The Passive House as a type of energy-efficient and cost-efficiency housing, has been implemented widely around the world, and made great contribution to energy saving and environment protection. Although the Passive House requires higher investment in early stage compared to conventional houses, it has many benefits including improving indoor climate and saving energy consumption. However, the development of Passive House in China has been slow due to the lack of information regarding the extra investment and benefits. To provide a clear insight on how the extra investment and benefits of the Passive House balance each other, this study establishes an evaluation model to identify and calculate the additional costs through the life cycle of the Passive House. With the cost and benefit calculated, we can also analysis the payback period to see how many years it takes to recover the extra investment. After the model is established, we evaluated a representative Passive House in Hebei, China. The result showed that the benefits of the extra investment outweigh the additional costs, and the payback period is approximately 12 years, which is acceptable for housing projects. The evaluation model not only provides the developers and consumers a tool to understand the costs and benefits, but also illustrate the economic feasibility of Passive House in China. / Passivhuset som en typ av energieffektiva och kostnadseffektiva bostäder har implementerats i hela världen och har bidragit stort till energibesparing och miljöskydd. Även om Passive House kräver högre investeringar i ett tidigt skede jämfört med konventionella hus, har det många fördelar inklusive att förbättra inomhusklimatet och spara energiförbrukning. Utvecklingen av Passive House i Kina har dock varit långsam på grund av bristen på information om extra investeringar och fördelar. För att ge en tydlig insikt om hur de extra investeringarna och fördelarna med Passive House balanserar varandra skapar denna studie en utvärderingsmodell för att identifiera och beräkna extrakostnaderna genom passivhusets livscykel. Med beräknad kostnad och nytta kan vi också analysera återbetalningsperioden för att se hur många år det tar att återfå den extra investeringen. Efter att modellen har upprättats utvärderade vi ett representativt passivhus i Hebei, Kina. Resultatet visade att fördelarna med extrainvesteringar uppväger extrakostnaderna och återbetalningsperioden är cirka 12 år, vilket är acceptabelt för bostadsprojekt. Utvärderingsmodellen ger inte bara utvecklarna och konsumenterna ett verktyg för att förstå kostnaderna och fördelarna utan illustrerar också den ekonomiska genomförbarheten hos Passive House i Kina.

This thesis presents the potential of biogas production using food waste collected from the region of Kartamantul in Yogyakarta, Indonesia. Biogas can be used for cooking and generating electricity. The study compares two different end uses or markets for utilizing the biogas in the region. The daily food waste collected in the region of Kartamantul is 120 tonnes. This corresponds to a daily biogas production of 13 087 m3. Electricity generated from biogas can replace fossil-based coal electricity while cooking biogas can substitute the common fossil fuel liquefied Petroleum Gas (LPG). The price for selling one kWh of electricity to the state owned enterprise PLN is 16.5 USD cents. The price for selling one m3 of biogas for cooking is 38.5 USD cents, which is equivalent to the available price of LPG. The study finds that the avoided emission due to the substitution of fossil-based coal electricity and cooking LPG-gas is around 64 GgCO2-eq per year. Considering the economical results for a life span of 20 years in the first utilization option Biogas for Electricity gives a net present value (NPV) of 2 MUSD while for the utilization option Biogas for Cooking gives a net present value (NPV) of 5.82 MUSD. The breakeven for Biogas for Electricity is 13.8 USD cents per kWhe while for Biogas for Cooking is 25.5 USD cents per m3-biogas. The study concludes that it is feasible to invest in AD plant in the region of Kartamantul where both markets are profitable and environmentally friendly. / Denna avhandling visar potentialen för biogasproduktion med hjälp av matavfall som samlats från regionen Kartamantul i Yogyakarta, Indonesien. Biogas kan användas för matlagning och elproduktion. Studien jämför två olika slutanvändningar eller marknader för att utnyttja biogasen i regionen. Det dagliga matavfallet som samlas i regionen Kartamantul är 120 ton. Detta motsvarar en daglig biogasproduktion på 13 087 m3. Elektricitet som genereras från biogas kan ersätta fossilbaserad koldioxid, medan tillagning av biogas kan ersätta det gemensamma fossila bränslet flytande petroleumgas (LPG). Priset för att sälja en kWh el till det statligt ägda företaget PLN är 16,5 USD cent. Priset för att sälja en m3 biogas för matlagning är 38,5 USD cent, vilket motsvarar det tillgängliga priset på LPG. Studien konstaterar att den undvikna utsläppet på grund av substitutionen av fossilbaserad kolkraft och matlagning av gasol är cirka 64 GgCO2-ekv per år. Med tanke på de ekonomiska resultaten för en livslängd på 20 år i det första utnyttjandegradet ger Biogas for Electricity ett nettopåverkande värde (NPV) på 2 MUSD medan för utnyttjandegraden Biogas for Cooking ger ett nettoförskott (NPV) på 5,82 MUSD. Breakeven för biogas för el är 13,8 USD cent per kWhe medan för Biogas for Cooking är 25,5 USD cent per m3-biogas. Studien drar slutsatsen att det är möjligt att investera i AD-anläggningar i regionen Kartamantul där båda marknaderna är lönsamma och miljövänliga.

