Syftet med denna uppsats är att studera det allmänna skadeståndet inom arbetsrätten. Mer ingående ska denna uppsats försöka ge en korrekt bild av vad detta skadestånd fyller för funktion, inom ramen för systemet av ersättningar vid en överträdelse av arbetsrättsliga regler.   När det gäller skadestånd så är det rimligt att man ska få ersättning för ekonomisk förlust. Vad som inte är lika självklart är när det ska betalas ut ersättning för skador, där skadan inte kan mätas i pengar. Sådana skador har kommit att kallas för ideella skador. Under denna kategori finns exempelvis sveda och värk inom ramen för personskada och allmänt skadestånd i arbetsrättsliga situationer. Allmänt skadestånd är en typ av ersättning för den kränkning som exempelvis en felaktig uppsägning eller ett felaktigt avskedande inneburit för den skadelidande.   Parallellt med det allmänna skadeståndet så utgår i de allra flesta fall även ett ekonomiskt skadestånd. Detta skadestånd är ersättning för den faktiskt mätbara förlusten i pengar, exempelvis genom betalning av utebliven lön. Sammanfattningsvis så ska denna uppsats försöka ge läsaren en bred bild av vad det allmänna skadeståndet är för något och vilken funktion det verkar fylla.

No description available.

Detta är en narrativ studie av vetenskap och vetenskaplighet i lärarutbildning. Fyra gruppintervjuer med lärarstuderande på två olika lärosäten, ett stort universitet och en mellanstor högskola, har genomförts. De studerande har fått berätta om sin lärarutbildning och särskilt fokuserat hur de mött vetenskap och vetenskaplighet i allmänhet och i det allmänna utbildningsområdet i synnerhet. Samtliga informanter läser sin sista termin på Lärarprogrammet (lärarutbildningen från 2001). Den narrativa analysen, som utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, visar hur ett antal möjliga berättelser framträder, men däremot inte något gemensam ”kollektiv berättelse”. I analysen lyfts den dominerande berättelsen från varje intervjutillfälle fram, med sitt särskilda innehåll och sin särskilda karaktär. Analysen visar också några övergripande aspekter som ligger utanför själva innehållet i berättelserna och några gemensamma teman som berörs i alla berättelser. Resultatet diskuteras utifrån teorier och begrepp från tidigare forskning om lärarutbildning och om vetenskaplighet. Från de värderande berättelserna framkommer bland annat att lärarutbildningen är komplex, att det är svårt att tala om professionskunskapens vetenskapliga grund och att en känsla av frustration är vanlig i mötet med vetenskap och vetenskaplighet. Den narrativa studien kompletteras med en enkätundersökning riktad till hela den studerandegrupp varur informanterna hämtats. Frågor konstruerades från några av de teman som framträtt i berättelserna. Enkätundersökningen visar en relativt splittrad bild där några tankar från intervjuerna går i samma riktning men där andra ger en annorlunda bild. I vissa fall framträdde signifikanta skillnader mellan lärosätena, som att relevansen för det vetenskapliga innehållet i allmänt utbildningsområde upplevdes mindre på det stora universitetet och att det är främst studerande mot äldre åldrar som upplever vetenskapligheten inom allmänt utbildningsområde på en lägre nivå. En slutsats som dras, främst utifrån den frustration som framträder, är att det behövs många samtal med de studerande om vetenskaplighet och vad det vetenskapliga innehållet i kurser relaterade till professionen kan bestå av. Dessa återkommande och fördjupande samtal skulle kunna minska frustrationen och förmå skapa rimliga förväntningar på vetenskapens innehåll och funktion i förhållande till yrket.

digitalisering@umu

No description available.

