Bostadsbristen är ett växande problem i Sveriges storstadsregioner, och har pekats ut som en av Stockholms största utmaningar. Befolkningsmängden ökar snabbt i huvudstaden och den nybyggnation som sker motsvarar inte efterfrågan, vilket orsakat en utveckling med bostadsbrist, höga boendekostnader, längre bostadsköer och ökad trångboddhet som följd. När vi nu går in i en ekonomisk lågkonjunktur som befaras förvärra denna situation är det än mer betydelsefullt att undersöka vilka faktorer som potentiellt hindrar nybyggnation av bostäder för att förstå hur dessa hinder kan överbryggas.Detta arbete syftar till att utforska en av dessa försvårande faktorer: relationen mellan parkeringskrav och nybyggnation av bostäder. Detta utreds i en intervjustudie med byggaktörer och nyckelpersoner från Stockholms tekniska förvaltningar, samt via studier av tre projekt där parkeringsfrågan varit av central betydelse för projektets genomförbarhet. Resultatet kompareras och kontrasteras gentemot tidigare forskning och Stockholms stads egna målsättningar om att öka byggtakten och bygga för alla stadens demografiska grupper, samt stadens vision av vad en hållbar stadsutveckling innebär. Studien föreslår slutligen möjliga förändringar av Stockholms parkeringsreglering som ökar möjligheterna för nybyggnation av bostäder och förtätning i enlighet med den utveckling som efterlyses i Stockholms översiktsplan.Studien indikerar att det finns regelverk och arbetssätt gällande parkeringsfrågan som försvårar den bostadsutveckling som staden efterfrågar. Parkeringskravet är en knäckfråga för bostadsprojekt i Stockholm, vilket grundar sig i att de parkeringslösningar som förespråkas av staden medför stora kostnader för byggaktören, kostnader som inte motsvarar köpviljan hos de boende. Detta är speciellt betydelsefullt då hyresrätter uppförs. Det finns också målkonflikter mellan Stockholms parkeringsreglering och flera av stadens visioner och mål. Stadens tjänstemän uppger att de inte får tillräckligt stöd att hantera dessa konflikter. Studien föreslår att parkeringsregleringen revideras för att bättre hantera dessa konflikter, och för att fylla de kunskapsluckor som finns idag. Ett hinder är att parkeringsfrågan är politiskt känslig, vilket försvårar flera av de förändringar som behöver ske för att lösa dessa målkonflikter. / The housing shortage is a growing problem in Sweden's metropolitan regions, and has been identified as one of Stockholm's biggest challenges. The population is increasing rapidly in the capital, and the rate of which new construction is taking place does not correspond to the existing demand. This has caused a development with housing shortages, high living costs, longer housing queues and increased overcrowding as a result. Now, we are entering an economic recession which is feared to exacerbate this situation. Thus, it is even more important to examine the factors that potentially hinder the construction of new housing in order to understand how these obstacles can be overcome.This work aims to explore one of these aggravating factors: the relationship between parking requirements and residential construction. This is explored in an interview study with the city's technical administrations and building operators and via a case study. The results are contrasted with previous research and the City of Stockholm's own objectives in regard to increase the rate of construction for all demographic groups, as well as the Stockholm’s vision of what a sustainable urban development implies. Lastly, possible changes to the parking requirement are proposed that increase the opportunities for new construction of housing and densification in accordance with the development called for in the Stockholm Comprehensive Plan.The study indicates that there are regulations and working methods regarding the parking issue that impede the housing development that the city requires. The parking requirement is a key issue for housing projects in Stockholm, which is based on the fact that the parking solutions advocated by the city entail large costs for the developer: costs that do not correspond to the willingness of the residents to buy. This is particularly important when rental apartments are built. Furthermore, there are goal conflicts between Stockholm's parking regulations and several of the city's visions and goals. City officials state that they do not receive sufficient support to manage these conflicts. The study suggests that parking regulations should be revised to better manage these conflicts, and to fill the knowledge gaps that exist today. One obstacle is that the parking issue is politically sensitive, which complicates many of the changes that need to be made to resolve these conflicting objectives.