The complexities associated with the deployment of indoor 5G infrastructure in commercial and industrial buildings are explored, with the aim of identifying the most practical and cost-effective strategies. The research delves into technical, economic, and stakeholder aspects of indoor 5G implementation within the Swedish context. Key technical challenges and potential solutions are thoroughly examined, and the importance of high-capacity and dependable wireless coverage is underscored. The economic viability is probed, underpinned by an analysis of costs, potential revenue streams, strategic benefits, and regulatory policies. A cost-sharing model is proposed, offering insights into potentially sustainable and equitable ways of financing indoor 5G infrastructure. The distinctive roles and responsibilities of stakeholders, including telecommunication operators, property owners, end-users, equipment suppliers, and the regulatory authority, are elaborated upon, emphasizing the necessity of collaboration and shared responsibilities for successful 5G deployment. The study concludes by emphasizing the need for ongoing research and collaboration among stakeholders in the dynamic 5G ecosystem, underscoring the transformative nature of 5G in reshaping wireless connectivity and its potential to deliver substantial economic and societal advantages. / Komplexiteten i samband med utrullningen av inomhus 5G-infrastruktur i kommersiella och industriella byggnader utforskas, med målet att identifiera de mest praktiska och kostnadseffektiva strategierna. Forskningen fördjupar sig i tekniska, ekonomiska och intressenternas aspekter av 5G-implementering inomhus inom den svenska kontexten. Tekniska utmaningar och potentiella lösningar undersöks noggrant, och vikten av högkapacitets- och pålitlig trådlös täckning betonas. Den ekonomiska genomförbarheten undersöks, underbyggd av en analys av kostnader, potentiella intäktsströmmar, strategiska fördelar och regleringspolitik. En kostnadsdelningsmodell föreslås, vilket ger insikter i potentiellt hållbara och rättvisa sätt att finansiera inomhus 5G-infrastruktur. De distinkta rollerna och ansvaren hos intressenter, däribland telekommunikationsoperatörer, fastighetsägare, slutanvändare, utrustningsleverantörer och regleringsmyndigheten, utforskas, vilket betonar nödvändigheten av samarbete och delade ansvarsområden för framgångsrik 5G-utplacering. Studien avslutas genom att betona behovet av pågående forskning och samarbete bland intressenter i det dynamiska 5G-ekosystemet, vilket understryker 5G ́s omvandlande natur i omformningen av den trådlösa infrastruktur och dess potential att leverera betydande ekonomiska och samhälleliga fördelar.

Research has shown that three-phase balancing alone can improve the operation of secondary distribution networks and that the addition of energy storage to the phase balancing power electronics further helps to alleviate the negative effects of phase unbalances. However, less attention has been paid to the economic potential of said technologies and particularly for loadside implementation. It appears that the deployment of phase balancers, with or without energy storage, is indeed hampered by uncertainty related to its economic feasibility, despite both technologies being commercially available. This thesis therefore aims to assess and compare the economic feasibility of the two configurations for peak shaving purposes in the context of residential property loads in Sweden. The assessment was performed using a specially developed deterministic techno-economic model taking into consideration historical load data from three Swedish real estate, cost estimations for a range of alternatives used when sizing the systems, applicable tariffs and fees for electricity and its distribution as well as technical parameters such as the capacities and efficiencies of the involved components. A novel approach was taken by linearly extrapolating the three load profiles into three sets of 91 synthesized load profiles to enable a larger dataset for analysis. The net present values generated for each set were then graphed and analyzed per original real estate. The results showed that both configurations can be economically feasible, but only under certain conditions. A phase balancer alone was found to be feasible for real estate whose peak currents are distinctly unbalanced and exceed 50 A, with the best expected rate of return for profiles exceeding 63 A since they enable a tariff switch. The combined system was found to be even more contingent on the tariff switch and therefore only feasible for peaks above 63 A. A substantial difference in the initial investment further makes the single phase balancer the preferred choice, unless the discount rate is as low as 2 % or less. On this basis, potential investors need to assess the state of unbalance of their loads and perform their own calculation based their load profile, cost of capital and applicable tariffs. / Tidigare