Research has shown that three-phase balancing alone can improve the operation of secondary distribution networks and that the addition of energy storage to the phase balancing power electronics further helps to alleviate the negative effects of phase unbalances. However, less attention has been paid to the economic potential of said technologies and particularly for loadside implementation. It appears that the deployment of phase balancers, with or without energy storage, is indeed hampered by uncertainty related to its economic feasibility, despite both technologies being commercially available. This thesis therefore aims to assess and compare the economic feasibility of the two configurations for peak shaving purposes in the context of residential property loads in Sweden. The assessment was performed using a specially developed deterministic techno-economic model taking into consideration historical load data from three Swedish real estate, cost estimations for a range of alternatives used when sizing the systems, applicable tariffs and fees for electricity and its distribution as well as technical parameters such as the capacities and efficiencies of the involved components. A novel approach was taken by linearly extrapolating the three load profiles into three sets of 91 synthesized load profiles to enable a larger dataset for analysis. The net present values generated for each set were then graphed and analyzed per original real estate. The results showed that both configurations can be economically feasible, but only under certain conditions. A phase balancer alone was found to be feasible for real estate whose peak currents are distinctly unbalanced and exceed 50 A, with the best expected rate of return for profiles exceeding 63 A since they enable a tariff switch. The combined system was found to be even more contingent on the tariff switch and therefore only feasible for peaks above 63 A. A substantial difference in the initial investment further makes the single phase balancer the preferred choice, unless the discount rate is as low as 2 % or less. On this basis, potential investors need to assess the state of unbalance of their loads and perform their own calculation based their load profile, cost of capital and applicable tariffs. / Tidigare forskning har visat att fasbalansering enskilt kan förbättra driften hos lokala distributionsnät och att ett batterisystem i tillägg till fasbalanserarens kraftelektronik ytterligare kan minska de negativa effekterna av fasobalanser. Däremot har mindre uppmärksamhet riktats mot den ekonomiska genomförbarheten hos dessa teknologier och i synnerhet för implementation på lastens sida av elmätaren. Det tycks vara så att spridningen av fasbalanserare, med eller utan energilagring, hindras av osäkerheten kring dess ekonomiska potential trots att båda teknologierna är kommersiellt tillgängliga. Detta arbete ämnar därför att värdera och jämföra den ekonomiska nyttan hos de två konfigurationerna vid toppreducering av fastighetselen i svenska bostadsfastigheter. Värderingen utfördes med hjälp av en särskilt utvecklad deterministisk tekno-ekonomisk modell som beaktade historiska lastdata från tre svenska fastigheter, kostnadsuppskattningar för en uppsättning av konfigurationer som användes vid dimensionering av systemen, applicerbara tariffer och avgifter för elektricitet och dess distribution samt tekniska parametrar såsom kapaciteter och verkningsgrader för de olika komponenterna. Ett annorlunda tillvägagångssätt tillämpades vidare för att utöka datamängden genom linjär extrapolation av lastprofilerna, vilket resulterade i tre uppsättningar av 91 syntetiserade lastprofiler. Nettonuvärdet beräknades följaktligen för varje profil och investeringsalternativ för att sedan plottas och analyseras per ursprunglig fastighet. Resultaten visade att båda konfigurationerna kan uppvisa lönsamhet, men endast under särskilda förutsättningar. Den enskilda fasbalanseraren bedömdes som lönsam för fastigheter vars strömtoppar är påtagligt obalanserade och som överstiger 50 A, med största möjliga lönsamhet för profiler som överstiger 63 A då dessa möjliggör ett tariffbyte. Det kombinerade systemets lönsamhet bedömdes vara ännu mer beroende av tariffbytet och därför endast lönsamt för strömtoppar över 63 A. En betydligt större grundinvestering för det kombinerade systemet gör vidare att den enskilda fasbalanseraren i regel är att föredra, såvida inte kalkylräntan är så låg som 2 % eller mindre. Baserat på detta uppmanas potentiella investerare att undersöka balanstillståndet hos deras laster och att utföra en egen kalkyl baserat på deras specifika last, kapitalkostnad och nätföretag.