Bilen har en etablerad roll i vårt samhälle och är ständigt central i samhällsplaneringsdebatten. Förutom biltrafikens koppling till ökade koldioxidutsläpp har bilens utbredning skapat utmaningar för att planera yteffektivt i städerna där allt fler bostäder byggs och i samband med detta även fler parkeringar. Det är kommunen som ansvarar för att det ska finnas skäligt med parkering i samband med bostadsbyggande och de skapar parkeringsnormer/policys för att reglera detta. Över tid har många kommuner gått från att ställa krav på ett minimum av parkeringsplatser till att istället arbeta med flexibla parkeringstal, vilka tillåter byggaktören att bygga färre parkeringar än vad normen säger om andra åtgärder för mobilitet implementeras. I denna process har bilpoolen kommit att bli en växande mobilitetsåtgärd som många kommuner erbjuder byggaktörerna att arbeta med för att sänka parkeringstalet. Det har däremot visat sig vara utmanande för kommunerna att få detta att fungera över tid. Det är kommunens uppdrag att ställa krav på parkeringstal och att godkänna eventuella minskningar av dessa om byggaktören väljer att arbeta med mobilitetsåtgärder - men kommunen ansvarar inte för förvaltningen av de tjänster som utlovas som mobilitetsåtgärd vid en avtalad parkeringstalsminskning. Det finns således inga garantier för att åtgärden över tid motsvarar förväntningarna och risken finns att bilpoolen läggs ned samtidigt som ett fåtal parkeringar har byggts. Detta arbete tar avstamp i frågan om vilka hinder och utmaningar kommuner som arbetar med bilpool som mobilitetsåtgärd vid nybyggnation av bostäder står inför i samarbetet med andra aktörer. Undersökningen tar hjälp av Actor-Network Theory för att kartlägga vilka aktörer och samarbeten som är centrala och vilka typer av interaktioner som skapar störst utmaningar i arbetet. Empirin är insamlad både kvantitativt genom enkätundersökningar där kommunerna fått redogöra för sina strategier, och kvalitativt genom djupintervjuer med utvalda kommuner där de har berättat om hur de upplever arbetsprocessen i sin helhet. Många kommuner befinner sig i en utforskande fas när det gäller att implementera och fastställa strategier i arbetet med bilpool som mobilitetsåtgärd, vilket leder till en variation av tillvägagångssätt och beräkningsmetoder. Implementeringen av bilpooler stöter på flera praktiska hinder, såsom otydligheter i regelverk och bristande samarbete mellan aktörer. Men det framgår i arbetet att det främst är de strukturella utmaningarna som måste adresseras för att underlätta implementeringen av bilpooler som en del av arbetet med flexibla parkeringstal. / The car holds an established role in our society and remains central in urban planning discussions. Besides the correlation between car traffic and escalating carbon dioxide emissions, the expansion of car use has presented challenges in efficiently planning urban spaces, particularly as more residences are constructed, resulting in an increase in parking facilities. It falls upon municipalities to ensure adequate parking provisions in conjunction with residential development, and they establish parking norms/policies to govern this. Over time, many municipalities have shifted from imposing minimum parking requirements to instead adopting flexible parking standards, enabling developers to construct fewer parking spaces than the norm dictates if alternative mobility measures are implemented. In this process, carpooling has emerged as a growing mobility solution that many municipalities offer developers as a means to reduce parking requirements. However, sustaining this approach over time poses a challenge. It is the municipality's responsibility to stipulate parking requirements and sanction any reductions if developers opt to integrate mobility measures. However, the municipality is not accountable for administering the services promised as mobility measures in a negotiated parking reduction. Consequently, there are no guarantees that the measure will meet expectations over time, and there exists a risk of discontinuing the carpool while only a few parking spaces have been developed. This study is rooted in the inquiry into the obstacles and challenges municipalities encounter when incorporating carpooling as a mobility measure in new housing construction in collaboration with other stakeholders. Employing Actor-Network Theory, the study maps out central actors and collaborations, as well as the types of interactions posing the greatest challenges in this endeavor. Empirical data is collected both quantitatively through surveys, wherein municipalities outline their strategies, and qualitatively through in-depth interviews with select municipalities, elucidating their experiences throughout the process. Many municipalities are in an exploratory phase concerning the implementation and establishment of strategies in integrating carpooling as a mobility measure, resulting in a divergence of approaches and calculation methods. The implementation of carpooling encounters several practical barriers, such as regulatory ambiguities and a lack of collaboration among stakeholders. However, it is apparent from the study that primarily addressing structural challenges is necessary to facilitate the integration of carpooling as part of the framework for flexible parking standards.

