Our society is more dependent on global problem-solving than ever before. Megaprojects are one way of solving this challenge. Even though some of them are supposed to give answers to the direst problems of our time, our knowledge about them is paradoxically poor that leads to economic losses. The areas that especially demand attention are the project architecture, relationships, and innovative governance solutions that promote collaboration. The purpose of the thesis is to explore how megaprojects are governed in regard to collaboration through the case of a science-focused intergovernmental megaproject. The report builds an understanding of megaprojects, governance, and collaboration. Then it attempts to identify how governance affects collaboration over the paradox of control and flexibility within the case of the International Space Station (ISS) as one of the most recognized examples of megaprojects. It has been found that contractual and relational governance should be both present within megaproject governance. Because historically contractual arrangements are dominating governance, additional focus is required on the relational counterpart. The five main parts of the ISS governance, legal framework, organizational structure, goals, roles, and funding system, are mainly related to contractual governance, facilitating control. However, they also feature mechanisms that promote flexibility, thus providing a platform for collaborative practices to be formed. The top tier of the legal framework provides stability but the lower tiers offer opportunities to implement changes in the program. The goals of the ISS serve as a strong motivator that puts the common goals in front of the individual agendas of the partner countries. Furthermore, concerning funding, the in-kind contributions system provides a different set of incentives through bartering, compared to the traditionally used financing, and supports the collaborative environment by building closer relationships with industry partners. The example of the ISS revealed valuable lessons to better understand intergovernmental megaprojects and solve the challenges of the future affecting us. / Vårt samhälle är mer beroende av problemlösning på en globalnivå där specifikt Megaprojekt är en form för att lösa denna utmaning. Även om vissa av dem ska ge svar på de allvarligaste problemen i vår tid, är vår kunskap om dem paradoxalt dålig vilket leder till ekonomiska förluster. De områden som särskilt kräver uppmärksamhet är projektarkitekturen, relationer och innovativa styrningslösningar som främjar samarbete. Syftet med denna masteruppsats är att undersöka hur megaprojekt styrs gällande samarbetet mellan vetenskapligt fokuserat mellanstatliga projekt. Uppsatsen skapar en ökad förståelse av megaprojekt, styrning och samarbete. Därefter identifieras hur styrning påverkar samarbetet över motsägelserna mellan kontroll och flexibilitet inom den International Space Station (ISS). ISS är ett av de mest erkända exemplen på megaprojekt. Man har funnit att både avtals- och relationell styrning bör vara närvarande inom megaprojektstyrning. Eftersom historiskt avtalsmässiga arrangemang är dominansstyrning krävs mer fokus på den relationella motsvarigheten. Den fem huvuddelarna av ISS styrning, rättsligt ramverk, organisationsstruktur, mål, roller och finansieringssystem är huvudsakligen relaterade till avtalsstyrning vilket underlättar kontroll. Delarna visas även ha mekanismer som främjar flexibilitet vilket skapar en plattform för kommande samarbetsmetoder. Den högsta nivån i den rättsliga ramen ger stabilitet medan de lägre nivåerna främjar möjligheter att genomföra förändringar i programmet. Målen med ISS fungerar som en stark motivator som sätter de gemensamma målen framför partnerländernas individuella dagordningar. Gällande finansiering tillhandahåller systemet med naturbidrag genom byteshandel en annan uppsättning incitament jämfört med den traditionellt använda finansieringen och stöder vidare samarbetsmiljön genom att bygga närmare relationer med industripartners. Exemplet på ISS avslöjade värdefulla lärdomar för att bättre förstå mellanstatliga megaprojekt och lösa framtidens utmaningar som påverkar oss.

