Näthat tycks vara ett växande problem. Forskning visar att internetanvändare i stort, men även mer specifikt journalister, drabbas av det. Att få hot, hat och kränkande kommentarer framställs, enligt studier, som allvarligt och som en del av journalisters vardag. Det finns vidare många enkätstudier inom ämnet, vilka belyser näthatets förekomst i journalisters yrkesliv. Intervjustudier inom fältet uppmärksammar bland annat skolelevers utsatthet och journalisters syn på den nya digitaliserade värld de etablerat sig i. Denna uppsats syftar därför till att nå en djupare förståelse för journalisters upplevelser och eventuella erfarenheter av fenomenet, och vidare är frågeställningarna hur näthat definieras och framställs av journalister. För att förstå hur journalister definierar och upplever näthat har en kombination av actor-network theory och symbolisk interaktionism använts som teoretiskt ramverk. Inom actor-network theory låg resonemanget kring aktantnätverk, aktanter och översättningsmodeller till grund för analysen, medan meningsskapande, spegeljaget, det sociala självet och institutioner var teorier som hämtades från den symboliska interaktionismen. Uppsatsen grundas på åtta kvalitativa intervjuer med journalister, vilka med hjälp av induktiv kodning har analyserats utifrån en såväl hermeneutisk som fenomenologisk ansats. Resultaten visade att näthat definieras som något personligt riktat och det framställs som något normaliserat och förgivettaget i journalisters yrkesvardag.

”That’s when we uncover” is an ethnolocical study of the discourse on gender equality surrounding commercial pop stars, based on the debate evolving the Swedish singer Zara Larsson. In the summer of 2015, the seventeen year old singer criticized a major festival in Sweden, Bråvalla, for their lack of women represented among their headlines. She also questioned why she was to perform at 1.15 pm, since she was the artist who was the most popular at Spotify of all playing at the festival. In addition to that, she criticized Bråvalla for not putting her name at their posters. Zara Larssons critique generated harsh words from another, male artist, wich lead to a debate in Swedish media all through the summer. Zara Larsson was defended by both other musicians, and by politicians, but she also got thousands of offensive comments at social medias, and received threats from men who claimed they wanted to see her raped, or dead. Zara Larsson has since then continued to provoke, through feminist statements, combined with exposing pictures of herself. The study is based on articles found in the media online, and on the debate in social medias. Three pictures posted by Zara Larsson at Instagram was chosen to represent what makes her so provocative, and the following comments was analyzed through a discoursive perspective. The study showed that the discourse can be divided in two: The discourse on gender equality in the statistics among artists at festivals, and the discourse on norms surrounding female artists. Those two are connected, and represents the two dimensions quantity and quality when it comes to gender equality. The study also showed that the strong reactions to Zara Larssons opinions was related to her subject position as a young, female singer within the commercial pop music business, and that there is a hegemony saying that male artist are the norm at festivals. The discourse also says that the over-representation of men performing at festivals are fair, and that young, female artists should have a limited space when it comes to actions and expressing opinions, compared to their male peers.

No description available.

Studien är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats där syftet är att undersöka unga kvinnors erfarenheter av näthat. Jag ser unga människor som vuxit upp i interneteran som ”experter” på ämnet och jag vill därför lyfta fram fyra unga kvinnors erfarenheter av fenomenet i ett försök att skapa en förståelse för hur näthat kan uppstå. Unga kvinnor kändes intressant då de statistisk sett är hårdare drabbade än män. Jag har undersökt detta ur Goffmans dramaturgiska perspektiv och genusperspektiv. Jag har valt ett empirinärt förhållningssätt och resultaten har fått vägleda valet av teorier. I min analys kom jag fram till att interaktionen på internet är annorlunda än ansikte-mot-ansikte och bör ses på som sin egen kultur med egna interaktionsnormer. Näthat tycks vara ett uttryck för rådande internetkultur. Näthat verkar vara så vanligt att det många gånger upplevs som något ”normalt”. Ur ett genusperspektiv kan näthat vara ett uttryck för att upprätthålla rådande genussystem, dvs. att upprätthålla de könsnormer som råder i samhället. Näthat tycks vara ett sätt att utföra sanktioner i ett ständigt könsgörande som finns runt oss hela tiden

In 2012 blogging reached an all time high in Sweden. Around 400,000 people made blog posts at least one time during this year. Blogs have publishing as a main purpose and can after publication be read by anyone with a computer, smartphone or tablet with an Internet connection. This makes the blogger open to response through comments that can be either constructive or destructive. No research has been made regarding blog comments and their effect on bloggers and their writing process. The aim of this study was to investigate: 1) what inspires bloggers to write and publish, 2) how the study population create their blog entries seen through the writing process, 3) why the study population choose to continue their blogging despite the risk of being subject to offensive comments. The examined population is 15 women between the ages of 15 to 28. This study was conducted through an online-based survey software containing 44 questions where 18 of these were closed-form. The findings show that the main reason bloggers write is for the response. This comes mainly in the form acknowledging comments. Furthermore, the results show a clear connection between blog writing and the writing process, where one is able to clearly follow the text production through the different stages. Response in the form of comments is predominantly positive and offensive comments seem to be a by-product of the freedom of speech on the Internet.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur näthat kommer till uttryck på två olika Internetbaserade kommunikationsplattformar. Detta genom att studera hur näthat kommer till uttryck beroende på om hatet riktas direkt till en individ på bloggar, respektive indirekt till en individ på ett diskussionsforum. Därefter undersöks på vilket sätt näthatets uttryck skiljer sig åt, beroende på om det riktas direkt eller indirekt till en individ. För att möta detta syfte används en kvalitativ textanalys där kommentarer på utvalda blogginlägg respektive kommenterar i utvalda diskussionstrådar analyseras. Normer och Social Identity Model of Deindividuation Effects (SIDE) används som teoretiska utgångspunkter vid analysen av materialet. Resultatet visar på att näthat kan komma till uttryck via den upprördhet som upplevs över ett observerat normbrott. Vidare visar resultatet på att individen i sin Internetbaserade kommunikation kan betraktas som avindividualiserad, samt att det avstånd som skribenten upplever sig ha, mellan sig själv och mottagaren, kan ses forma hur näthat kommer till uttryck. Då avståndet till mottagaren kan betraktas som större på diskussionsforum än på bloggar, kan även avindividualiseringen på diskussionsforum ses som mer påtaglig. Detta ger i sin tur det indirekt riktade näthatet ett grövre uttryck än det direkt riktade.

