersöks intressanta diskurser kring parkeringsreglering i kommunala parkeringsplaner för Stockholms stad och Huddinge kommun med en diskursanalys. Resultatet för uppsatsen visar att Stockholms stad och Huddinge kommun använder sig av värdeladdade ord som visar ett ställningstagande för vissa parkeringsåtgärder. Därmed är det tydligt att de båda kommunerna använder beteendepåverkande åtgärder för att exempelvis minska bilanvändandet.

Tillgänglighet till platser för fysisk aktivitet är viktigt för att tillfredsställa människans behov för rörelse, där en fysiskt aktiv livsstil genererar flera positiva hälsoaspekter. Ur en svensk kontext är stillasittande ett stort folkhälsoproblem, där framför allt unga inte är tillräckligt fysiskt aktiva, och mer än var femte invånare är stillasittande minst tio timmar per dag. Därmed är transportsystems roll gällande tillgänglighet till idrottsplatser av stor vikt, där fysisk aktivitet gynnas av god tillgång till kollektivtrafik samt säkra och trygga gång- och cykelvägar som förbinder olika målpunkter. Studiens syfte är därför att bidra till ökad förståelse gällande utmaningar och möjligheter relaterat till planering för tillgänglighet och hållbart resande kopplat till idrottsplatser, speciellt i förhållande till barn och ungdomar. Studien utgår från fallstudie som forskningsstrategi, där två idrottsplatser i Stockholm Stad, och en idrottsplats i Solna Stad studeras. Resultatet visar på att tillgänglighet som begrepp har många betydelser, vilket kan bidra till problematik i planeringen, och att det finns en otydlighet i aktörers ansvar sett till åtgärder för att gynna ett hållbart resande. Studien kommer fram till att det behövs ett ramverk för vad tillgänglighet betyder i relation till idrottsplatser, och ett behov av bättre riktade åtgärder för hållbart resande, som behöver samspelas med initiativ, och ske på bekostnad av framfarten för biltrafik. / Accessibility to places for physical activity is important to fulfil the human need for movement, where a physical lifestyle generates several positive health aspects.In the Swedish context, sedentary behaviour is a major public health problem, with young people in particular not being physically active enough, and more than one in five inhabitants being sedentary for at least ten hours a day. Thus, the role of transport systems in terms of accessibility to sports venues is of great importance, where physical activity is favoured by good access to public transport as well as safe and secure walking and cycling routes that connect different destinations. The aim of the study is therefore to contribute to a better understanding of the challenges and opportunities related to planning for accessibility and sustainable travel linked to sports grounds, especially in relation to children and young people. The study is based on a case study as a research strategy, where two sports grounds in Stockholm municipality, and one sports ground in Solna municipality are studied. The results show that accessibility as a concept has many meanings, which can contribute to problems in planning, and that there is a lack of clarity in the responsibilities of actors in terms of measures to promote sustainable travel. The study concludes that there is a need for a framework for what accessibility means in relation to sports grounds, and a need for better targeted measures for sustainable travel, which need to interact with initiatives, and take place at the expense of car traffic.

