Under senare åren har segregationen ökat i de flesta kommuner i Sverige. Idag är boendesegregationen en av de största utmaningarna och problemen i Sverige. Boendesegregationen har många negativa effekter och hindrar invånarna i flera områden från att integreras i det svenska samhället. Denna uppsats handlar om hur invånare ser på segregationen i Norrköping och särskilt Hagebysområdet. På slutet av året 2021 ingick två områden i Norrköping på listan ”låg socioekonomisk status”, och ett av områdena var just Hageby. För att kunna genomföra forskningen om boendesegregation användes huvudsakligen kvalitativ metod. I den här uppsatsen genomfördes semistrukturerade intervjuer med fokus på att undersöka hur invånarna själva upplevde segregationen i andra områden i Norrköping. Under intervjuerna visade det sig att inte alla invånare håller med om medias uppfattning om området och att inte alla delar av Hageby är otrygga. Resultatet jag fått från intervjuerna är att segregationen till en stor del beror på hur staden har byggts från början. Trots att bostadsbristen löstes snabbt av Norrköpings kommun ökade segregationen och blev mer komplex. Intervjuerna med invånare i Hageby fokuserade på tre viktiga ämnen: 1) relationen mellan Hageby och andra områden i Norrköping, 2) de hinder som man möter på i vardagen utanför Norrköping och som beror på språk eller rasism, och 3) inom Hageby finns det skillnader då olika boendeformer i området kan vara positivt eller negativt laddade utifrån sin socioekonomiska status.

Hageby är en stadsdel i Norrköping som i huvudsak betraktas som segregerad, med en hög andel utlandsfödda innevånare. Området förknippas också med låg socioekonomisk status, kriminalitet, hög arbetslöshet och utanförskap. Den externa bilden av området är i hög grad negativ medan den interna upplevelsen och uppfattningen om Hageby till största delen är positiv. Vissa interna konflikter, baserade på etnicitet och religion, är tydligt närvarande men de flesta informanter har en positiv syn på ”svenskar”, trots att många har få möjligheter eller tillfällen att interagera med etniska svenskar. För många av innevånarna tycks det upplevas som åtminstone delvis positivt att bo i ett mångkulturellt område och för nyanlända tycks närheten till familj och den etniska gruppen ha en tydligt dämpande effekt på den stress som anpassningen till den nya livssituationen och samhället kan ge upphov till. En omfattande mängd forskning visar att boendesegregation tenderar att förlänga integrationsprocessen ochhar negativ inverkan på språkutveckling, skapandet av nätverk på arbetsmarknaden, förståelse och fullt deltagande i samhället och därmed utövandet av medborgarskap. Trots det, visar mina informanter att boende i ett segregerat område inte nödvändigtvis får dessa effekter för individer. Men den negativa stereotypiseringen av området och dess innevånare tenderar att ha en viss effekt på självbilden och identitetsskapandet hos människor som bor där. / Hageby is a district in Norrköping, which is mainly perceived as segregated with a large number of inhabitants of foreign origin. It's also associated with low socioeconomic status, criminality, high unemployment and social exclusion. The external perception of the area is mainly negative, whilst the internal experiences and views, on the contrary are quite positive. Some internal conflicts, based on ethnicity and religion is clearly present here, but most informants expresses a positive view of the Swedish people, though many have little opportunity to interact with ethnic Swedes. Living in a multicultural area, seems for many of the local inhabitants to be something partly positive. For newcomers living there, closeness to family and their ethnic group, also helps soften the stress of settling in and adjusting to a new community. Extensive research shows that living in a segregated area, tend to slow the integration process, having negative effect on learning the new language, developing networks necessary for finding work, understanding of and full participation in society. Newer the less, my informants show that living in a segregated area, does not necessarily have these effects on an individual level. Although the extended influence of negative stereotyping of the area and the people who live there, tend to have an effect on self image and the construction of identity.

