Uppsatsen ämnar att undersöka hur två kvarnfundament från en övergiven kvarndamm i Björklingeån i Uppland förändrar vattenflödet. Syftet med detta är för att se hur tidigare mänskligaktivitet idag kan påverka vattenflödet och ge fysikaliska förändringar. Uppsatsen är alltså åt det naturgeografiska hållet inom geografiämnet. För att besvara syftet så valdes en 12 meter lång sektion av ån ut till undersökningsplats, de 12 metrarna var fördelade på 4,5 meter uppströms om fundamenten och 4,5 meter nedströms om fundamenten. Inom dessa 12 meter så gjordes det tvärprofiler med 3 meters intervaller, vilket blev fem stycken varav två på var sida om fundamenten och en mitt i. För alla dessa tvärprofiler framställdes det en batymetriskprofil som visar på djup, denna framställdes med hjälp av lodning. I tre av tvärprofilerna utfördes det även flödesmätning för mätandet av vattenhastigheten för skapandet av vattenhastighetsprofiler. Flödesmätningen utfördes med en flödesmätare av typen hydrometrisk flygel. Det gjordes även mätningar av åns bredd för att se hur vattendragets bredd förändrades innan och efter fundamenten. Resultatet av undersökningen blev 212 stycken flödesmätningar, 274 stycken lodningar och 41 stycken mätningar av bredd. Dessa visar bland annat på en avsmalning av vattendraget till fundamenten och en breddning därefter, att det förekommer mer extrema skillnader i flödeshastigheten efter än innan fundamenten och att arean i tvärsnitten precis innan och efter fundamenten är mindre. Dessa resultat tyder på att det kan finnas en förändring som är orsakad av fundamenten.

Vattendrag och stränder graderades under 1700-1800-talet mycket lågt (impediment) då marken inte var odlingsbar. Samma mark är idag eftertraktad av människor för fritids- eller permanentboende i en lugn miljö. Problem kan idag uppstå vid gränssättningen av strandfastigheter som nybildas. Problemen är vanligen kopplade till var gränserna verkligen är belägna och var fastighetsägarna anser att gränserna borde vara belägna. För att bestämma var gränserna går måste lantmätaren gå tillbaka till ursprungshandlingarna för stamfastigheten och utföra en grundlig arkivforskning. Syftet är att undersöka hur gränssättningen utförs idag. Frågor som besvaras i studien är: Hur bestäms gränserna för strandfastigheter juridiskt? Hur ser noggrannheten ut för gränserna i vattenområden och har djupkurvans osäkerhet någon inverkan på gränssättningen? På vilket sätt kan batymetrisk laserskanning, jämfört med nuvarande metoder, vara en lämplig metod för att bestämma strandfastigheters gränser? Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes med utvalda personer på Lantmäteriet samt företaget Airborne Hydrography AB. Teorin bakom undersökningen uppdelades i tre delar. Första delen behandlar Lantmäteriets arbetssätt vid gränssättning av strandfastigheter. Den andra delen behandlar strandfastigheter och lagarna som ska följas för att bilda dem. Den tredje delen behandlar batymetrisk laserskanning och den tekniska noggrannheten instrumenten är kapabla att leverera. Resultatet visar att noggrannheten på gränserna i vattenområdet är svårbedömda då redovisning av gränserna ofta saknas och ursprungliga strandlinjen är svår att lokalisera. Laserbatymetri kan i vissa fall inverka positivt på gränssättningen i strandfastigheters vattenområden och underlätta lantmätarens arbete med gränssättningen. Slutsatsen är att lantmätarna är tvungna att utföra omfattande arkivforskning för att kunna bestämma strandlinjen och att handlingarna i en förrättning blir svårare att tolka ju äldre stamfastigheterna är. Genom att undersöka nuvarande tillvägagångssätt vid strandfastigheters gränssättning och föra ihop resultatet med den laserbatymetriska mätmetoden fann författarna en möjlig lösning för de osäkra gränserna i vattenområden. Strandlinjen, 300 meters gränslinjen samt var 3 meters djupkurvan är belägen / Water areas and beaches were during the 18- and 19 century's very low graded (waste land) because it was not possible to grow any crops on the grounds. The same properties are today highly regarded real-estate. People buy beach front properties as summer homes or as permanent living, in a low stress environment. Because of this, the establishment of the estates boundaries can create problems when new beach front properties are created. The problems are usually linked to where the land boundaries really are located and where the property-owners consider it to be. To establish where the boundaries really are located the surveyor must perform a thorough archival research on the original property. The purpose of this study was to investigate how the establishments of the estates boundaries are performed today. Questions to answer are: How are the boundaries' established legally? How accurate are the boundaries in water areas, and have the uncertainty of the 