Introduktion: Hållbarhet har blivit en naturlig del av företagens rapportering, därredovisningen i Sverige idag tillämpas som en frivilligrapportering. Tidigare studier presenterar skillnader avseende hur hållbarhet redovisas, men även att det finns branschspecifika överrensstämmelser. Konfektionsbranschen är av intresse att studera då tillverkningen inte alltid ger uppsyn över de hållbarhetsrelaterade aspekterna samtidigt som branschen har en stor mängd intressenter att bemöta. Genom att studera över tid erhålls en ökad förståelse för hur hållbarhetsredovisningen har utvecklats. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utforska vad konfektionsbranschen redovisat om hållbarhet samt kartlägga mönster över hur detta har förändrats över tid. Metod: En kvalitativ studie som tillämpar en deduktiv ansats med induktiva inslag. Studien utformas som en longitudinell fallstudie där analysenheterna Björn Borg, H&M, KappAhl och Odd Molly utgör konfektionsbranschen noterad på Nasdaq Stockholm mellan åren 2007-2014. Insamling av data består av årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Slutsats: Studien har urskilt ekonomi, socialt/etiskt, miljö och adaption som branschspecifika faktorer i hållbarhetsredovisningen. Vidare har utvecklingen över vad som redovisas inom dessa faktorer indikerat processer som driver utvecklingen av hållbarhetsredovisningen. Det har medfört en branschspecifik modell som illustrerar utvecklingen av hållbarhetsredovisningen över den studerade perioden mellan åren 2007-2014. / Introduction: Sustainability has become an integral part of corporate reporting and is applied as a voluntary reporting in Sweden. Previous studies show differences both regarding how sustainability is reported but also between industries. The clothing industry is interesting to study since the production does not always give a direct supervision of the sustainability-related aspects even though the industry has a large number of interested parties to consider. By studying sustainability reporting over time a better understanding of its development is obtained. Purpose: The purpose of this paper is to explore what the clothing industry account for sustainability and to identify patterns of how this has affected the sustainability reporting over time. Method: This study applies a deductive approach with inductive elements. The study is designed as a longitudinal case study in which analysis units Bjorn Borg, H&M, KappAhl and Odd Molly, represent the clothing industry listed on Nasdaq Stockholm between the years 2007-2014. Collection of data consists of annual reports and sustainability reports. Conclusion: The study has identified economics, social/ethical, environmental and adaptation to industry-specific factors in the sustainability report. Furthermore, the evolution of what is reported in these factors indicated processes that drive the development of the sustainability report. This has resulted in an industry-specific model that illustrates the evolution of sustainability reporting over the period 2007-2014.

Hageby är en stadsdel i Norrköping som i huvudsak betraktas som segregerad, med en hög andel utlandsfödda innevånare. Området förknippas också med låg socioekonomisk status, kriminalitet, hög arbetslöshet och utanförskap. Den externa bilden av området är i hög grad negativ medan den interna upplevelsen och uppfattningen om Hageby till största delen är positiv. Vissa interna konflikter, baserade på etnicitet och religion, är tydligt närvarande men de flesta informanter har en positiv syn på ”svenskar”, trots att många har få möjligheter eller tillfällen att interagera med etniska svenskar. För många av innevånarna tycks det upplevas som åtminstone delvis positivt att bo i ett mångkulturellt område och för nyanlända tycks närheten till familj och den etniska gruppen ha en tydligt dämpande effekt på den stress som anpassningen till den nya livssituationen och samhället kan ge upphov till. En omfattande mängd forskning visar att boendesegregation tenderar att förlänga integrationsprocessen ochhar negativ inverkan på språkutveckling, skapandet av nätverk på arbetsmarknaden, förståelse och fullt deltagande i samhället och därmed utövandet av medborgarskap. Trots det, visar mina informanter att boende i ett segregerat område inte nödvändigtvis får dessa effekter för individer. Men den negativa stereotypiseringen av området och dess innevånare tenderar att ha en viss effekt på självbilden och identitetsskapandet hos människor som bor där. / Hageby is a district in Norrköping, which is mainly perceived as segregated with a large number of inhabitants of foreign origin. It's also associated with low socioeconomic status, criminality, high unemployment and social exclusion. The external perception of the area is mainly negative, whilst the internal experiences and views, on the contrary are quite positive. Some internal conflicts, based on ethnicity and religion is clearly present here, but most informants expresses a positive view of the Swedish people, though many have little opportunity to interact with ethnic Swedes. Living in a multicultural area, seems for many of the local inhabitants to be something partly positive. For newcomers living there, closeness to family and their ethnic group, also helps soften the stress of settling in and adjusting to a new community. Extensive research shows that living in a segregated area, tend to slow the integration process, having negative effect on learning the new language, developing networks necessary for finding work, understanding of and full participation in society. Newer the less, my informants show that living in a segregated area, does not necessarily have these effects on an individual level. Although the extended influence of negative stereotyping of the area and the people who live there, tend to have an effect on self image and the construction of identity.