<p>The study explores different aspects of how a social organization is created and maintained in the space between the institution and the individual. Based on fieldwork, participant observation and individual interviews in the housing estate of Hageby, Norrköping, this ethnographic study examines how and why the organization “Ditt Nya Hageby” was created, as well as the unanimity between the purpose of the organization and the engagement of the members. Two projects within the organization are especially examined, along with the roles of the two members behind them. </p><p>The study presents three perspectives from which “Ditt Nya Hageby” can be viewed. The first perspective presents an organizational viewpoint where the complex of problems concerning the creation and the maintenance of “Ditt Nya Hageby” are explored. The second perspective presents two projects that are being run within the organization. The members behind the two projects also play an important part in this perspective. The third perspective presents the practical work carried out in one of the two projects presented in the second perspective. This perspective also incorporates different views on the organization from people who are not involved as members of “Ditt Nya Hageby”. </p><p>The study concludes that “Ditt Nya Hageby” in fact is a result of different, and sometimes incompatible, needs. In the larger context it is shown that “Ditt Nya Hageby” is a further step towards a society consisting of individual institutionalism.</p>

The study explores different aspects of how a social organization is created and maintained in the space between the institution and the individual. Based on fieldwork, participant observation and individual interviews in the housing estate of Hageby, Norrköping, this ethnographic study examines how and why the organization “Ditt Nya Hageby” was created, as well as the unanimity between the purpose of the organization and the engagement of the members. Two projects within the organization are especially examined, along with the roles of the two members behind them. The study presents three perspectives from which “Ditt Nya Hageby” can be viewed. The first perspective presents an organizational viewpoint where the complex of problems concerning the creation and the maintenance of “Ditt Nya Hageby” are explored. The second perspective presents two projects that are being run within the organization. The members behind the two projects also play an important part in this perspective. The third perspective presents the practical work carried out in one of the two projects presented in the second perspective. This perspective also incorporates different views on the organization from people who are not involved as members of “Ditt Nya Hageby”. The study concludes that “Ditt Nya Hageby” in fact is a result of different, and sometimes incompatible, needs. In the larger context it is shown that “Ditt Nya Hageby” is a further step towards a society consisting of individual institutionalism.

<p>I Norrköpings lokala dagstidningar Folkbladet och Norrköpings tidningar har det under en period pågått en debatt kring förorten Hageby. Debatten har skapats av Folkpartiets medlemmar som hävdat att Hageby är på väg mot samma riktning som de franska förorterna. Med detta syftas det på händelsen då franska ungdomar från förorterna gjorde revolt och startade kravaller runt om i landet. Detta utspel har skapat en stor debatt i tidningarna. Hagbyborna och företrädare för Hageby så som föreningen Ditt Nya Hageby rasat mot uttalandet. I detta arbete ska jag med hjälp av diskursanalys analysera innehållet i två lokala Norrköpings tidningar för att se hur bilden av Hageby framställs. Genom att analysera materialet vill jag försöka få en bild av utfallet i debatten. Jag vill även knyta an den rådande diskursen om Hageby till en mer övergripande nationell nivå, genom att sammankoppla med den forskningen som redan finns i dag.</p>

I Norrköpings lokala dagstidningar Folkbladet och Norrköpings tidningar har det under en period pågått en debatt kring förorten Hageby. Debatten har skapats av Folkpartiets medlemmar som hävdat att Hageby är på väg mot samma riktning som de franska förorterna. Med detta syftas det på händelsen då franska ungdomar från förorterna gjorde revolt och startade kravaller runt om i landet. Detta utspel har skapat en stor debatt i tidningarna. Hagbyborna och företrädare för Hageby så som föreningen Ditt Nya Hageby rasat mot uttalandet. I detta arbete ska jag med hjälp av diskursanalys analysera innehållet i två lokala Norrköpings tidningar för att se hur bilden av Hageby framställs. Genom att analysera materialet vill jag försöka få en bild av utfallet i debatten. Jag vill även knyta an den rådande diskursen om Hageby till en mer övergripande nationell nivå, genom att sammankoppla med den forskningen som redan finns i dag.