Ur ett pågående forskningsprojekt om artificiell intelligens (AI) har ett behov vuxit fram att hitta en metod för datainsamling inom svensk byggkontext, detta examensarbete hade som syfte är att uppfylla det behovet. Forskningen är inom området maskinlärning (ML) och dataseende (CV) i bygg och anläggningsbranschen. Där dataseende innebär i stora drag går ut på att en dator extraherar information ur visuella data, det vill säga bilder och filmer. Datainsamlingen behöver vara av tillräcklig omfattning för att skapa ett dataset för maskininlärning, med målet att Boston Dynamics SPOT ska kunna användas i bygg - och anläggningsbranschen.    Fyra metoder för datainsamling har utvärderats och ställts mot varandra i syfte att hitta den metod som ger bäst förutsättningar att bygga ett dataset. Det bästa förhållningsättet baserat på studiens förutsättningar var att använda en experimentell metod med induktiv karaktär, alltså har studiens fokus främst legat på metodutveckling baserat på empiri och inte på teori.    Breda frågeställningar har ställts för att hitta den bästa datainsamlingsmetoden för maskininlärning, dessa frågeställningar har besvarats genom att studien strukturerats upp i tre huvuddelar: en teoretisk, en empirisk och en teknisk del.    Den teoretiska delen har varit en mindre kontextuell litteraturstudie, som gett en djupare förståelse för AI. Fokus har varit på delar som ansetts mest relevanta för studien som övervakat datorseende och aktuell forskning på AI:s appliceringsområden i byggkontext. I den empiriska studien har fallstudier genomförts där data samlas in genom de olika metoderna och utvärderats ur olika synpunkter för att avgöra vilken metod som var mest hållbar i praktiken. Den tekniska delen fokuserade främst på annotering och träning av data. Resultatet blev en siffra mellan 0 och 1 där 1 var bäst. I den tekniska delen gjordes även en utvärdering av operativsystem för ML.   De fyra metoder som utvärderats för datainsamling var: 1.       Manuell fotografering av gipsskivor på byggarbetsplatser. Där en byggarbetsplats besöktes och strax under 200 bilder samlades in. Modellen som tränades med data från metod ett gav ett resultat på 0.46.  2.       Den andra metoden som testades var att utnyttja den arbetskraft som var belägen på byggarbeten. Tanken var att arbetspersonalen skulle fotografera gipsskivor under arbetsdagen och skicka in bilderna till gemensam samlingsplats. Denna metod avfärdades av byggföretaget i fråga, dels till följd av organisatoriska problem, dels av äganderättssynpunkt. 3.       I den tredje metoden undersöktes möjligheten att använda ett bildgalleri där historiska data samlats. Ett flertal av dessa bildgallerier undersöktes där behörighet till ett av gallerierna gavs till projektet och en anställd på byggföretaget gick igenom ett flertal andra bildgallerier. Totalt uppskattades att 4000 - 5000 bilder genomsöktes varifrån ett dataset av 38 bilder samlades in. Resultatet vid träningen av modellen från metod tre var 0.  4.       Den fjärde metoden var att generera syntetiska bilder. En enkel modell modellerades upp i Revit där totalt 740 bilder samlades in. Vid utvärdering av modellen som tränats på metod fyras bilder var resultatet 0.9. När valideringsbilderna ersattes från syntetiska till verkliga bilder blev resultatet i stället 0.32. Vid närmare undersökning visades det att modellen kände igen gipsskivorna, men förvirring uppstod av bruset i bakgrunden, där spackel på väggen i den verkliga bilden misstogs för gipsskivor. Därför testades en hybridmetod där ett fåtal verkliga bilder lades till i träningsdata. Resultatet av hybridmetoden blev 0.66.    Sammanfattningsvis visade resultaten av denna studie att ingen av de befintliga metoderna, i deras nuvarande former, lämpar sig för maskininlärningssyften på byggplatsen. Det framkom dock att det kan vara värt att utforska hybridmetoder närmare som en potentiell lösning. Ett intressant forskningsområde skulle vara att undersöka hybridmetoder som kombinerar element från metod ett och fyra, som tidigare beskrivits. En alternativ hybridmetod kan också utforskas, där omgivningen från bildgalleriet inkorporeras i en virtuell miljö och data samlas in med liknande processer som i metod fyra. Dessa hybridmetoder kan erbjuda fördelar som övervinner de begränsningar som identifierades i de enskilda metoderna och därmed möjliggöra effektivare och mer tillförlitlig datainsamling för maskininlärningsapplikationer inom den studerade kontexten. Framtida forskning bör inriktas på att utforska och utvärdera dessa hybridmetoder för att bättre förstå deras potential och fördelar inom området maskininlärning och datavetenskap.