Today, information concerning disposition rights in public water areas is not reported in any official register. The reason for this is that the general water area is not included in the property division. Public water area is not owned by anyone and the Legal, Financial and Administrative Services Agency(Kammarkollegiet) has become its representative.The purpose of the master thesis is to investigate and report how disposition rights in public water areas are to be reported in a property register and toexamine Finland’s system för reporting disposition rights in public water areas. The study method takes place with discussions in focus groups and qualitative interviews with experts. The focus groups and interviews were held with officials from the National Land survey of Sweden (Lantmäteriet), National Land Survey of Finland (Lantmäteriverket) and the Swedish Maritime Administration (Sjöfartsverket. Furthermore, the project presents a literature study and illustrates certain problems the entail that disposition rights in public water are not registered. The master thesis examines a brief comparison with the conditions in Finland, where public water is state-owned. The comparison is based on information obtained from interviews with representatives of the Finnish authorities and the results are used to find out if it is appropriate to apply the Finnish system in Sweden. The conclusion of the thesis is that legislation on public water areas is unclear. There is also uncertainty about the ownership of public water areas. The study concludes that it is not possible to define disposition righets in public water areas in legislation because public water is not owned by anyone and does not constitute a property. More research is needed in the subject to get at better system for reporting disposition rights regarding public water areas. The comparison with Finland concluded that Sweden and Finland have similar legislation regarding the property register. The biggest difference between the countries is that in Finland water is generally owned by the state. / Idag redovisas inte information rörande dispositionsrätter i allmänt vattenområde i något officiellt register. Anledningen till det är att allmänt vattenområde inte ingår i fastighetsindelningen. Allmänt vattenområde ägs inte av någon och Kammarkollegiet har blivit dess företrädare. Syftet med examensarbetet är att undersöka och redovisa hur dispositionsrätter i allmänt vattenområde ska redovisas i ett fastighetsregister samt undersöka Finlands system gällande redovisning av dispositionsrätter i allmänt vattenområde. Studiens metod sker med diskussioner i fokusgrupper och kvalitativa intervjuer med experter. Fokusgrupperna och intervjuerna hölls med tjänstepersoner från Lantmäteriet i Sverige, Lantmäteriverket i Finland och Sjöfartsverket. Vidare redovisar examensarbetet en litteraturstudie och åskådliggör vissa problem det medför att dispositionsrätter i allmänt vattenområde inte registerförs. Examensarbetet granskar en kort jämförelse med förhållandena i Finland därallmänt vattenområde är statlig egendom. Jämförelsen bygger på uppgifter inhämtade vid intervjuer med representanter för finska myndigheter ochresultatet används för att utröna i fall det är lämpligt att applicera det finländska systemet i Sverige. Slutsatsen i examensarbetet är att lagstiftning kring allmänt vattenområde är oklar. Oklarhet sker även kring äganderätten till allmänt vattenområde. Studien drar slutsatsen om att det inte går att definiera dispositionsrätter i allmänt vattenområde i lagstiftning för att allmänt vatten inte ägs av någonoch inte utgör en fastighet. Det krävs mer forskning inom ämnet för att få ett bättre system kring redovisning av dispositionsrätter avseende allmänt vattenområde. Jämförelsen med Finland gav slutsats om att Sverige och Finland har en liknande lagstiftning kring fastighetsregistret. Den största skillnaden länderna emellan är att i Finland ägs allmänt vatten av staten.

No description available.

<p>Keränen, Sara & Jernberg, Marie (2005). Ämnet Idrott och hälsas betydelse för hälsofrämjande liv. Idrott för idrottare eller är alla lika viktiga? En kvalitativ och kvantitativ studie av lärares och elevers uppfattningar om idrott och hälsa samt sambanden dem emellan. (The School Subject Physical Education and Health´s Significance to Promote Health. Physical Education for Athletics or are all the pupils of the same importance? A qualitative and quantitative research about teachers and pupils opinions of physical education and health education and the relationship between the two of them.) Umeå Universitet, Pedagogiska institutionen (Examensarbete lärarutbildning i Idrott, nr ?).</p><p>We have done this research to investigate if physical education and health education, in the subject Physical education and health, are taught to the pupils as two separate subjects – theory and practice – or if the teachers make it possible for the pupils to see the relationship between the two of them. We also wanted to know if the teachers present their own view on what it means to have good health through their teaching. The last question we were interested in finding out was towards whom the subject Physical education and health is aimed for. Are the pupils who need the most to acquire the knowledge of the subject stimulated? We chose to do our research in four schools, two with a Physical education profile and in two ordinary schools. We did a questionnaire with the pupils in one ninth grad class and carried out an interview with that class’ Physical education and health teacher. The research showed that to attain good health, according to the interviewed teachers, there must or should be interaction between physical education and health education and that there are many different factors that affect our health. Despite this it appeared in the research that the teachers do not follow their words and teach Physical education and health as two separate subjects, theory and practice. However, it seems like there is a connection between the teachers and the pupils view on health. The research showed that the pupils that are physical active in their spare time are the ones who are most positive towards the subject and thereof we, in a shortened and simple explanation, draw the conclusion that the pupils who need the Physical education and health’s knowledge the most are not the ones who get stimulated and satisfied from the lessons in Physical education and health.</p>

No description available.