forskning har visat att fasbalansering enskilt kan förbättra driften hos lokala distributionsnät och att ett batterisystem i tillägg till fasbalanserarens kraftelektronik ytterligare kan minska de negativa effekterna av fasobalanser. Däremot har mindre uppmärksamhet riktats mot den ekonomiska genomförbarheten hos dessa teknologier och i synnerhet för implementation på lastens sida av elmätaren. Det tycks vara så att spridningen av fasbalanserare, med eller utan energilagring, hindras av osäkerheten kring dess ekonomiska potential trots att båda teknologierna är kommersiellt tillgängliga. Detta arbete ämnar därför att värdera och jämföra den ekonomiska nyttan hos de två konfigurationerna vid toppreducering av fastighetselen i svenska bostadsfastigheter. Värderingen utfördes med hjälp av en särskilt utvecklad deterministisk tekno-ekonomisk modell som beaktade historiska lastdata från tre svenska fastigheter, kostnadsuppskattningar för en uppsättning av konfigurationer som användes vid dimensionering av systemen, applicerbara tariffer och avgifter för elektricitet och dess distribution samt tekniska parametrar såsom kapaciteter och verkningsgrader för de olika komponenterna. Ett annorlunda tillvägagångssätt tillämpades vidare för att utöka datamängden genom linjär extrapolation av lastprofilerna, vilket resulterade i tre uppsättningar av 91 syntetiserade lastprofiler. Nettonuvärdet beräknades följaktligen för varje profil och investeringsalternativ för att sedan plottas och analyseras per ursprunglig fastighet. Resultaten visade att båda konfigurationerna kan uppvisa lönsamhet, men endast under särskilda förutsättningar. Den enskilda fasbalanseraren bedömdes som lönsam för fastigheter vars strömtoppar är påtagligt obalanserade och som överstiger 50 A, med största möjliga lönsamhet för profiler som överstiger 63 A då dessa möjliggör ett tariffbyte. Det kombinerade systemets lönsamhet bedömdes vara ännu mer beroende av tariffbytet och därför endast lönsamt för strömtoppar över 63 A. En betydligt större grundinvestering för det kombinerade systemet gör vidare att den enskilda fasbalanseraren i regel är att föredra, såvida inte kalkylräntan är så låg som 2 % eller mindre. Baserat på detta uppmanas potentiella investerare att undersöka balanstillståndet hos deras laster och att utföra en egen kalkyl baserat på deras specifika last, kapitalkostnad och nätföretag.

Denna uppsats undersöker konsumenters betalningsvilja för hållbara hus, med fokus på olika demografiska grupper och de faktorer som påverkar deras beslut. Studien syftar till att hjälpa byggföretag att utvärdera den ekonomiska genomförbarheten av att integrera hållbara metoder i sina projekt. Genom att använda en blandad metod sekventiellt förklarande-forskningsdesign inkluderar forskningen kvantitativa data från enkäter och kvalitativa data från expertintervjuer. Centrala fynd visar att även om hållbarhet inte är den primära drivkraften vid bostadsköp, finns det en betydande betalningsvilja för förbättrad energieffektivitet och minskad miljöpåverkan. Denna vilja varierar mellan olika demografiska grupper, där yngre generationer och kvinnor visar högre benägenhet att investera i hållbarhet. Studien belyser även fenomenet "hypotetisk bias", där den uttryckta betalningsviljan i enkäter överstiger den faktiska viljan i verkliga scenarier. Resultaten tyder på att integrering av hållbara lösningar kan vara ekonomiskt genomförbart för byggföretag, förutsatt att dessa lösningar erbjuder tydliga ekonomiska fördelar för konsumenterna. Framtida forskning bör undersöka långsiktiga trender i konsumentpreferenser och effekten av olika incitament för att främja hållbart byggande. / This thesis investigates consumer willingness to pay for sustainable buildings, focusing on different demographic groups and the factors influencing their decisions. The study aims to assist construction companies in evaluating the economic feasibility of incorporating sustainable practices into their projects. Utilizing a sequential explanatory mixed-methods approach, the research includes quantitative data from surveys and qualitative insights from expert interviews. Key findings reveal that while sustainability is not the primary driver in housing purchases, there is a significant willingness to pay for enhanced energy efficiency and reduced environmental impact. This willingness varies across demographics, with younger generations and women showing higher inclinations towards sustainable investments. The study also highlights the phenomenon of "hypothetical bias," where expressed willingness to pay in surveys exceeds actual willingness in real-life scenarios. The results suggest that integrating sustainable solutions can be economically viable for construction companies, provided these solutions offer clear economic benefits to consumers. Future research should explore the long-term trends in consumer preferences and the impact of various incentives on promoting sustainable housing