In an era of increasing emphasis on sustainability across industries, the housing sector faces unique challenges in providing sustainable accommodations, particularly for international students. Efficient facility management in this context necessitates collaborative stakeholder efforts to achieve ecological, economic, and social sustainability goals amid cultural diversity that impacts occupant satisfaction. Akademiska Hus, a prominent Swedish company, leads sustainable housing initiatives for international students, leveraging digital innovations to enhance stakeholder satisfaction.This master's thesis aims to explore efficient and sustainable facility management approaches in student housing using a smartphone app. It culminates in the development of a prototype roadmap for delivering sustainable student accommodations. The roadmap is informed by a case study of Språkskrapan, a student accommodation facility owned by Akademiska Hus and managed by the University of Gothenburg.The study engages stakeholders, including housing providers and students, to identify needs and goals, assesses the performance of a smartphone app for facility management, and explores strategies for sustainable building management tailored to student requirements. The research follows the structured approach of the double- diamond design process: identifying student needs through interviews, defining challenges based on feedback, proposing solutions, and testing potential solutions.The findings will yield a comprehensive roadmap for offering sustainable student housing, providing insights into sustainable facility management aligned with digital innovation for student accommodation. This study serves as a blueprint for future community development projects, offering guidance on achieving sustainability objectives in resource-constrained environments. / I en tid då hållbarhet betonas allt mer i alla branscher står bostadssektorn inför unika utmaningar när det gäller att tillhandahålla hållbara boenden, särskilt för internationella studenter. Effektiv fastighetsförvaltning i detta sammanhang kräver samarbete mellan intressenter för att uppnå ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsmål mitt i kulturell mångfald som påverkar hyresgästernas tillfredsställelse. Akademiska Hus, ett framstående svenskt företag, leder hållbara bostadsinitiativ för internationella studenter och utnyttjar digitala innovationer för att öka intressenternas tillfredsställelse.Denna masteruppsats syftar till att utforska effektiva och hållbara metoder för fastighetsförvaltning i studentbostäder med hjälp av en smartphone-app. Det kulminerar i utvecklingen av en prototyp för en färdplan för att leverera hållbara studentbostäder. Färdplanen baseras på en fallstudie av Språkskrapan, ett studentboende som ägs av Akademiska Hus och förvaltas av Göteborgs universitet.Studien engagerar intressenter, inklusive bostadsleverantörer och studenter, för att identifiera behov och mål, utvärderar prestandan hos en smartphone-app för fastighetsförvaltning och utforskar strategier för hållbar fastighetsförvaltning som är skräddarsydd för studenternas krav. Forskningen följer det strukturerade tillvägagångssättet i designprocessen med dubbla diamanter: identifiera studenternas behov genom intervjuer, definiera utmaningar baserat på återkoppling, föreslå lösningar och testa potentiella lösningar.Resultaten kommer att leda till en omfattande färdplan för att erbjuda hållbara studentbostäder och ge insikter i hållbar fastighetsförvaltning i linje med digital innovation för studentbostäder. Denna studie fungerar som en plan för framtida samhällsutvecklingsprojekt och ger vägledning för att uppnå hållbarhetsmål i resursbegränsade miljöer.

Bilen har länge varit en central del av många människors vardag där många städer är uppbyggda efter bilens funktion. Idag vill många kommuner minska bilanvändandet och ersätta bilresor som inte är nödvändiga med andra mer miljövänliga färdmedel såsom kollektiv- och cykeltrafik. Många kommuner vill dessutom förtäta stadens centrum och då ses ofta markparkering i attraktiva lägen som ett problem eftersom det tar upp mycket värdefull yta.Syftet med detta examensarbete är att beskriva hur olika kommuner hanterar parkeringsfrågan för att få en helhetsbild av hur Sverige behandlar frågan. De flesta kommuner arbetar idag med flexibla parkeringstal där byggherren ges möjlighet att utföra så kallade mobilitetsåtgärder, till exempel bilpool, som kan ge en reducering av antalet parkeringar som behöver anläggas vid nyexploatering. Detta system är relativt nytt och eftersom många kommuner numera tänker arbeta efter denna modell framöver fokuserar examensarbetet på detta. Det gällande lagstödet som reglerar parkeringar är från 80-talet och då kan åsikterna ha varit annorlunda angående bilen och parkeringar än vad de är idag. Det finns ingen tydlig vägledning för hur kommunerna skall hantera parkeringsfrågan då lagen är öppet formulerad och det inte finns många vägledande rättsfall vilket gör det svårt för kommunerna att ha en gemensam