Byggbranschen ligger idag i en högkonjunktur som både skapar positiva arbetsförhållanden och negativa påfrestningar. Det skall byggas snabbare, till ett lägre pris, med mindre slöserier. Med dessa förutsättningar så krävs det att man höjer effektiviteten och minskar slöserierna inom bygget. För att lyckas med detta så behöver man minska på slöserier och ta bort aktiviteter som inte skapar värde till slutprodukten. Tillvägagångssätten för att utföra detta finns med hjälp av olika förbättringsverktyg, ett av dessa är LEAN som fokuserar på att eliminera olika typer av slöserier inom branschen. Syftet med arbetet var att kartlägga och observera processer vid materialhantering för att sedan kunna analysera och påvisa brister som sedan skall skapa en medvetenhet och ett förbättringsarbete för framtida projekt. I examensarbetets början så gjordes en litteraturstudie av facklitteratur, artiklar och vetenskapliga rapporter för att erhålla kunskap och förstående för ämnet. Rapporten grundar sig sedan på en casestudie som gjorde på Sernekes projekt, Hestra trädgårdsstad genom ett antal arbetsplatsbesök med observationer där mestadelen av datan också samlades in. Resultatet av studien visar tydligt på hur mycket slöserier i form av tid och kompetens det finns i denna del av byggprocessen, så mycket som 66 procent kan definieras som aktiviteter som inte är värdeskapande, vilket även presenteras i rapporten. Det finns en potentiell vinst som kan göras för byggföretagen samt att det finns en annan form av service som leverantörer kan erbjuda vilket också skapar mer jobb. / Sweden today, the construction industry, is experiencing a boom that creates both positive working conditions and negative strains. It will be built faster, at a lower price, with less waste than ever before. With these conditions, it is necessary to increase efficiency and reduce waste within the building. The approach for accomplishing this includes various enhancement tools, one of which is LEAN,  that focuses on eliminating different types of waste in the industry. The purpose of this work is to map and observe material handling processes, to then analyze and detect shortcomings. This will create awareness and improvement for future projects. In the beginning of the thesis, a study of literature, articles and scientific reports was made to acquire knowledge and understanding of the subject. The report was then based on a case study that was carried out in Serneke's project, Hestra Garden City, through a number of workplace visits with observations where most of the data was collected. The result of the study clearly shows how much waste (in terms of time and skills) there is in this part of the construction process, as much as 66 percent could be defined as waste of time and resources, as also presented in the report. Herein lies a potential profit that can be made for construction companies. Not to mention another form of service that suppliers can offer, thus creating more jobs.

Huvudfråga: Vad är betydelsen av innovationskompetens för införandet av digitalisering och finns det eventuella motstånd för den processen? Delfråga: Vilka innovationskompetenser finns det hos ett distributörsföretag inom byggindustrin? Delfråga: Vilka eventuella motstånd finns det för byggindustrins digitalisering av inköpsprocessen som påverkar organisationens effektivitet och prestation? Syfte: Denna studie har som syfte att granska en distributörs innovationskompetens fördigitalisering av inköpsprocesser inom byggindustrin samt ge potentiella utvecklingsmöjligheter som kan leda till effektivisering genom ett innovationsbidrag i formen av en handbok. Metod: Studien är en fallstudie som grundar sig i kvalitativa metoder samt ett idiografiskt synsätt och en induktiv ansats. Empiriska insamlingsmetoder är semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. Slutsats: Utifrån slutsatserna av analysen och diskussionen på frågan om vilka innovationskompetenser det finns, har det visat sig finnas en korrelation mellan uppdragsgivarens tillvägagångssätt kring förändring och Kolbs lärcykel. Med hjälp av analysen och diskussion kan okunskap kring digitaliseringen identifieras som ett motstånd som påverkar organisationens prestation och effektivitet gällande inköpsprocesser.

