Studien är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats där syftet är att undersöka unga kvinnors erfarenheter av näthat. Jag ser unga människor som vuxit upp i interneteran som ”experter” på ämnet och jag vill därför lyfta fram fyra unga kvinnors erfarenheter av fenomenet i ett försök att skapa en förståelse för hur näthat kan uppstå. Unga kvinnor kändes intressant då de statistisk sett är hårdare drabbade än män. Jag har undersökt detta ur Goffmans dramaturgiska perspektiv och genusperspektiv. Jag har valt ett empirinärt förhållningssätt och resultaten har fått vägleda valet av teorier. I min analys kom jag fram till att interaktionen på internet är annorlunda än ansikte-mot-ansikte och bör ses på som sin egen kultur med egna interaktionsnormer. Näthat tycks vara ett uttryck för rådande internetkultur. Näthat verkar vara så vanligt att det många gånger upplevs som något ”normalt”. Ur ett genusperspektiv kan näthat vara ett uttryck för att upprätthålla rådande genussystem, dvs. att upprätthålla de könsnormer som råder i samhället. Näthat tycks vara ett sätt att utföra sanktioner i ett ständigt könsgörande som finns runt oss hela tiden