strategi.Från resultaten av granskningen kan verkan och långsiktigheten för mobilitetsåtgärderna i vissa fall ifrågasättas eftersom det finns osäkerhet kring hur de faktiskt påverkar efterfrågan på parkeringar i framtiden. Det är därför av vikt att arbetet med flexibla parkeringstal kan utvärderas och följas upp. Här kan kommunerna ta hjälp av varandra för att få större möjligheter att utvärdera fler fall där flexibla parkeringstal använts.Lagens krav är uppfyllt så länge kommunerna utgår från att uppfylla behovet av parkeringar på lång sikt. Om ett parkeringstal skall sänkas ska åtgärder som långsiktigt påverkar parkeringsbehovet genomföras till exempel förbättrad kollektivtrafik. Det finns däremot vissa fall där kommuner sätter för låga parkeringstal med syfte att minska bilanvändandet utan att egentligen ha påverkat efterfrågan på parkeringar. / The car has for a long time been a central part of people’s everyday life and many cities are constructed around the car. A lot of the municipalities nowadays want to reduce the use of the car and replace those journeys with other more environmentally friendly options as public transport and bicycles. They also often want to build cities that are denser and in doing that, parking spaces on the ground become a problem in attractive locations because they take up a lot of space.The purpose of this thesis is to describe how different municipalities deal with the parking issue in order to get a picture of how the issue is dealt with in Sweden. Most of the municipalities are now working with flexible parking numbers where the developer or real estate owner is given the opportunity to use mobility measures in order to reduce the amount of parking spaces they have to build. This system is relatively new and whereas most of the municipalities are planning to use this model, this thesis focuses on this matter.The current law that regulate parking derives from the eighties and at that time the general opinion about cars and the matter of parking might have differed from the general view today. There is no distinct guidance for how the municipalities should handle the parking issue since the law is open to interpretations and there are not many court cases that handle the matter.After studying 18 different municipalities it can be concluded that the longevity of the mobility measures can be questioned in some cases. This is because there can be uncertainties about how the measures actually affect the demand of parking in the future. Therefore, it is important that the work with flexible parking numbers is to be evaluated and followed up. The municipalities can also learn from and help each other to get more cases where flexible parking numbers have been used to evaluate.Using flexible parking numbers applies with the current law as long as the municipalities start with fulfilling the need for parking spaces in the long term. If the parking number is to be lowered, measures that affects the need for parking spaces is to be performed, for example better public transport. There are however some cases where municipalities set lower parking numbers in order to reduce car journeys without actually influencing the demand for parking spaces.

Denna studie har undersökt hur flexibla parkeringstal ser ut och motiveras i olika kommuner men har även undersökt ett specifikt fall där flexibla parkeringstal har tillämpats. Studien hade tre syften varav det första var att undersöka hur kommuner motiverar övergången till mer flexibla parkeringstal och det andra syftet var att undersöka hur kommunerna utformar principerna för flexibla parkeringstal för att tillmötesgå deras motiv. Det sista syftet var att analysera om mobilitetsåtgärder som införs i samband med flexibla parkeringstal påverkar de boendes resmönster och vardagsliv. För att besvara studiens syften användes kvalitativa forskningsmetoder. För att undersöka olika kommuners utformning och motivering av flexibla parkeringstal har en kvalitativ dokumentanalys genomförts. Alla kommuner använder inte flexibla parkeringstal utan det är ett relativt nytt fenomen. Denna studie identifierade 24 kommuner som tillåter flexibla parkeringstal i deras policydokument. När kommunernas parkeringspolicys jämfördes märkes en stor variation av utformningen av flexibla parkeringstal. Vissa kommuner har tydliga riktlinjer på vilka åtgärder som ger ett visst procentuellt avdrag medan andra kommuner lämnar det öppet för byggherren att utforma vilka åtgärder denne önskar göra utan förutbestämt avdrag. Området Fullriggaren i Malmö var ett av de första områdena som tillämpade flexibla parkeringstal. Området har varit bebott i cirka fem år och har inte utvärderats grundligt. Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer utfördes med personer som bor i området Fullriggaren och det visade sig att de boende har influerats av mobilitetstjänsterna till en viss del men att deras resmönster också kan spåras till andra faktorer. Cykelinfrastrukturen, normer, attityder och närhet till service tros påverka respondenternas val av färdmedel.