Vattendrag och stränder graderades under 1700-1800-talet mycket lågt (impediment) då marken inte var odlingsbar. Samma mark är idag eftertraktad av människor för fritids- eller permanentboende i en lugn miljö. Problem kan idag uppstå vid gränssättningen av strandfastigheter som nybildas. Problemen är vanligen kopplade till var gränserna verkligen är belägna och var fastighetsägarna anser att gränserna borde vara belägna. För att bestämma var gränserna går måste lantmätaren gå tillbaka till ursprungshandlingarna för stamfastigheten och utföra en grundlig arkivforskning. Syftet är att undersöka hur gränssättningen utförs idag. Frågor som besvaras i studien är: Hur bestäms gränserna för strandfastigheter juridiskt? Hur ser noggrannheten ut för gränserna i vattenområden och har djupkurvans osäkerhet någon inverkan på gränssättningen? På vilket sätt kan batymetrisk laserskanning, jämfört med nuvarande metoder, vara en lämplig metod för att bestämma strandfastigheters gränser? Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes med utvalda personer på Lantmäteriet samt företaget Airborne Hydrography AB. Teorin bakom undersökningen uppdelades i tre delar. Första delen behandlar Lantmäteriets arbetssätt vid gränssättning av strandfastigheter. Den andra delen behandlar strandfastigheter och lagarna som ska följas för att bilda dem. Den tredje delen behandlar batymetrisk laserskanning och den tekniska noggrannheten instrumenten är kapabla att leverera. Resultatet visar att noggrannheten på gränserna i vattenområdet är svårbedömda då redovisning av gränserna ofta saknas och ursprungliga strandlinjen är svår att lokalisera. Laserbatymetri kan i vissa fall inverka positivt på gränssättningen i strandfastigheters vattenområden och underlätta lantmätarens arbete med gränssättningen. Slutsatsen är att lantmätarna är tvungna att utföra omfattande arkivforskning för att kunna bestämma strandlinjen och att handlingarna i en förrättning blir svårare att tolka ju äldre stamfastigheterna är. Genom att undersöka nuvarande tillvägagångssätt vid strandfastigheters gränssättning och föra ihop resultatet med den laserbatymetriska mätmetoden fann författarna en möjlig lösning för de osäkra gränserna i vattenområden. Strandlinjen, 300 meters gränslinjen samt var 3 meters djupkurvan är belägen / Water areas and beaches were during the 18- and 19 century's very low graded (waste land) because it was not possible to grow any crops on the grounds. The same properties are today highly regarded real-estate. People buy beach front properties as summer homes or as permanent living, in a low stress environment. Because of this, the establishment of the estates boundaries can create problems when new beach front properties are created. The problems are usually linked to where the land boundaries really are located and where the property-owners consider it to be. To establish where the boundaries really are located the surveyor must perform a thorough archival research on the original property. The purpose of this study was to investigate how the establishments of the estates boundaries are performed today. Questions to answer are: How are the boundaries' established legally? How accurate are the boundaries in water areas, and have the uncertainty of the 3 meter depth curve any influence on the boundaries? Can the bathymetric laserscanner, compared with the current method, be a suitable method to establish the boundaries of beach front properties? The method selected in this study was qualitative interviews. The interviews were performed with experienced people from the Swedish "Lantmäteriet" and the company Airborne Hydrography AB. The theory was divided in three parts. Part one addresses "Lantmäteriets" role and workings with creating beach front property. Part two addresses the laws involved in creating beach front property. Part three addresses bathymetric laserscanning and the technical accuracy the instrument are capable of. The result shows that the accuracy of the boundaries in water areas are difficult to assess due to lack of references that often are missing and the shoreline is hard to locate. Laserbatymetri can in certain cases have a positive effect on beach front properties boundaries border setting in water areas and help the surveyor. The conclusion is that the surveyor must undertake an extensive archival research to find the shoreline and it is more difficult the older the original properties are. By examining the current method of establishing these boundaries and mix the result with the bathymetric laserscanning method the authors found a possible solution for the uncertain boundaries of water areas. The shoreline, 300meters boundary line and where the 3 meters depth curve is located