Byggindustrin har i dagsläget en ineffektiv logistikhantering med otillfredsställande leverans- och materialflöden. I jämförelse med andra industrier sker många materialomflyttningar och risken för fördärvat material är stor. Det har påvisats att låg produktionsnivå till stor del beror på otillräcklig logistikplanering. Därför syftar detta examensarbete till att studera utformningen av logistikplanering för byggarbetsplatser under tidiga skeden hos svenska byggentreprenörer samt föreslå potentiella förbättringsmöjligheter. Det har påvisats att förändringar är lättare att genomföra i början av ett projekt, därför behöver logistikplaneringen utföras under ett tidigt skede. Idag finns det inte något standardiserat arbetssätt för logistikhantering, därför krävs ett förändrat tankesätt gällande vikten av logistik inom byggindustrin. Förekomsten av logistikenheter inom svenska byggentreprenörer är idag sällsynta. Genom att införa en liten central logistikenhet kan expertis inom logistikområdet tillföras på en nationell nivå. Logistikenheten kan bland annat utforma en standardiserad logistikanalys samt förbereda avtal med tredjepartlogistikföretag. Logistikplaneringen bör bland annat bestå av en standardiserad logistikanalys, i form av en sammanfattad checklista där projekten lätt kan få en överblick av analysens innehåll. Logistikanalysen som rekommenderas är indelad i fyra avsnitt leveransanalys, materialanalys, APD-plan och inköparensunderlag. Det rekommenderas även att tillhandahålla sammanfattande verklighetsbaserade typexempel till nya byggprojekt för att basera projektets logistikplanering från. Det är lättare att finna incitament till att följa en plan om planeringen har utförts av individerna som ska använda den. Därför rekommenderas det att logistikplaneringen bör utföras av byggprojektets platschef, inköpare och logistikansvarig samt logistiker på regionnivå. Med tydliga rollbeskrivningar tidigt i projektet underlättas arbetet under hela byggprocessen, eftersom varje projektdeltagare är medveten om sina befogenheter och ansvarsområden. Logistik är ett aktuellt diskussionsområde idag då satsningar inom detta kan generera fördelar i form av effektivare processer, ekonomiska vinster och nöjdare kunder. Dels kan en välutförd logistikplanering under ett tidigt skede skapa en effektivare leverans- och materialhantering på byggarbetsplatsen. Dessutom kan organisationsstrukturen förbättras med ett standardiserat arbetssätt, vilket skapar en trygghet i medarbetarnas roller. Logistikplaneringen kan genom detta generera konkurrensfördelar, dels i anbudsskedet men även för framtida långsiktiga samarbeten.

Bakgrund. I nio av tio byggprojekt överstiger kostnaderna budgeten. För att anpassa sig till dagens projektbaserade organisationsklimat krävs det att organisationer blir mer adaptiva för att kunna hantera förändringar orsakade av extern turbulens. På grund av den ökade förändringstakten räcker inte projektledarpraxis till för ett effektivt projekt. Tidigare forskning föreslår att psykosociala aspekter, till exempel intern arbetsmotivation, har en växande betydelse för projekteffektivitet.   Syfte. Studien ämnar utreda projekteffektivitet i byggprojekt och syftet är att bekräfta de hypoteser om att projektledarpraxis eller psykosociala aspekter som prediktorer av ett effektivt projekt som presenterats i tidigare litteratur.   Metod. Baserat på syftet användes en enkät för att skapa ramverket för analysen. Enkätundersökningen distribuerades till 230 personer i en projektledande roll på ett stort byggföretag i Sverige. Dessa personer förväntas besitta stor kunskap i projektet samt påverkar i allra största grad projektets utfall. Slutligen erhölls ett urval på 82 projektledare som användes i PLS-SEM (Partial least square – Structural equation model) analys som studien applicerar.   Resultat. Resultatet visar att det inte finns något signifikant samband mellan upplevd projektledarpraxis och projekteffektivitet, medan upplevda psykosociala aspekter visar ett positivt samband med projekteffektivitet. Upplevd projektledarpraxis visar däremot ett positivt samband med projekteffektivitet när psykosociala aspekter agerar som mediator.   Slutsats och framtida rekommendationer. En slutsats som fastställs är att fokus bör flyttas från de snarare tekniska och hårda faktorerna till de psykosociala faktorerna. Projekten är, för att uppnå projekteffektivitet, beroende av personerna i projektet och deras psykosociala tillstånd för att ge praxisaktiviteterna en mening. Slutligen konstateras det att projekteffektivitetsområdet är ett komplext område som kräver ytterligare forskning. Förslagsvis bör studien testas på fler industrier där frekvensen av samt praxisaktiviteterna skiljer sig. Organisationer förespråkar olika ramverk vilket kan ge divergens i praxisaktiviteterna och projekteffektiviteten. / Background. The costs exceed the budget in nine out of ten construction projects. To be able to adapt to internal changes, affected by external turbulence, in the project-based organization climate, the organizations has to become more adaptive. Due to the increased rate of change, the project manager practice is not enough to reach project efficiency. Former work suggests that, for example, internal work motivation has an increased importance in project efficiency.   