Transportsektorn dras med ett antal problem som är proportionerliga mot antalet bilresor. Kommuner som vill begränsa dessa kan utnyttja markanvändningspolitiken, där kommunen ofta har rådighet över parkeringstalen, d.v.s. kraven på antal bilparkeringsplatser som ska anläggas. Forskningen pekar på att sänkta parkeringstal är effektivt för att minska antalet bilresor, men ju mer effektiv sådan policy är, desto mindre acceptabel anses den ofta vara hos allmänheten. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla för acceptansgraden och om kommuner kan påverka dessa för att öka acceptansen. Detta görs med en enkätstudie (n=245) bland boende i femtio olika flerbostadshus i Huddinge kommun, där samband mellan enkätsvaren och uppgifter om bostadshusets fysiska miljö samt dess parkeringsplanering undersöks med hjälp av multipel regression. Resultatet visar att individers upplevelse av andra medborgares grad av acceptans, individers uppfattning den befintliga trafikproblematiken samt individens preferenser för sitt eget resande är de viktigaste faktorerna som påverkar acceptansgraden. Studien visar vidare att sänkt parkeringstal vid bostaden är korrelerat med lägre acceptans för kommunens parkeringsriktlinjer, och att det därmed är angeläget att hitta sätt att skapa mer av den acceptans som annars riskerar att urholkas när låga parkeringstal tillämpas i allt fler flerbostadshus. De flesta faktorer som kommunen har kontroll över saknar samband med acceptansgraden, men resultatet pekar på att några möjligheter finns inom cykelparkeringsförbättringar och kort gångavstånd till kollektivtrafiken. Vidare skulle kommuner kunna använda sig av placering av parkeringsplatser längre från bostaden i stället för sänkt parkeringstal för att uppnå sina mål, eftersom forskning visar på liknande effekter, samtidigt som denna studie pekar på att avståndet från bostaden inte har något samband med acceptansen. / The transportation sector is affected by multiple issues that are proportional to the number of car trips. Municipalities who wish to mitigate these issues can alter their land use policy, in which it typically has the power to set minimum parking requirements (MPRs) for properties within its boundaries. Previous research shows that lowered MPRs are effective in reducing the number of car trips, but the more effective such policy is, the less acceptable it is typically deemed to be by the public. Therefore, the purpose of this thesis is to determine which factors affect policy acceptance and how the municipality can influence this. The study is conducted using a self-administered questionnaire (n=245) with participants from fifty different apartment buildings across the Huddinge municipality. Relationships among the questionnaire data, data about the physical environment at the respondent’s house and the land use policy applied during its construction are then examined using multiple regression. The results show that individuals’ perception of acceptance among other citizens, individuals’ perceptions of traffic problems and individuals’ own preferences related to travel behaviour are the most important factors affecting acceptance. Furthermore, the study shows that lower MPRs at the respondent’s residence is correlated with lower acceptance for the municipality’s present parking policy. Therefore, it is important to find ways to engender acceptance, since support for the policy might otherwise be undermined as low MPRs get implemented in a greater share of apartment buildings. Most factors that the municipality can control are not correlated with the degree of acceptance, but the results suggest some possibilities in residential bicycle parking improvements and shorter walking distances to public transport stops. Additionally, the municipality could shift the focus of its land use policy measures toward placement of parking spaces further away from entrances, since previous research show that this may have a similar effect on car trips, and this study shows that it is not correlated with the degree of acceptance.

Planeten blir allt varmare, luften mer förorenad och städerna trängre, men trots en överväldigande enighet kring att samhället måste förändras går arbetet trögt. Beslutsfattare på både lokal och nationell nivå sätter ständigt upp nya hållbarhetsmål, men det är tydligt att de förorenande och platsineffektiva bilarna fortsatt tar en central roll i det urbana landskapet. Hur kommer det sig att man, trots en medvetenhet om att bilismen måste minska, fortsatt planerar städer där parkering får ta upp värdefull yta på bekostnad av människan, naturen och klimatet? Arbetet syftar till att undersöka dagens parkeringsplanering med fokus på att identifiera och förstå de hinder som motverkar en hållbar stadsutveckling. Rapporten utforskar via intervjuer med planerare och forskare samt en fallstudie varför man idag planerar med relativt höga parkeringstal i samhället och specifikt i stadsdelen Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. Resultatet vägs mot nutida teorier kring beteende, klimatförändringar och hållbarhet för att belysa de problem som dagens parkeringsplanering orsakar samt de hinder som gör att planeringen inte bidrar till att miljö- och hållbarhetsmål uppfylls. Resultatet visar att det bland planerare finns en vilja att utforma hållbara lösningar, men de goda intentionerna hindras till följd av tre huvudsakliga systemfel. Till att börja med är regelverket föråldrat och möjliggör en ohållbar planering, vidare är planeringsansvaret utspritt och decentraliserat vilket hindrar bra helhetslösningar och slutligen finns det en rädsla bland beslutsfattare för att bli kritiserad av stadens medborgare. Avslutningsvis kan man konstatera att planeringen idag fokuserar på att tillfredsställa ett upplevt bilbehov, snarare än att fokusera på hållbara mobilitetstjänster som inte påverkar klimatet lika negativt. / The planet is getting warmer, the air more polluted and our cities are becoming more crowded but despite a broad consensus regarding the need for change, development is slow. Politicians and decision-makers are continuously setting targets for sustainability, but it is evident that polluting and space-inefficient cars still take a central role in the urban landscape. How is it that, despite the awareness of a needed reduction in car use, urban planning still revolves around constructing parking spaces and giving cars a central place in people’s lives? This thesis aims at exploring the parking planning of today, with a focus on identifying and understanding obstacles to sustainable urban development. The report examines why high parking norms are still used, through interviews with both planners and researchers and a case study of Stockholm Royal Seaport. The results of the study are analysed and compared to contemporary theories on behaviour, climate change, and sustainability to highlight the problems that exist within today's system and the obstacles that hinder the achievement of the sustainability goals. The result of the thesis acknowledges an existing will among planners to design sustainably but also shows that good intentions often are obstructed by three systematic problems. Firstly, old and dated regulation enables the overexploitation of parking spaces, secondly, a decentralised process hinders complete all-around solutions and lastly a political fear of being criticised by residents waters down sustainable measures. One can conclude that today's planning focuses on satisfying a perceived need for parking rather than offering attractive and sustainable mobility solutions that are better for the planet.