Näthat är ett nytt socialt problem, som aktualiserats i och med en intensiv mediadebatt. Näthat är således ett fenomen, som ingen forskat kring, men som däremot kan ses utifrån mobbningsforskning. Syftet med denna diskursanalytiska uppsats, var att lyfta fram dels mediavinklingen av näthat, dels utsatta/vittnande ungdomars beskrivningar av fenomenet. Utifrån detta ämnades samproduktionen av synen på näthat som socialt problem undersökas, där ungdomar, media och mobbningsforskning ses som sociala aktörer. Med hjälp av retoriska resurser utifrån diskurspsykologin, och den kritiska diskursanalysens forskarbegrepp intertextualitet analyserades det empiriska materialet, bestående av tidningsartiklar, blogginlägg och forumtrådar. Studien avsåg således att lyfta fram hur fenomenet näthat legitimerades, som ett socialt problem. I analysen framkom tre sociala mönster: Förskjutningen från elaka troll till näthat – och pendlingen däremellan; Internetklimat – en fara för livet?; och Ansvaret bärs av…? Analysen urskilde en spretighet kring fenomenet, med en osäkerhet kring definitionen av näthatsbegreppet och vart ansvaret för detta sociala problem ska läggas, samt en ambivalens kring internets roll. I resultatet identifierades de olika sociala aktörernas skilda rättigheter att göra trovärdiga yttranden i olika kontexter. Diskussionsavsnittet tog upp en sammanfattande reflektion av resultatet, resultatets relevans till syfte och frågeställningar, samt självkritik till uppsatsen och förslag på framtida forskning.

Dagens moderna e-samhälle har inneburit stora förändringar för den vanliga individen. En av de största vardagsförändringarna är digitaliseringen av kommunikation. Analoga brev ersätts i allt större mån av digitala e-mail och analoga tidningar samt flygblad digitaliseras eller förmedlas genom hemsidor. Många är nog ense om att detta är något positivt. Att den tekniska utvecklingen bör främjas snarare än att motverkas. Informationsflödet och yttrandefriheten har genom dagens moderna tekniksamhälle förstärkts. Information sprids och distribueras snabbt och effektivt mellan internetanvändarna. Alla människor kan förhållandevis enkelt komma till tals med hjälp av olika forum och kommentarsfält på Internet. Den tekniska utvecklingen medför dock även negativa konsekvenser för den enskilde. Tidigare i år uppmärksammades den kontroversiella databasen ”Lex base”. En databas som offentligt tillhandahåller domar på skyldiga och oskyldiga människor runt om i landet. I och med att ”Lex base” tillgodoser en mängd känsliga personuppgifter har många menat på att databasen kränker den personliga integriteten. Andra närliggande problem till ”Lex base” uppdagas av Robert Aschberg i TV-programmet ”Trolljägarna”. I ”Trolljägarna” letar Aschberg upp så kallade näthatare för att konfrontera dessa. I samband med att en ung kvinna ifrågasatt ett tryck på en tröja av en känd artist möttes hon av en våg av näthatare. På mötesplattformen Facebook kunde bl.a. följande läsas om den unga kvinnan: ”Hoppas du blir våldtagen”, ”Tjockis hoppas 2pac våldtar dina barn”, ”asså skjut dig själv silly woman”, ”asså jag ber dig EXILE OR DEATH”, dessa uttalanden var bara en bråkdel av vad den unga kvinnan fick utstå. Frågor som ständigt uppkommer i Aschbergs ”Trolljägarna” och som jag tror de flesta människor undrar över är vilka åtgärder som finns att vidta då någon utsatts för kränkning(ar) på Internet. Vilka lagar och regler gäller för yttranden på Internet? Vilka juridiska skyddsmöjligheter finns till mån för den personliga integriteten? Vad är egentligen yttrandefrihet? De flesta vet att yttrandefrihet, personlig integritet och Internet har ett samband. Sambandet kan dock, för gemene man, vara svåröverskådligt.

Flaming är en form av nätaggression, kännetecknad av aggressiva uttryck med syftet att förolämpa och håna andra online. Det är betraktat som ett antisocialt beteende och associeras med antisociala personlighetsdrag. En modell som förklarar antisociala personlighetsdrag är den mörka tetraden som inkluderar psykopati, Machiavellianism, narcissism och sadism. Denna studie undersöker förhållandet mellan dessa mörka personlighetsdrag och inställningen till flaming. I en online-enkät, med 93 deltagare, besvarades frågor om inställning till flaming och mörka personlighetsdrag. Multipel regressionsanalys visade att både psykopatiska och sadistiska personlighetsdrag ökade den positiva inställningen till flaming. Däremot visade narcissistiska personlighetsdrag minska den positiva inställningen till flaming, medan Machiavelliska personlighetsdrag inte påverkade inställningen till flaming. Att både psykopati och sadism kan kopplas samman till en mer positiv inställning till flaming kan enligt studien förklaras av att de båda personlighetsdragen karaktäriseras av låg impulskontroll och empatibrist.