Objective. The study aims to investigate the project efficiency in construction projects and the objective is to confirm the hypothesis that project manager practice and soft practice serves as predictors for project efficiency, as former literature suggests.   Methods. Based on the objective, a survey was used to create a framework and gather data. The survey was distributed to 230 persons with a project manager role in a large construction company in Sweden. These persons are expected to possess great knowledge in the project and does to a great extent affect the outcome of the project. A sample of 82 project leaders was used in the PLS-SEM (Partial least square – Structural equation model) analysis method that was applied in the study.   Results. The result shows that there was no significant relationship between experienced project leader practice and project efficiency, while experienced soft practice showed a positive relationship with project efficiency. However, experienced project practice showed a positive relationship when soft practice acted as a mediator.   Conclusions and future work. It is concluded that focus should be shifted from the more technical parts and factors of the project to soft practices. To achieve efficiency, projects are dependent of the individuals in the project and their social qualities to give the project practice a meaning. Finally, the study concludes that the area of project efficiency is complex and is in need of further research. A suggestion is that the study is tested on several industries where the frequency of the used practices differs. Different organizations advocate different frameworks which might give a divergence in the practice activities and project efficiency.

Trots en positiv utveckling de senaste åren inom den svenska byggbranschen med minskat antal allvarliga olyckor, förekommer allvarliga olyckor och till och med dödsfall fortfarande. Forskning visar att rapportering av olyckor och tillbud kan vara en bidragande orsak till att förebygga och minska förekomsten av dessa. Sedan 2011 finns ett gratis rapporteringssystem för kollektivanslutna bygg- och anläggningsföretag som heter BIA, och som används av bland annat Skanska. Studiens syfte är att ta reda på hur rapporteringssystemet används idag samt om och hur det skulle kunna användas på ett bättre och effektivare sätt. Den utforskande forskningsmetoden som används i denna studie är främst fallstudie, där tre byggarbetsplatser besökts och där BAS-U, skyddsombud och yrkesarbetare på respektive plats intervjuats för att undersöka attityder till arbetsmiljö samt kunskapsläget och användningen av BIA. Deltagande observationer på den största av arbetsplatserna har kompletterat intervjuerna tillsammans med litteraturstudie där fokus legat på arbetsmiljölagstiftningen, Skanskas arbetsmiljöarbete, BIA-systemet och rapporteringskultur. Överlag visar resultatet på att användarna av BIA är nöjda med verktyget, med några undantag, men också att kunskapen om hur man ska använda BIA och alla dess funktioner inte är så hög som de som använder programmet själva önskar. Detta ihop med BIA:s upplevda begränsade användarvänlighet visar att det finns en underutnyttjad potential som skulle kunna gynna det dagliga arbetsmiljöarbetet mer. Efter att ha genomfört denna studie bedömer vi att BIA skulle kunna användas effektivare om användarna, framför allt BAS-U, fick någon typ av utbildning i programmet. Som kunskapskälla skulle BIA kunna användas som redskap i vardagligt förebyggande säkerhetsarbete, exempelvis vid riskinventering för arbetsberedningar. Eftersom rapporteringssystemet är gratis för kollektivanslutna företag och bara kräver en vanlig webbläsare är verktyget relativt lättillgängligt, och skulle kunna användas av byggbranschen i betydligt högre grad än det görs idag. Fler användare och fler rapporter hade bidragit till större kunskapsunderlag, och sannolikt även snabbare utveckling av BIA. I denna studie presenteras också konkreta förslag på hur användningen redan idag kan ökas och effektiviseras. / The last few years have seen a positive development regarding the number of incidents and accidents in the Swedish construction industry, but serious accidents and even deaths still feature in the statistics. Research shows that reporting accidents, incidents and other safety-related occurrences may lead to a decrease in the number of them. As of 2011, a simple, web-based and free-of-use reporting system available to any construction company employing union members exists: called BIA, it’s used by Skanska, among other companies. This study set out to explore how BIA is being used today, and if and how it could be used more effectively.The study concludes that BIA’s use could easily be improved in a way that contributes significantly to daily safety work, for instance by providing the most frequent users – BAS-U – with knowledge about BIA’s features, such as the analysis tool, that could be used when creating new worksets. If the construction industry were to use BIA to a higher degree, a greater data set would also be created, further increasing the possibility of learning from the reports in the system. A few simple suggestions for increasing and improving use are provided at the end of this study.