3 meter depth curve any influence on the boundaries? Can the bathymetric laserscanner, compared with the current method, be a suitable method to establish the boundaries of beach front properties? The method selected in this study was qualitative interviews. The interviews were performed with experienced people from the Swedish "Lantmäteriet" and the company Airborne Hydrography AB. The theory was divided in three parts. Part one addresses "Lantmäteriets" role and workings with creating beach front property. Part two addresses the laws involved in creating beach front property. Part three addresses bathymetric laserscanning and the technical accuracy the instrument are capable of. The result shows that the accuracy of the boundaries in water areas are difficult to assess due to lack of references that often are missing and the shoreline is hard to locate. Laserbatymetri can in certain cases have a positive effect on beach front properties boundaries border setting in water areas and help the surveyor. The conclusion is that the surveyor must undertake an extensive archival research to find the shoreline and it is more difficult the older the original properties are. By examining the current method of establishing these boundaries and mix the result with the bathymetric laserscanning method the authors found a possible solution for the uncertain boundaries of water areas. The shoreline, 300meters boundary line and where the 3 meters depth curve is located

I Sverige finns i dagsläget närmare 10 000 dammar i våra vattendrag. Dammar som har varit en viktig del i den svenska historien men som nu utgör ett hot mot att uppsatta miljömål nås. Dammarna fragmenterar effektivt vattendragen då de utgör vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer.  På senare tid har problemen som dessa dammar skapat blivit högre prioriterat av myndigheter och beslutsfattare. För att uppnå EU:s miljökvalitetsnormer krävs åtgärder vid i stort sett samtliga av Sveriges dammar. Vid vissa av dessa får naturen kompromissa och fiskvägar av olika slag tas i anspråk. Total utrivning av dammar är i Sverige fortfarande en ovanlig åtgärd men som börjar få spridning. Utrivning har visat sig vara det mest ekonomiska alternativet samtidigt som det bästa för miljön då det återställer inte bara konnektiviteten utan även vattendragets naturliga geomorfologiska processer och flödesdynamik.  I denna studie har konsekvenserna av en avsänkning av Dragby kvarndamm i Björklingeån undersökts. Studien har genomförts genom att sammanväga data från biotopkartering, elfiske samt en hydraulisk modellering i HEC-RAS. Den hydrauliska modelleringen visade hur flödesförhållanden och fallhöjd kommer fördela sig vid en potentiell avsänkning av Dragby kvarndamm. Tillsammans med övriga undersökningar kunde en sammanvävd bild av konsekvenserna av en avsänkning formas. Vid en avsänkning kommer vattenytan sänkas med 1-1,7 m och inga nya strömsträckor kommer att bildas. Trots detta tyder elfisket och biotopkarteringen på att en avsänkning kommer att gynna arter som till exempel lake. En avsänkning kan därav bidra till ökad ekologisk status i Björklingeån. / Sweden is a country revolved around different types of water. With a coastline stretching around a big part of the country. The Baltic Sea which is fed with so much fresh water that it classifies as a brackish sea. The fresh water from Sweden originates from almost 100 000 lakes and nearly 30 000 rivers and streams. However, these different waterways are heavily impacted by approximately 10 000 artificial dams. Dams that for example block fish from migrating to their spawning grounds.  In the last couple of years, the problems revolving around dams have been put higher up on the agenda of politicians and authorities. Significant efforts need to be made to be able to reach the goals of the European Water Framework Directive. Those efforts include building different kinds of fish passage solutions around dams, but also removing dams that no longer have a purpose. Dam removal is often the most cost-effective solution and at the same time the one with most ecological benefits.    In this study, the consequences of a removal of the Dragby mill dam have been investigated. The study have been done by collecting and combining data from habitat assessment, electrofishing and hydraulic modeling in HEC-RAS. The hydraulic modelling showed that the water level upstream of the dam will decrease with approximately 1-1.5 m if the dam is removed.  Simulated water velocities indicate that no rapids and stream habitat suitable for trout will immerse if the dam is to be removed. Nonetheless, the combined information suggests that a dam removal would most likely benefit other species such as the threatened burbot. Therefore, a removal of Dragby mill dam could result in a ecological boost for river Björklingeån.