In contemporary society, a common aim is to increase sustainable travel in order to foster the ecological environment. This is to be made possible by a transformation in travel modes from car to public transport, walking and cycling. Stockholm, which is the city focused on in this study, is currently growing. This further results in increased demands for infrastructure and housing. Municipalities have started to allow real estate actors to include Mobility Management measures in housing development in exchange for lower parking demands, to further support the modal change. Such measures can for example be defined as memberships in carpools, cycle pools, information and knowledge exchange. Thus, such implementations are stated as useful methods, however, the effects are poorly assessed and are difficult to measure. According to this, the purpose of this study is to examine relationships between residents' attitudes and behaviours and Mobility Management measures in newly developed housing projects with low parking numbers. The three projects of Flora, Nor and Kavringen were selected, due to the possibility of comparison. The focus has chosen to be on residents' perspectives, as they are the definitive users of the measures. Theories of attitudes and habits have further been used as a framework in order to obtain a greater understanding of the residents' relationship to the measures and to sustainable travel in general. The results, which are based on surveys and interviews, show a variation in attitudes towards sustainable travel and travel modes among the users between and within the study objects. Many appear to treasure sustainable traveling in order to foster the environment and according to this, they seem to have advantageous attitudes towards such travel modes. More residents seem to also travel with sustainable modes. However, other factors than supporting the environment seem to steer respondents in their modal choices. Several residents do also value car use to a high extent. With regards to the Mobility Management measures, the average usage has appeared to be low. This seems to be a result of a shortage in information, logistics, accessibility and in addition, the measures appear to not be competitive enough to respond to the users' needs. Based on demographic factors, time, economy, comfort, accessibility to service and work and the Covid 19 pandemic, such aspects seem to affect users' modal choices more than for them to travel in a way to support the ecological environment. / I den nuvarande samhällskontexten talas det om att öka andelen hållbara resor för att minska miljöpåverkan, vilket innebär en förändring i färdmedelsval från bil till kollektivtrafik, gång och cykel. Denna studie utgår från ett Stockholmsperspektiv, en stad som växer och där nya behov vad gäller infrastruktur och bostäder behöver tillgodoses. För att stötta dessa förändringar har kommuner börjat låta byggaktörer införa Mobility Management-åtgärder till fördel för lägre parkeringstal. Sådana åtgärder syftar till beteende- och attitydförändringar och kan handla om medlemskap i bilpooler, cykelpooler, informations- och kunskapsspridning. Idag finns ett behov av att studera resultaten av införandet av sådana åtgärder, eftersom de anses vara en bra metod men där effekterna är svåra att mäta. Därför är syftet med denna studie att undersöka förhållandet mellan Mobility Management-åtgärder och boendes attityder och beteenden i tre nya bostadsprojekt med låga parkeringstal. De tre bostadsprojekten Flora, Nor och Kavringen valdes ut, med intentionen att möjliggöra jämförelse dem emellan. Inom ramen för studien har boendes perspektiv fokuserats på, eftersom de som är de slutgiltiga användarna. För att få en djupare förståelse för deras förhållande till sådana åtgärder och slutändan hållbart resande, har teorier om vanor och attityder, samt korrelationen mellan dessa termer använts som ramverk. Resultaten, som baseras på enkäter och intervjuer med de boende, visar att attityderna till både hållbart resande och hållbara färdmedel skiljer sig mellan och inom projekten. Många reser i stor utsträckning med hållbara färdmedel. Dessutom anser en stor andel det vara viktigt att resa hållbart för miljöns skull och därmed har de goda attityder till ett sådant resande. Trots det verkar andra faktorer vara mer avgörande för de flesta än miljöfördelaktiga attityder när det kommer till faktiska färdmedelsval. En stor andel värderar dessutom bilägande högt och använder bil regelbundet. Med avseende på Mobility Management-åtgärderna är användningsgraden låg, vilket verkar bero på informations- och logistikbrister, otillgänglighet samt att de inte är tillräckligt konkurrenskraftiga för att svara mot användarnas behov. Med hänsyn till det sistnämnda verkar andra faktorer som tid, ekonomiska och demografiska aspekter, bekvämlighet, Covid 19-pandemin samt tillgänglighet till stadsmässiga fördelar och innerstaden tillsammans spela större roll för färdmedelsval än att resa hållbart av miljöskäl.