Purpose: This study where accidents often occur in the construction industry and most construction companies try to reduce the number of accidents at work each year. According to statistics, thousands of occupational accidents are reported annually. Dozens of these accidents have led to deaths. Construction companies have a challenge to secure the working environment on the construction site while trying to keep up with their final construction results on the contract. Method: This studies factors draws attention to the importance of safety and risk management in the construction site. It also highlights the measures to be taken into account so that future contracts can go through with reduced accidents at work. As a basis for this work, the safety work within two construction companies in Västerås has been investigated with the help of interviews and site visits. The questions were used as a clue to get answers to the study to be investigated. A literature study has been conducted in connection with a case study. At the beginning of the literature study, previous studies were analyzed using websites and scientific articles on how good work environment works together with laws and requirements. The case study had been based on interviews and surveys with the help of two construction companies in Västerås so-called EQ Bygg AB and Byggmäster AB. Results: The results of the study showed how these two construction companies differed on how they handle safety at the construction site. One company was a little bigger than the other, they had a stronger measures in terms of safety and risk management because they were working on larger contracts. The other company EQ Bygg had a little less capital than Byggmäster, but according to the interviews, they also had strong points on how they take care of their safety work. Conclusions: The biggest challenge that both companies had in common was that time pressure led to most work accidents because it creates stress for the employees. Proposals for measures that can help with the study are that construction companies should have good planning and work preparations to reduce future work accidents. Regular risk analyses are also recommended for construction companies to do. Safety thinking and risk management are important for both the contract and the employees.

Bakgrunden till examensarbetet är att det ställs alltmer krav på byggindustrin när det gäller kortare projekttider och minskade omkostnader för att nå projektframgång. Byggandet är ett nödvändigt villkor för bland annat samhällsutveckling och tillväxt. Byggindustrin får dock många gånger kritik för bland annat brister gällande kundtillfredsställelse, kvalitet, effektivitet och utvecklingsförmåga.Ett sätt att nå projektframgång är effektivisering av hela försörjningskedjan i en byggprocess genom ökad samverkan. En bättre samverkan mellan aktörer i en byggprocess leder i sin tur till en effektivare byggprocess och även en indirekt bättre fungerande bransch. Detta leder i sin tur till nya möjligheter, högre delaktighet mellan aktörerna, reducerade kostnader och besparningar när det gäller tid. Byggindustrin har trots dessa insikter inte utvecklat relationerna jämfört med andra tillverkningsindustrier.Transporter är en stor och grundläggande del för byggföretag och leverantörsledet utgör en stor del av kostnaderna i byggproduktionen. Med leverantörsledet menas bland annat tillverkare av byggmaterial och utrustning. Eftersom en stor del av kostnaderna uppstår i leverantörsledet, finns det en stor potential i effektivisering av hela försörjningskedjan mellan entreprenörer och leverantörer. Entreprenörer skulle kunna gynnas av om de satsar på långsiktiga relationer till sina leverantörer. Leverantörerna bör i sin tur ta reda på vad entreprenörerna/kunderna värdesätter för att sedan kunna tillfredsställa medvetna och omedvetna behov.Syftet med denna studie är att hjälpa uppdragsgivaren Ulricehamns Betong AB att öka förståelsen för vad kunderna värdesätter hos en leverantör förutom priset. Motiven bakom kundens val av leverantör skall genom denna studie undersökas, detta för att upptäcka vilka mervärden Ulricehamns Betong AB kan tillföra sina produkter. Syftet är även att ta fram och förstå tänkbara faktorer och förbättringsåtgärder som kan effektivisera och förbättra relationen mellan Ulricehamns Betong AB och dess kunder. Genom en bättre relation kan eventuella möjligheter till synergier upptäckas för att minska slöserier.Metoden för denna studie är en kvalitativ fallstudie med inslag av kvantitativ karaktär. Tjugotre av uppdragsgivarens kunder valdes för skriftliga intervjuer med öppna frågor. Dessa skriftliga intervjuer sändes till nyckelpersoner på dessa företag för insamling av empirisk data. Studien beskriver dagens byggindustri och utifrån den insamlade empirin kunde ett antal olika förslag tas fram för framtida möjligheter och utveckling. Studien kan även användas som underlag för eventuella marknadsundersökningar.

