Omställningen till förnyelsebara energikällor innebär att bland annat elproduktionen från vattenkraftverken måste utökas. I Sverige är vattenkraften redan etablerad och platser att bygga nya vattenkraftverk på är få. Därmed är det viktigt att ta vara på de vattenkraftverk som är i drift och om möjligt utöka elproduktionen i de kraftverken. En utökning av elproduktionen i ett vattenkraftverk kan bland annat genomföras genom att rensa och bredda utloppskanalen vilket ökar fallhöjden. Målet för den här studien var att finna den ekonomiskt mest optimala volymen att rensa i utloppskanalen från Rottnens vattenkraftverk för att utöka elproduktionen. Rottnadammen är placerad i anslutning till Rottnens vattenkraftverk och ska eventuellt rivas. En dammrivning medför miljökonsekvenser. Målet från studien var att undersöka vilka miljökonsekvenser en dammrivning medför. För beräkningen av elproduktionseffektiviseringen i Rottnens vattenkraftverk användes programvaran HEC-RAS. HEC-RAS användes för att simulera hur vatten- nivån i utloppskanalen förändras när olika volymer har rensats. För att undersöka miljökonsekvenser av en dammrivning genomfördes en litteraturstudie. Elproduktionsökning i Rottnens vattenkraftverk är möjlig genom rensningar i utloppskanalen i samband med att vattenintaget till Rottneros bruk flyttas från Rottnens vattenkraftverk till sjön Fryken. Det är ekonomiskt mest optimalt att rensa cirka 20 000 m3 vilket medför en elproduktionsökning på ungefär 1,1 GWh/år för ett statistiskt normalår. Inkomsten till följd av elproduktionsökningen är cirka 750 Kkr/år. Investeringskostnaden för en rensning på 20 000 m3 är ungefär 7 300 Kkr. Återbetalningstiden för investeringen är ungefär 16 år. Flytten av vattenintaget innebär att flödet som i dagsläget tas ut från bruket vid Rottnens kraftverk istället kan adderas till flödet som går genom vattenkraftverket och därmed utöka elproduktionen ytterligare. Med det extra flödet skulle elproduktionsökningen i Rottnens vattenkraftverk bli ungefär 1,7 GWh/år för rensning av volymen 20 000 m3 vilket skulle bidra till en inkomst på cirka 1 200 Kkr/år.Resultatet från litteraturstudien visar att det är viktigt att undersöka miljö- konsekvenser av en dammrivning för att kunna göra miljömedvetna val. För en eventuell rivning av Rottnadammen är det viktigt att ta hänsyn till vilken tid på året som rivningen sker för att minimera mängden organiskt material som flödar ut i sjön Fryken. Hastigheten av tömningen är också en viktig faktor för att dammrivningen ska medföra så liten påverkan som möjligt på ekosystemen i och omkring dammen.

I Sverige finns i dagsläget närmare 10 000 dammar i våra vattendrag. Dammar som har varit en viktig del i den svenska historien men som nu utgör ett hot mot att uppsatta miljömål nås. Dammarna fragmenterar effektivt vattendragen då de utgör vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer.  På senare tid har problemen som dessa dammar skapat blivit högre prioriterat av myndigheter och beslutsfattare. För att uppnå EU:s miljökvalitetsnormer krävs åtgärder vid i stort sett samtliga av Sveriges dammar. Vid vissa av dessa får naturen kompromissa och fiskvägar av olika slag tas i anspråk. Total utrivning av dammar är i Sverige fortfarande en ovanlig åtgärd men som börjar få spridning. Utrivning har visat sig vara det mest ekonomiska alternativet samtidigt som det bästa för miljön då det återställer inte bara konnektiviteten utan även vattendragets naturliga geomorfologiska processer och flödesdynamik.  I denna studie har konsekvenserna av en avsänkning av Dragby kvarndamm i Björklingeån undersökts. Studien har genomförts genom att sammanväga data från biotopkartering, elfiske samt en hydraulisk modellering i HEC-RAS. Den hydrauliska modelleringen visade hur flödesförhållanden och fallhöjd kommer fördela sig vid en potentiell avsänkning av Dragby kvarndamm. Tillsammans med övriga undersökningar kunde en sammanvävd bild av konsekvenserna av en avsänkning formas. Vid en avsänkning kommer vattenytan sänkas med 1-1,7 m och inga nya strömsträckor kommer att bildas. Trots detta tyder elfisket och biotopkarteringen på att en avsänkning kommer att gynna arter som till exempel lake. En avsänkning kan därav bidra till ökad ekologisk status i Björklingeån. / Sweden is a country revolved around different types of water. With a coastline stretching around a big part of the country. The Baltic Sea which is fed with so much fresh water that it classifies as a brackish sea. The fresh water from Sweden originates from almost 100 000 lakes and nearly 30 000 rivers and streams. However, these different waterways are heavily impacted by approximately 10 000 artificial dams. Dams that for example block fish from migrating to their spawning grounds.  In the last couple of years, the problems revolving around dams have been put higher up on the agenda of politicians and authorities. Significant efforts need to be made to be able to reach the goals of the European Water Framework Directive. Those efforts include building different kinds of fish passage solutions around dams, but also removing dams that no longer have a purpose. Dam removal is often the most cost-effective solution and at the same time the one with most ecological benefits.    In this study, the consequences of a removal of the Dragby mill dam have been investigated. The study have been done by collecting and combining data from habitat assessment, electrofishing and hydraulic modeling in HEC-RAS. The hydraulic modelling showed that the water level upstream of the dam will decrease with approximately 1-1.5 m if the dam is removed.  Simulated water velocities indicate that no rapids and stream habitat suitable for trout will immerse if the dam is to be removed. Nonetheless, the combined information suggests that a dam removal would most likely benefit other species such as the threatened burbot. Therefore, a removal of Dragby mill dam could result in a ecological boost for river Björklingeån.