Byggbranschen är inte lika utvecklad inom förbättringsarbete och standardiserade processer som andra tillverkningsindustrier. Detta ger utrymme till forskning och utveckling inom området. Slöseri inom byggbranschen kan uppgå till 35 % av ett byggprojekts totala produktionskostnad. Genom att ta tillvara på den kunskap och de erfarenheter som finns inom företagen hos medarbetarna kan detta slöseri reduceras.Syftet med arbetet är att fastställa en standardiserad process för erfarenhetsåterföring. I arbetet analyseras och redogörs för hur erfarenhet kan spridas inom företaget genom standardiserade processer och verktyg, för att tas tillvara på och användas i framtida arbete. Riktlinjer för erfarenhetsåterföring ligger i grund för tillämpning av standardiserade verktyg och processer vid förbättringsarbete. Examensarbetet har inriktning mot erfarenhetsåterföring i hela byggprocessen, från projektering till avslutat projekt.Examensarbetet utformades genom en kvalitativ tvärsnittsstudie med en abduktiv ansats. Arbetet har utförts på Wästbygg där empirisk data insamlats genom intervjuer. Intervjuerna utformades semistrukturerat för att ge möjlighet till följdfrågor och fördjupning kring ämnet. Forskning visar att det är av yttersta vikt att arbeta med erfarenhetsåterföring vilket insamlad empiri understryker. Det teoretiska och det empiriska resultatet redovisar att det existerar en vilja till att arbeta med erfarenhetsåterföring. Dock försvåras förbättringsarbetet av diverse faktorer. Tidsbrist i form av att snabbt gå vidare till nya projekt gör att erfarenhetsåterföring blir lidande. Bristen på standardiserade processer för arbetet med erfarenhetsåterföring bidrar även till svårigheter inom ämnet. Enligt insamlad empiri är databaser med nedskrivna dokument för komplicerade för effektiv erfarenhetsåterföring. Detta leder till att författarna föreslår att verktyg bör grundas i verbal erfarenhetsåterföring som stöttas av systematiserad dokumentstyrning. Det läggs likväl tyngd på att erfarenhetsåterföring skall arbetas med kontinuerligt i byggprocessen genom ett systematiserat arbetssätt. / The construction industry has more undeveloped improvement work and standardized processes than its counterparts in manufacturing, which leads to scientific research openings and development opportunities. In the construction industry, waste may account for 35 % of the total production cost of a construction project. Through the utilization of knowledge and the experience that the companies possesses, the waste may be reduced.The purpose of this thesis is to determine a standardized process for experience feedback. This thesis will analyze and describe how experience and knowledge may be distributed throughout the company by using standardized processes and tools. The application of standardized tools and processes within the improvement work is based on guidelines for experience feedback. This thesis focuses on experience feedback for the whole construction process, from projection of a construction project until its finalization.The thesis was designed through a qualitative cross sectional study and was executed at the construction company Wästbygg. Empiric data was obtained through interviews, which was given a semi structural design for the enablement of a more precise study. Based on empirical studies, research shows how essential experience feedback is. Moreover, the research shows that absent experience feedback is caused by obstructive factors, rather than a commitment towards continual improvement. Lack of standardized processes for continual improvement contributes to difficulties within the area of experience feedback, as well as the time constraints that occur from moving to a new project. Experience feedback throughout written documents within a database is too complicated according to the empiric studies. To obtain a successful experience feedback, verbal communication tools should be used. Therefore, it is essential with continuous systematic experience feedback during the entire construction process.

