Sammanfattning   2015 orsakade inbördeskriget i Syrien en stor flyktingvåg över Europa som även drabbade Sverige. Detta orsakade en akut situation där asylboenden snabbt måste etableras. Dessa asylboenden etablerades i hög utsträckning utanför städernas urbaniserade läge där befintliga fastigheter fanns tillgängliga. Migrationsverkets egna boenden räckte under en tid inte till, utan upphandlingar av passande anläggningar gjordes med privata fastighetsägare. I Molkom var det en privat fastighetsägare som själv tog kontakt med Migrationsverket och erbjöd lämplig lösning som fanns på orten. En gammal skola som skulle byggas om till kulturcenter kunde istället bli ett asylboende i ett naturskönt område. På grund av de många asylboenden som etablerades på landsbygden har denna uppsats syftet att undersöka de positiva aspekter som eldsjälars insatser har spelat för orten angående etablering av asylboendet. Avvecklingen av de privata asylboendena gick fort efter beslut av Migrationsverket, detta orsakade starka känslor hos det engagerade samhället som arbetat hårt för de asylsökandes behov. I många tätorter och så även i Molkom är eldsjälar en stor del av samhället, samhällsorganisationer på gräsrotsnivå som kämpar för bygdens bästa. Den ökande migrationen orsakar en samhällsförändring som  kräver en planering som inte enbart tar hänsyn till en kultur och ideologisk uppfattning. Dagens planering handlar om visioner och en långsiktig önskvärd framtid, i Molkom finns denna vision om en långsiktig önskvärd framtid, där en ökad befolkningstillväxt i form av nyanlända svenskar kan bosätta sig. Arbetet har en kvalitativ metod där intervjuer med samhällsaktörer ger en nyanserad bild av hur situationen i Molkom såg ut. En stor grupp av eldsjälar och volontärarbetare i Molkom skapade förutsättningar att lyckas med en god etablering av de asylsökande. Öppenhet och integration var ledord i allt man gjorde. Slutsatsen är att öppenheten av platsen är av stor betydelse för etablering av de asylsökande för en lyckad integration. Det krävs också stor ansträngning och vilja från eldsjälar, volontärer och allmänhet om de nyanlända vill stanna kvar i bygden efter besked om uppehållstillstånd som bidrar till en levande bygd där fler naturliga mötesplatser blir ett resultat. En annan slutsats är då att bostadsmarknaden måste våga satsa på landsbygden och mindre orter om detta ska kunna bli verklighet. ytterligare en slutsats är att aktiviteter är ett effektivt sätt att integrera nyanlända in i samhället då det krävs ett visst mått av engagemang från både nyanlända och ortsbor.     Nyckelord:        asylboende,        eldsjäl,        öppenhet,        landsbygd,        positiva

<p>Syftet med denna uppsats var att utforska om och hur den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning efterlevs inom socialtjänsten i Nyköpings kommun. Kommunen som studien avgränsats till valdes för att den hade en ökad invandring under 1990-talet från länder där ingreppet är omfattande. Studien har avgränsats till att undersöka en familjecentral, vuxen- och ungdomsenheten och barn och familj. Studien omfattar en fallstudie för att få ett kvalitativt resultat. Det som framkommit i studien är paradoxen att Nyköpings kommun genomför ett förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning men kommunen har föga kunskap om handlingsplanen. På grund av att en implementering inte har skett är de anställda omedvetna om arbetets relevans till den nationella handlingsplanen. Behovet av ett förebyggande arbete beträffande kvinnlig könsstympning har påträffats då individer i bostadsområdet Brandkärr bett om hjälp. Arbetet som utförs i kommunen mot kvinnlig könsstympning har sitt ankare i en person, därmed gör sig eldsjälsproblematiken gällande.</p>

<p>Det finns de individer som på grund av deras uthållighet och engagemang beskrivs som eldsjälar. De uppmärksammas ofta i samband med utvecklingsarbeten och framstår som nödvändiga för arbetets innovativa progression. Eldsjälarna uppfattas som betydelsefulla resurser för olika verksamheter men engagemanget har under senare år uppfattats kunna ha ett dyrbart pris. Vissa blir mer engagerade av att arbeta i motvind, men inte alla. Flera potentiella eldsjälar klarar inte av den långvariga stressen utan bränner ut sig. Studien syftar till att bidra med förståelse kring det sociala stödets påverkan på eldsjälars engagemang. Genom att arbeta utifrån en hermeneutisk narrativ metod söker vi redogöra för ett mönster för hur det sociala stödets direkta och indirekta effekter främjar engagemangets utvecklingsprocess. Studiens narrativa och därigenom socialkonstruktivistiska prägel har påverkat hela processen för hur det empiriska underlaget har inhämtats till hur resultatet har skildrats. Resultatet visar att socialt stöd med dess olika effekter främjar och i vissa fall även fungerar som en förutsättning för engagemangets utveckling.</p>

Det finns de individer som på grund av deras uthållighet och engagemang beskrivs som eldsjälar. De uppmärksammas ofta i samband med utvecklingsarbeten och framstår som nödvändiga för arbetets innovativa progression. Eldsjälarna uppfattas som betydelsefulla resurser för olika verksamheter men engagemanget har under senare år uppfattats kunna ha ett dyrbart pris. Vissa blir mer engagerade av att arbeta i motvind, men inte alla. Flera potentiella eldsjälar klarar inte av den långvariga stressen utan bränner ut sig. Studien syftar till att bidra med förståelse kring det sociala stödets påverkan på eldsjälars engagemang. Genom att arbeta utifrån en hermeneutisk narrativ metod söker vi redogöra för ett mönster för hur det sociala stödets direkta och indirekta effekter främjar engagemangets utvecklingsprocess. Studiens narrativa och därigenom socialkonstruktivistiska prägel har påverkat hela processen för hur det empiriska underlaget har inhämtats till hur resultatet har skildrats. Resultatet visar att socialt stöd med dess olika effekter främjar och i vissa fall även fungerar som en förutsättning för engagemangets utveckling.