Studien undersöker hur ett byggföretag som arbetar med prefabricering kan standardisera dess produktionsprocess och stödaktiviteter. Studien försöker även genom reducering eller eliminering av slöseri förbättra processcykel effektiviteteten. Studien genomförs på ett fallföretag. Fallföretaget är nystartat och tillverkar modulhus och element. Fallföretaget saknar ett standardiserat produktionsflöde och arbetsuppgifter. Det råder också kommunikationsbrister då majoriteten av operatörerna är första generationens invandrare från olika länder. Studien kommer genom mätningar och observationer fram till att en anläggningsplanering med ett standardiserat produktionsflöde och fasta arbetsstationer kan minska slöseri och för att förbättra processcykel effektiviteten hos fallföretaget

Our society is more dependent on global problem-solving than ever before. Megaprojects are one way of solving this challenge. Even though some of them are supposed to give answers to the direst problems of our time, our knowledge about them is paradoxically poor that leads to economic losses. The areas that especially demand attention are the project architecture, relationships, and innovative governance solutions that promote collaboration. The purpose of the thesis is to explore how megaprojects are governed in regard to collaboration through the case of a science-focused intergovernmental megaproject. The report builds an understanding of megaprojects, governance, and collaboration. Then it attempts to identify how governance affects collaboration over the paradox of control and flexibility within the case of the International Space Station (ISS) as one of the most recognized examples of megaprojects. It has been found that contractual and relational governance should be both present within megaproject governance. Because historically contractual arrangements are dominating governance, additional focus is required on the relational counterpart. The five main parts of the ISS governance, legal framework, organizational structure, goals, roles, and funding system, are mainly related to contractual governance, facilitating control. However, they also feature mechanisms that promote flexibility, thus providing a platform for collaborative practices to be formed. The top tier of the legal framework provides stability but the lower tiers offer opportunities to implement changes in the program. The goals of the ISS serve as a strong motivator that puts the common goals in front of the individual agendas of the partner countries. Furthermore, concerning funding, the in-kind contributions system provides a different set of incentives through bartering, compared to the traditionally used financing, and supports the collaborative environment by building closer relationships with industry partners. The example of the ISS revealed valuable lessons to better understand intergovernmental megaprojects and solve the challenges of the future affecting us. / Vårt samhälle är mer beroende av problemlösning på en globalnivå där specifikt Megaprojekt är en form för att lösa denna utmaning. Även om vissa av dem ska ge svar på de allvarligaste problemen i vår tid, är vår kunskap om dem paradoxalt dålig vilket leder till ekonomiska förluster. De områden som särskilt kräver uppmärksamhet är projektarkitekturen, relationer och innovativa styrningslösningar som främjar samarbete. Syftet med denna masteruppsats är att undersöka hur megaprojekt styrs gällande samarbetet mellan vetenskapligt fokuserat mellanstatliga projekt. Uppsatsen skapar en ökad förståelse av megaprojekt, styrning och samarbete. Därefter identifieras hur styrning påverkar samarbetet över motsägelserna mellan kontroll och flexibilitet inom den International Space Station (ISS). ISS är ett av de mest erkända exemplen på megaprojekt. Man har funnit att både avtals- och relationell styrning bör vara närvarande inom megaprojektstyrning. Eftersom historiskt avtalsmässiga arrangemang är dominansstyrning krävs mer fokus på den relationella motsvarigheten. Den fem huvuddelarna av ISS styrning, rättsligt ramverk, organisationsstruktur, mål, roller och finansieringssystem är huvudsakligen relaterade till avtalsstyrning vilket underlättar kontroll. Delarna visas även ha mekanismer som främjar flexibilitet vilket skapar en plattform för kommande samarbetsmetoder. Den högsta nivån i den rättsliga ramen ger stabilitet medan de lägre nivåerna främjar möjligheter att genomföra förändringar i programmet. Målen med ISS fungerar som en stark motivator som sätter de gemensamma målen framför partnerländernas individuella dagordningar. Gällande finansiering tillhandahåller systemet med naturbidrag genom byteshandel en annan uppsättning incitament jämfört med den traditionellt använda finansieringen och stöder vidare samarbetsmiljön genom att bygga närmare relationer med industripartners. Exemplet på ISS avslöjade värdefulla lärdomar för att bättre förstå mellanstatliga megaprojekt och lösa framtidens utmaningar som påverkar oss.