Innovation has proven to be an important way for companies to be competitive and relevant in a dynamic market. The construction industry has tended to focus on incremental innovations and is not as familiar with methods for developing radical innovations. Scenario-based portfolio management is a way of structuring radical innovation projects according to possible future scenarios. Within these portfolios, it is necessary to assign the different areas a priority order where the most prioritized areas require a sufficiently high inflow of ideas. The purpose of this study was therefore to investigate how the innovation hub of a large Swedish company in the construction industry can steer the idea generation of radical innovations towards specific areas of development. By conducting internal and external semi-structured interviews, difficulties and opportunities in the company's idea generation could be identified. The results showed that the case company is missing specific methods to increase the number of generated ideas and that there is a lack of communication of the priority domains that exist in the innovation portfolio. It was also shown that there are some organizational difficulties for innovation in the construction industry. An analysis based on the results and a detailed literature study resulted in a number of recommendations. These recommendations demonstrate how open innovation as well as communication and changes in organizational structure should be implemented to achieve an increased number of ideas for the priority areas in a company's innovation portfolio. The recommendations from this study apply to large companies in the construction industry that work actively with innovation. / Innovation har visat sig vara ett viktigt sätt för företag att vara konkurrenskraftiga och relevanta på en dynamisk marknad. Byggindustrin har haft en tendens att fokusera på inkrementella innovationer och saknar i många fall utarbetade metoder för utveckling av radikala innovationer. Scenariobaserad portföljhantering är ett sätt att strukturera radikala innovationsprojekt efter möjliga framtidsscenarion. Inom dessa portföljer är det nödvändigt att tilldela de olika områdena en prioriteringsordning där de mest prioriterade områdena kräver ett tillräckligt högt inflöde av idéer. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur innovationshubben på stort svenskt företag inom byggbranschen kan styra idégenerering av radikala innovationer mot ett specifikt utvecklingsområde. Genom att utföra interna samt externa semistrukturerade intervjuer kunde svårigheter och möjligheter i företagets idégenerering identifieras. Resultatet visade att det saknas specifika metoder för att öka mängden idéer som genereras, samt att det finns en brist på kommunikation av de prioriterade domäner som existerar i företagets innovationsportfölj. Det påvisades även att det finns vissa organisatoriska svårigheter för innovation kopplade till byggbranschen. En analys baserad på resultatet samt en utförlig litteraturstudie resulterade i ett antal rekommendationer. Dessa rekommendationer påvisar hur öppen innovation samt kommunikation och förändringar i organisationsstruktur bör implementeras för att uppnå en ökad mängd idéer till de prioriterade områdena i ett företags innovationsportfölj. Rekommendationerna från denna studie är applicerbara på stora företag inom byggbranschen som arbetar aktivt med innovation.

Concrete is good as a construction material regarding fire and its properties regarding strength. However, the concrete expands and cracks due to fire resulting in structural damage. According to the literature the concrete usually loses its strength during and after fire exposure due to themechanical and physical changes.Concrete consists of cement, water, aggregates of different sizes, and usually some sort of plasticiser depending on its final use. Globally the concrete production releases about 4.5 billionmetric tons of carbon dioxide, which is about 8% of all the emissions of carbon dioxide in the world (Naturskyddsföreningen, 2022).The main components in cement are limestone and marlstone which are melted and turned to clinker. The clinker is mixed with sand and gypsum to make cement. Due to the high releases of carbon dioxide from the production of cement and the destruction of the environment mining of the raw materials, Sweden had a concrete-crisis in the summer of 2021, this was due to the government denied the main cement company Cementa AB to continue to mine limestone on the island of Gotland. Due to this decision new sustainable components to replace the components to produce concrete is critical. An alternative material called biochar may be suitable as a component in concrete. Biochar is a renewable product from pyrolysis of biomass. The favorable properties of biochar such as low density, high specific area and low thermal conductivity has the potential to lower the carbon footprint of concrete. This thesis evaluates the properties and performance for different biochar ratios mixed within concrete before and after exposure to fire in a furnace that followed the standard ISO 834 curve up to 650 ℃. In particular, experiments were conducted to observe how the mechanical properties (e.g., tensile and compressive strengths) are affected by exposure to fire that caused a temperature rise of up to 650 ℃. By analyzing the results from the experiments, it is seen that the workability of the concrete decreases with higher ratios of biochar due to the biochar’s water absorption properties. The compressive and tensile strength tests before fire exposure, for both aggregate and cement replaced samples, resulted in the average strength decreasing with higher ratios of biochar. Interestingly, iiithe results after fire exposure represented higher compressive strengths for both cement and aggregate replaced samples for all ratios of biochar. However, the tensile strength after fire exposure generally decreased with higher ratios of biochar. Differential scanning calorimetry and infrared spectroscopy were performed to gain an insight into the reason for the increase in compressive strength after fire exposure. Most probably, when the silica, present in the cement, was exposed to 650 °C under fire, it softened and fused the other components, which led to stronger compressive strengths.