Aedes aegypti and Aedes albopictus are the main vector species for dengue disease and zika, two arboviruses that affect a substantial fraction of the global population. These mosquitoes breed in very slow-moving or standing pools of water, so detecting and managing these potential breeding habitats is a crucial step in preventing the spread of these diseases. Using high-resolution images collected by unmanned aerial vehicles (UAV) and their multispectral mapping data, this paper investigated bathymetry retrieval model in shallow water areas to help improve the habitat detection accuracy. While previous studies have found some success with shallow water bathymetry inversion on satellite imagery, accurate centimeter-level water depth regression from high-resolution, drone multispectral imagery still remains a challenge. Unlike previous retrieval methods generally relying on retrieval factor extraction and linear regression, this thesis introduced CNN methods, considering the nonlinear relationship between image pixel reflectance values and water depth. In order to look into CNN’s potential to retrieve shallow water depths from multispectral images captured by a drone, this thesis conducts a variety of case studies to respectively specify a proper CNN architecture, compare its performance in different datasets, band combinations, depth ranges and with other general bathymetry retrieval algorithms. In summary, the CNN-based model achieves the best regression accuracy of overall root mean square error lower than 0.5, in comparison with another machine learning algorithm, random forest, and 2 other semi-empirical methods, linear and ratio model, suggesting this thesis’s practical significance. / Aedes aegypti och Aedes albopictus är de viktigaste vektorarterna för dengue och zika, två arbovirus som drabbar en stor del av den globala befolkningen. Dessa myggor förökar sig i mycket långsamt rörliga eller stillastående vattensamlingar, så att upptäcka och hantera dessa potentiella förökningsmiljöer är ett avgörande steg för att förhindra spridningen av dessa sjukdomar. Med hjälp av högupplösta bilder som samlats in av obemannade flygfarkoster (UAV) och deras multispektrala kartläggningsdata undersöktes i den här artikeln en modell för att hämta batymetri i grunda vattenområden för att förbättra noggrannheten i upptäckten av livsmiljöer. Även om tidigare studier har haft viss framgång med inversion av bathymetri på grunt vatten med hjälp av satellitbilder, är det fortfarande en utmaning att göra en exakt regression av vattendjupet på centimeternivå från högupplösta, multispektrala bilder från drönare. Till skillnad från tidigare metoder som i allmänhet bygger på extrahering av återvinningsfaktorer och linjär regression, infördes i denna avhandling CNN-metoder som tar hänsyn till det icke-linjära förhållandet mellan bildpixlarnas reflektionsvärden och vattendjupet. För att undersöka CNN:s potential att hämta grunda vattendjup från multispektrala bilder som tagits av en drönare genomförs i denna avhandling en rad fallstudier för att specificera en lämplig CNN-arkitektur, jämföra dess prestanda i olika datamängder, bandkombinationer, djupintervall och med andra allmänna algoritmer för att hämta batymetri. Sammanfattningsvis uppnår den CNN-baserade modellen den bästa regressionsnoggrannheten med ett totalt medelkvadratfel som är lägre än 0,5, i jämförelse med en annan maskininlärningsalgoritm, random forest, och två andra halvempiriska metoder, linjär och kvotmodell, vilket tyder på den praktiska betydelsen av denna avhandling.