När nya bostäder uppförs eller befintliga bostäder byggs om krävs parkeringsplatser för brukarna. Antalet platser som krävs fastställs i kommunala parkeringsnormer. Minimi, maximi och flexibla parkeringsnormer är några vanligt förekommande typer avparkeringsnormer som används runt om i Sveriges kommuner. Det är viktigt att forma en funktionell policy för parkering då efterfrågan på mark i städerna stiger i takt med en ökad befolkning. En funktionell policy är grundläggande för att skapa en balans mellan behov och tillgänglighet då de påverkar ägandet av bil men även val av färdmedel. Parkeringsfrågan blir en viktig beståndsdel i en tillfredställande stadsutveckling eftersom den påverkar markanvändningen och därmed möjligheten till en åtråvärd stadsmiljö. På senare tid har kommuner infört mobilitetsåtgärder i sina parkeringsnormer. Mobilitetsåtgärder innefattar samnyttjande av parkering, bil och cykelpooler vilketreducerar behovet av parkering. När en parkering anläggs försvinner möjligheten att bevara parker och grönområden vilket resulterar i förlust av biologisk mångfald.Växjö kommun tog år 2019 fram en ny parkeringsnorm som ersatte den tidigare. Den nya parkeringsnormen baseras på bruttototalarean (BTA) av en byggnad, zonindelning av kommunen tillsammans med mobilitetsåtgärder. I den äldre normen beräknades parkeringsbehovet för flerbostadshus till 0,5 parkeringar per lägenhet. Genom att undersöka flerbostadshus med varierande utformning och därmed olika BTA; är syftetmed arbetet att identifiera om parkeringsnormer påverkar utformningen av bostäder för att begränsa markbehovet av parkering. Studien undersöker också träbyggnationer kontra betongkonstruktioner för att se om förändringen av BTA påverkar parkeringsbehovet. Den äldre normen ställs mot den nya för att se om den nya kommer att minska antalet parkeringsplatser som krävs när nya bostäder byggs i Växjö, men även undersöka om den nya kommer göra det dyrare eller billigare att anlägga parkeringar.Av fyra undersökta typhus visade tre av husen att den nya parkeringsnormen leder till flerantal parkeringar än den äldre och dessa tre typhus innefattade enbart bostäder. Den nya normen kommer således generera ett ökat parkeringsbehov vid byggnation som enbart innefattar bostäder. Resultatet visar dock också att när byggnader uppförs i blandad funktion, där bostäder kombineras med lokal för till exempel handel, kommer färreparkeringar att behöva anläggas jämfört med den äldre normen. Resultatet visar då att i Växjö kommun är det fördelaktigt att kombinera funktioner vid byggnation för att begränsa markanvändningen vid parkering.Undersökningen visade också att en parkeringsnorm baserad på BTA vid träbyggnationer generade i sex av åtta undersökningar ett ökat antal parkeringsplatser än samma byggnad uppförd i betong. Det visar att parkeringsbehovet kan förändras beroende på stommaterialeftersom träbyggnation har generellt tjockare byggelement än betong och generar därmed en högre BTA.Resultatet för kostnader påverkas av antalet parkeringar som behöver anläggas. I sex av åtta undersökningar krävs det extra parkeringsplatser vid val av en KL-trästomme i ställetför betong, vilket leder till ökade kostnader vid byggnation. Den äldre parkeringsnormen, som genererade färre parkeringar, fick en lägre total byggnadskostnad än den nya parkeringsnormen antagen i Växjö kommun / In case of constructing a new building or remodelling parkingnorms apply, which regulate the number of parkingspots for its users. Minimum, maximum and flexible parking norms are common norms used in Sweden´s municipalities. It is important to form a functional policy for parking as the cities land receives greater demand in step with an increased population. It is fundamental to create a balance between need and accessibility as they affect car ownership but also the choice of transport. In order to succeed with a satisfactory urban development, the issue of parking becomes an important component as it affects land use and thus the possibility of a desirable urban environment.In 2019, Växjö municipality developed a new parking norm that replaced an older one. The new parking norm is based on gross floor area (GFA), of a building together with