Health and safety during construction remains a worldwide challenge that the construction industry is facing. The German construction industry recorded an average of 110,000 accidents per year in the period of 2010 to 2019. A discernible trend toward a decrease in occupational accidents is not visible. In this context, traditional safety planning does not seem to be able to guarantee sufficient health and safety during construction. In line with the BIM Roadmap published by the German Ministry of Transport in 2015, it can be recognized that Building Information Modeling (BIM) is supposed to be increasingly used in upcoming years. This paper aims to identify how BIM could positively impact Occupational Health and Safety (OHS) during construction. Therefore, a thesis procedure, combining quantitative and qualitative research with an in depth literature review is introduced. This study reveals a high added value of using BIM for (1) safety rule checking and design validation and (2) safety education, training and communication. BIM as a decision supporting tool has the potential to reduce the underestimation of safety hazards and improve safety reporting, which have been identified as current vulnerabilities in the construction industry. Furthermore, an added benefit to sustainability following the concept of Construction Hazard Prevention through Design (CHPtD) is illustrated. In practice, however, BIM for OSH remains unused, while those working with BIM are not familiar with safety planning. This study indicates that in order to fully utilize the potential of BIM, intuitiveness and standardization is required, while those implementing BIM and those using BIM need to be aware of and willing to exploit the potential of new technologies. The challenge now is to recognize the potential of BIM in relation to OHS and to actively use BIM for health and safety purposes. / Att skapa en säker arbetsmiljö på byggarbetsplatsen är fortfarande en global utmaning för byggbranschen. I den tyska byggbranschen inträffade till exempel i genomsnitt 110 000 olyckor per år under perioden 2010-2019 och det syns ingen märkbar minskning. I detta sammanhang verkar traditionell säkerhetsplanering inte kunna garantera tillräcklig hälsa och säkerhet under byggandet. I samband med den strategiska BIM-implementeringsplanen som publicerades av det tyska transportministeriet 2015 ska Building Information Modeling (BIM) användas i allt större utsträckning under de kommande åren. Syftet med den här artikeln är att identifiera hur BIM skulle kunna ha en positiv inverkan på arbetsmiljö och säkerhet (OHS) på byggarbetsplatsen. Studien kombinerar kvantitativ och kvalitativ forskning med en djupgående litteraturgenomgång. Resultatet visar att det finns ett stort mervärde i att använda BIM för (1) kontroll av säkerhetsregler och validering av konstruktionen och (2) utbildning, träning och kommunikation om säkerhet. BIM som beslutsstöd kan möjliggöra en mer realistisk bedömning av säkerhetsrisker och förbättra säkerhetsrapporteringen, vilket har identifierats som aktuella sårbarheter i byggbranschen. Det finns också fördelar med att implementera konceptet Construction Hazard Prevention through Design (CHPtD). I praktiken är dock BIM för arbetsmiljöfrågor fortfarande oanvänd, samtidigt som de som arbetar med BIM inte är tillräckligt bekanta med säkerhetsaspekter. För att BIM:s potential ska kunna utnyttjas fullt ut krävs en ökad användarvänlighet och standardisering av verktygen. Samtidigt måste de som implementerar och använder BIM vara medvetna om och villiga att utnyttja den nya teknikens potential. Utmaningen är nu att förstå potentialen av BIM för arbetsmiljöaspekter och att proaktivt använda BIM för att öka säkerheten på byggarbetsplatser.