Syftet med denna uppsats var att utforska om och hur den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning efterlevs inom socialtjänsten i Nyköpings kommun. Kommunen som studien avgränsats till valdes för att den hade en ökad invandring under 1990-talet från länder där ingreppet är omfattande. Studien har avgränsats till att undersöka en familjecentral, vuxen- och ungdomsenheten och barn och familj. Studien omfattar en fallstudie för att få ett kvalitativt resultat. Det som framkommit i studien är paradoxen att Nyköpings kommun genomför ett förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning men kommunen har föga kunskap om handlingsplanen. På grund av att en implementering inte har skett är de anställda omedvetna om arbetets relevans till den nationella handlingsplanen. Behovet av ett förebyggande arbete beträffande kvinnlig könsstympning har påträffats då individer i bostadsområdet Brandkärr bett om hjälp. Arbetet som utförs i kommunen mot kvinnlig könsstympning har sitt ankare i en person, därmed gör sig eldsjälsproblematiken gällande.

<p>The study explores different aspects of how a social organization is created and maintained in the space between the institution and the individual. Based on fieldwork, participant observation and individual interviews in the housing estate of Hageby, Norrköping, this ethnographic study examines how and why the organization “Ditt Nya Hageby” was created, as well as the unanimity between the purpose of the organization and the engagement of the members. Two projects within the organization are especially examined, along with the roles of the two members behind them. </p><p>The study presents three perspectives from which “Ditt Nya Hageby” can be viewed. The first perspective presents an organizational viewpoint where the complex of problems concerning the creation and the maintenance of “Ditt Nya Hageby” are explored. The second perspective presents two projects that are being run within the organization. The members behind the two projects also play an important part in this perspective. The third perspective presents the practical work carried out in one of the two projects presented in the second perspective. This perspective also incorporates different views on the organization from people who are not involved as members of “Ditt Nya Hageby”. </p><p>The study concludes that “Ditt Nya Hageby” in fact is a result of different, and sometimes incompatible, needs. In the larger context it is shown that “Ditt Nya Hageby” is a further step towards a society consisting of individual institutionalism.</p>

No description available.

The study explores different aspects of how a social organization is created and maintained in the space between the institution and the individual. Based on fieldwork, participant observation and individual interviews in the housing estate of Hageby, Norrköping, this ethnographic study examines how and why the organization “Ditt Nya Hageby” was created, as well as the unanimity between the purpose of the organization and the engagement of the members. Two projects within the organization are especially examined, along with the roles of the two members behind them. The study presents three perspectives from which “Ditt Nya Hageby” can be viewed. The first perspective presents an organizational viewpoint where the complex of problems concerning the creation and the maintenance of “Ditt Nya Hageby” are explored. The second perspective presents two projects that are being run within the organization. The members behind the two projects also play an important part in this perspective. The third perspective presents the practical work carried out in one of the two projects presented in the second perspective. This perspective also incorporates different views on the organization from people who are not involved as members of “Ditt Nya Hageby”. The study concludes that “Ditt Nya Hageby” in fact is a result of different, and sometimes incompatible, needs. In the larger context it is shown that “Ditt Nya Hageby” is a further step towards a society consisting of individual institutionalism.

Syftet med studien är att kartlägga hur organisationer strategiskt kan arbeta för att främja och vårda eldsjälar, liksom deras medarbetare. Studien utgår från en induktiv forskningsansats och har tillämpat en kvalitativforskningsstrategi genom fallstudier. Det empiriska underlaget har samlats in genom elva ostrukturerade intervjuer med eldsjälar och deras medarbetare samt chefer. Vår studie identifierar ledarskap och interpersonella relationer som avgörande förutsättningar för att främja och vårda relationen mellan eldsjälar och organisationer. Ett effektivt ledarskap, som kännetecknas av förtroende, inkludering, flexibilitet och konflikthantering, är nödvändigt för att upprätthålla balansen mellan motivationen och engagemanget hos eldsjälarna och inkludering av medarbetarna runt eldsjälen. Dessutom är det avgörande att främja och vårda interpersonella relationer genom teamarbete, erkännande och balanserad arbetsbelastning. Genom att skapa en vårdande och inkluderande arbetsmiljö kan organisationer dra nytta av eldsjälarnas unika förmågor för att driva positiv förändring och uppnå långsiktig framgång. / The purpose of the study is identifying how organizations can strategically work to promote and nurture idea champions, as well as their co-workers. The study is based on an inductive research approach and has employed a qualitative research strategy. The empirical data were collected through eleven unstructured interviews with idea champions and their colleagues, as well as managers. Our study identifies leadership and interpersonal relationships as critical conditions for fostering and nurturing the relationship between idea champions and organizations. Effective leadership, characterized by trust, inclusion, flexibility, and conflict management, is essential for maintaining the balance between the motivation and engagement of idea champions and the inclusion of colleagues around them. Additionally, promoting and nurturing interpersonal relationships through teamwork, recognition, and balanced workloads is crucial. By creating a supportive and inclusive work environment, organizations can benefit from the unique capabilities of idea champions to drive positive change and achieve long-term success.