Denna masteruppsats undersöker det ökade användandet av A-traktorer och mopedbilar iDanderyds kommun. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa metoder föratt analysera detta fenomen ur ett etnografiskt perspektiv för att förstå den påverkan somA-traktorer och mopedbilar har på infrastrukturen, den fysiska miljön och trafiksäkerheten iDanderyds kommun.Genom analysen av enkätundersökningar bland eleverna i Danderyds kommun, intervjuermed relevanta aktörer och myndighetsrepresentanter har data samlats in för att kartläggaanvändningsmönster, drivkrafter och eventuella konsekvenser av ökat antal A-traktorer ochmopedbilar på vägarna i Danderyds kommun.Resultaten av studien visar att ökningen av både A-traktorer och mopedbilar kan ha flerakonsekvenser för Danderyds kommun i form av ökad trängsel på vägar och parkeringar,förändringar i trafikflöden, ökad belastning på vägnätet, samt potentiella säkerhetsrisker förbåde förare och andra trafikanter.Slutsatserna från studien framhåller vikten av att åtgärder implementeras kring bådeA-traktorer och mopedbilar i stadsplanering, som till exempel en trafikpolitik somsäkerställer en hållbar mobilitet en säker trafikmiljö i Danderyds kommun och liknandeurbana områden. Dessutom är det av vikt att utbildningen för både A-traktorer ochmopedbilar förändras och ger en ökad kunskapsnivå. / This master's thesis examines the increased use of A-tractors and moped cars in Danderydmunicipality. The study has been conducted using qualitative methods to analyze thisphenomenon from an ethnographic perspective, to understand the impact that A-tractors andmoped cars have on the infrastructure, the physical environment and road safety in themunicipality of Danderyd.Through the analysis of surveys among students in the municipality of Danderyd, interviewswith relevant stakeholders and government representatives, data is collected to map usagepatterns, drivers and possible consequences of increased numbers of A-tractors and mopedcars on the roads in the municipality of Danderyd.The results of the study highlight that the increase in both A-tractors and moped cars canhave several consequences for the municipality of Danderyd, including increased congestionon roads and parking lots, changes in traffic flows, increased strain on the road network, aswell as potential safety risks for both drivers and other road users.The conclusions from the study emphasize the importance of measures being implementedaround both A-tractors and moped cars in urban planning and traffic policy to ensuresustainable mobility and a safe traffic environment in Danderyd municipality and similarurban areas, as well as the importance of a change in education for both A-tractors andmoped cars and an increased level of knowledge

Purpose: This study aims to produce a design proposal of standard parkings for future environmentally friendly vehicles that can be used everywhere. It also submits a proposal for a part within Västerås city zone 1 where curbside car park can be replaced. Method: An external analysis containing a questionnaire study, interviews with experts in municipalities in 4 other selected cities, Örebro, Uppsala, Gent and Copenhagen combined with a literature study and a case study of the city of Västerås parkingzone 1 was performed. All material were collected to analyze how to design and were to place parkings for ecological environmentally friendly vehicles. Results: The results shows that a lot can be done in Västerås in terms of parking. The design and layout must include more types of vehicles as well as better amenities and security. This study gives suggestions and example of how to design and plan parkingspace for the future. Conclusions: The conclusion is that there are factors that slows the process down. The knowledge is great with the planners department but the information and knowledge in the population is lacking as well as the will and determination at the municipal politicians. There is also an architectural aspect on the shaping of parkings that don’t follow the user ́s needs. Another conclusion is that a wider variety of parking is needed in the future.