Today, organisations in multiple industries are faced with challenges connected to digitalisation. The construction industry is one of the sectors in Sweden that are struggling most to digitalise, despite their efforts. The construction industry consists of project-basedorganisations, which literature have proven to have difficulties with managing complexity. Furthermore, there is a lack of experience with innovation projects and digitalisation knowledge. The purpose of this study is to investigate how large-size construction companies utilise learning mechanisms to capture the knowledge obtained from digital innovation projects and retain it as an organisational memory. By increasing the focus on managing learning mechanisms with a suitable knowledge management strategy, it is possible to improve the organisational performance in relation to digital innovation. The theoretical approach of interproject learning is used to analyse the Swedish construction industry by doing a case-study of four large-size construction companies which are operating in Sweden. The data is gathered through semi-structured interviews of two different hierarchic members in each case company and through investigations of their webpages, annual reports and existing written materials. Additionally, interviews with experts and interest organisations are included in the data gathering. The investigation presents that digitalisation and digital innovation in the construction industry are connected to digital tools, such as BIM. We also see a shift in attention, where digital tools originally were supposed to solve concrete tasks, whereas they now have a more process oriented focus with changes in the organisations to smoother digital implementations. Creating standard digital tools, which is utilised in all the projects in the industry and are ready for use will smooth the implementation. The learning mechanisms that exist in digital innovation projects are presented in relation to the decentralised environment. The variety of individual knowledge codification is high, with an absence of knowledge articulation and a high presence of experience accumulation. From a project perspective, there is an evolvement from local to a more central focus for digital innovation initiatives. In an organisational perspective, there is no clear knowledge management strategy, but we argue to see a shift towards a more navigator learning landscape, where emphasises on knowledge articulation is increasing. A discussion of the shift in perception of digital innovation and the evolvement to a more central focus of innovation initiative will increase digitalisation is provided, with a conclusion where the importance of not losing the advantage of having a project-based approach is highlighted. The main limitation of this work is that the research only consists of large-sized companies; therefore, this investigation may not highlight the whole industrial organisational behaviour. Instead, it can provide an understanding of the different learning mechanisms in relation to digital innovation. Further work should investigate small- and medium-sized organisations in the construction industry. / Organisationer i flera branscher står idag inför utmaningar, där hanteringen av digitalisering ären av dem. Den svenska byggbranschen anses ha en stor utmaning med digitalisering. Byggbranschen utgörs till stor del av projektbaserade organisationer och litteratur visar att branschen har svårigheter att hantera komplexitet. Det finns också brist på erfarenheter av projekt relaterat till innovation och även en brist på kunskap om digitalisering. Syftet med denna studie är att undersöka hur stora byggföretag samlar kunskaper från digitala innovationsprojekt genom att utnyttja inlärningsmekanismer och på så sätt behålla kunskapen som en lärdom inom organisationen. Genom att fokusera på hantering av inlärningsmekanismer med en lämplig kunskapsstrategi är det möjligt att förbättra organisationen i förhållande till den digitala innovationen. Den teoretiska aspekten för intern projektinlärning används för att analysera den svenska byggbranschen och detta görs genom en fallstudie av fyra stora byggföretag som är verksamma i Sverige. De data som används har erhållits genom semistrukturerade intervjuer av personer från två olika nivåer inom varje företag och via granskning av företagens hemsidor, årsredovisningar och befintligt skriftligt material. Dessutom ingår intervjuer med experter och intresseorganisationer i datainsamlingen. Studien visar att digitalisering och digital innovation inom byggbranschen är kopplad till digitala verktyg, såsom BIM. Studien visar också på ett skifte i fokus bland de undersökta företagen från ett tidigare fokus på digitala verktyg som löser konkreta problem ändras till ett mer processorienterat fokus. Detta innebär att inkludera förändringar i företagsorganisationen vilket förenklar implementeringen av digitala lösningar. Detta kan göras genom att ha ett utvecklingsfokus av de digitala verktyg som redan används. Dessa kan då delas mellan projekten och vara färdiga för att användas från projektstart. De inlärningsmekanismer som finns i digitala innovationsprojekt förklaras i förhållande till den decentraliserade miljön de ärverksamma inom. Mångfalden av individuell kunskapskodifiering är hög, liksom insamlandetav upplevelser. Däremot finns det en brist på kunskapsstrategier inom de studerade byggföretagen. Från ett projektperspektiv sker det en utveckling som går från ett lokalt till ett mer centraliserat fokus gällande digital innovation. Från ett organisatoriskt perspektiv finns detingen tydlig strategi för kunskapshantering, men vi argumenterar för att det ska ske ett skifte mot ett mer styrt lärandelandskap med en betoning på kunskapsledning. Vidare görs en diskussion huruvida denna utveckling är relevant och om den kommer att öka digitaliseringen. Slutsatsen poängterar vikten av att inte förlora fördelarna med ett projektbaserat arbetssätt. Begränsningen av denna studie är att enbart stora företag studerats. Därför kan studien inte fungera som en överblick för hela byggbranschens beteende, utan ger en förståelse för en utveckling av inlärningsmekanismer i samband med digital innovation. Framtida studier börbehandla även små och medelstora företag inom byggbranschen.