the possibility of mobility measures while the old parkingnorm was based on the number of apartments. By examining apartment buildings with varying design and measurements of GFA, the purpose of this study is to identify whether parkingnorms affect the design of homes in order to limit the need of land for parking spots. Furthermore, this study examens the difference in terms of costs but also if wooden buildings requires more parkingspots than a concrete buildings. The results show that in order to limit land use for parking in Växjö, construction with mixed functions must be used. This type of building generates a smaller number of parking spaces compared to the old norm that was based on the number of apartments. The study also showed that in six out of eight cases a parking norm based on GFAgenerated an increased amount of parking spots for wooden constructions than for the same buildings built in concrete. Costs are affected by the number of parking spaces that need to be built. In six out of eight cases, at least one extra parking space is required when choosing a CLT frame instead of concrete, which leads to increased construction costs.

I detta kandidatexamensarbete undersöker jag den demokratiska hållbarheten i kommunpolitiska beslut om sänkta krav på parkering (så kallade ”flexibla parkeringsnormer”). Den tidigare forskningen på ämnet har fokuserat på huruvida den önskade beteendeförändringen kan uppnås, varför användarnas uppfattningar kring beslutet inte studerats. Jag undersöker dessa med en kvantitativ fallstudie, där jag samtidigt diskuterar de politiska konsekvenser som uppfattningarna skulle kunna leda till och om beslutet uppfattas som demokratiskt legitimt. Fallstudien är baserad på en enkätundersökning i två flerbostadshus i Malmö som fått ett parkeringstal på ungefär 0,5 parkeringsplatser per lägenhet som följd av ett beslut om flexibel parkeringsnorm. Resultatet visar att många av de boende upplever det som svårt att få en egen parkeringsplats i bostadshuset och att månadsavgifterna upplevs som dyra. Få av de boende uppger att de känner till det politiska beslutet, och när de får veta om det uppger två tredjedelar att de är negativt inställda till det. Fyra femtedelar uttrycker dock att frågan inte är viktig nog för att få dem att rösta på ett annat parti i lokalpolitiken. En slutsats av detta är att inget omedelbart tryck på partierna för att ändra sin syn på frågan finns. Den andra slutsatsen är att ifall kommuner önskar fortsätta med denna typ av parkeringsnorm på ett hållbart sätt, eller ifall de önskar hitta politiskt stöd för att utöka sänkningen ytterligare, kommer de att behöva hitta sätt att utöka acceptansen hos de som påverkas av beslutet. / In this bachelor’s degree thesis, I explore the democratic sustainability of Swedish municipal policies reducing minimum parking requirements (so called “flexible parking requirements”). Past research into such policies has focused on their effectiveness in achieving behavioural change, while leaving the attitudes of the affected users unexamined. I examine these attitudes using a quantitative case study, while discussing the political consequences they might lead to and whether the users might find the policies democratically legitimate or not. The case study is based on a survey of residents in two blocks of flats in Malmö affected by a flexible parking requirement policy requiring about 0.5 parking spaces per flat.  The results show that many residents experience difficulty in getting a lease for a parking space within their own building and find the monthly fees to be expensive. Few of the residents report being aware of the municipal policy and two thirds state that they dislike its content when told about it. However, four fifths of the residents state that the matter is not important enough to them to affect which political party they would vote for. I conclude first that there is no imminent pressure upon the local political parties to change their stances. Secondly, if the municipalities wish to sustainably continue using such policies or to find political support for increasing the reduction further, they need to find measures to improve the acceptance among the affected users.