Chemical recycling can improve the plastic recycling rates and reduce the level of CO2 from fossil plasticsproduction. Thus, it is seen as an attractive technology in the action towards meeting the emission, circulareconomy and recycling targets. In the Swedish context, it could help reach the carbon neutrality goal by2045. This thesis aims to investigate the potential of chemical recycling in the Swedish plastic recyclingsystem with Brista waste-to-energy plant in Stockholm as a case study. The thesis describes different stagesof current Swedish plastic recycling system and quantifies material losses at every stage. The recycling rateof plastic packaging in the household waste stream in Stockholm was found to be lower than 7%.Remaining 93% is sent for energy recovery through incineration. The feasibility of implementing differentchemical recycling technologies is analysed together with the Technology Readiness Level (TRL). Theresults showed that there are three technologies with the highest TRL of 9: thermal cracking (pyrolysis),catalytic cracking and conventional gasification. The important parameters when implementing chemicalrecycling in an existing facility are discussed and used for the feasibility analysis of implementing thesethree technologies in Brista facility. It is not obvious which technology is the best one for this application.Gasification is proven for the production of intermediates (oil or syngas) which can be used for newplastic production, however, the scale of Brista facility is not large enough for a gasification plant to befeasible. Pyrolysis and catalytic cracking could be used at a smaller scale, but they have not contributed tothe production of new plastics so far, thus, both technologies would require further research and tests ona pilot scale before moving to commercial operation. The findings from this study have to be followed byan in-depth analysis of real data, from pilot or commercial projects, which is currently unavailable.The major challenges to implement chemical recycling of waste plastics in Sweden are of economic andpolitical nature. The key point in successful deployment of chemical recycling is the development ofa business model which would ensure that all actors along the plastic recycling chain benefit economicallyfrom the solution. For the Brista 2 plant case, the challenges include Stockholm Exergi’s insufficientexpertise to perform chemical recycling independently, uncertain feedstock purity requirements andchallenging market situation. / Kemisk återvinning har potentialen att öka återvinningsgraden av plastförpackningar och minska därmedminska klimatpåverkan från fossila plastprodukter. Således ses den som en möjlig teknik för att mötautsläpps- och återvinningsmål samt införandet av en cirkulär ekonomi. I ett svenskt sammanhang kan detbidra till att nå målet om netto noll utsläpp 2045. Denna uppsats syftar till att undersöka potentialen förkemisk återvinning i det svenska återvinningssystemet för plast, med det avfallseldade Bristaverket somfallstudie. Avhandlingen beskriver ingående led i den nuvarande svenska plaståtervinningssystem ochkvantifierar materialförluster i alla steg. Återvinningsgraden för plastförpackningar i hushållsavfalleti Stockholm visar sig vara lägre än 7%. Återstående 93% skickas för energiåtervinning genom förbränning.Analysen av olika teknologier för kemisk återvinnings genomförs med hjälp av Technology ReadinessLevel (TRL). Resultatet visar att det fanns tre teknologier med högsta TRL på 9: termisk krackning(pyrolys), katalytisk krackning och konventionell förgasning. Viktiga parametrar för kemisk återvinningkopplat till en befintlig anläggning diskuteras och används för genomförbarhetsanalys av de tre valdateknologierna genom en fallstudie vid Bristaanläggningen. Det är inte uppenbart vilken teknik som är denbästa för denna applikation. Förgasning är bevisat framgångsrik för produktion av intermediära produkter(olja eller syngas) som kan användas för ny plastproduktion, men Bristaanläggningens storlek är för litenför att en förgasningsanläggning ska varamotiverad. Pyrolys och katalytisk krackning kan användasi mindre applikationer, men de har hittills inte lyckats bidra till framställning av ny plast. Därför skullebåda teknikerna kräva ytterligare forskning och test på pilotskala innan de skalas upp till kommersiell drift.Resultaten från denna studie måste följas av en djupgående analys av verklig data, från pilotprojekt ellerkommersiella projekt, som för närvarande inte är tillgänglig.De stora utmaningarna för att genomföra kemisk återvinning av plastavfall i Sverige är av ekonomisk ochpolitisk karaktär. Nyckeln till framgångsrik spridning av kemisk återvinning är utvecklingen av enaffärsmodell som säkerställer att alla aktörer längs plaståtervinningskedjan kan dra ekonomiskt fördel avlösningen. För en anläggning i Brista finns utmaningar i form av Stockholm Exergis otillräckliga expertisinom området kemisk återvinning, osäkra råvarukrav och en utmanande marknadssituation.

Studien syftade till att ge en rekommendation angående hur fjärrvärmebolaget Stockholm Exergi bör utforma sin framtida strategi beträffande fasta oförädlade skogliga biobräanslen. Genom litteraturstudier och intervjuer utreddes dessa bränslens konkurrenskraft utifrån perspektiven klimatneutralitet, politiska direktiv och styrmedel, leveranssäkerhet samt lönsamhet. Resultatet visade bland annat att användningen av grenar och toppar kan medföra klimatnytta. Vidare framkom att implementeringen av EU:s nya förnybartdirektiv inte kommer att ha storskalig påverkan på Stockholm Exergis framtida användning av dessa bränslen. Gällande leveranssäkerhet och lönsamhet påvisades exempelvis en större framtida efterfrågan på skogliga restprodukter från andra sektorer. Ändock kunde slutsatsen dras att skogliga biobräanslen, under vissa förutsäattningar, har en viktig roll i Stockholm Exergis framtida fjärrvärmeproduktion. / The study aimed to give a recommendation regarding how the district heating company Stockholm Exergi should design their future strategy concerning unprocessed solid woody biofuels. Through literature studies and interviews, the competitiveness of the fuels has been assessed based on climate neutrality, political directives and instruments, security of supply as well as profitability. Among other things, the results showed that the use of tree branches and tops can imply positive climate effects. Furthermore, the implementation of EU's new renewable energy directive will only have a marginal impact on Stockholm Exergi's future use of woody biofuels. Regarding the security of supply and profitability,an increased future demand of forest residues in other sectors have been identified. However, the study concludes that, under certain circumstances, woody biofuels have an important role in Stockholm Exergi's future district heating production.

Blockchain is described as having endless theoretical potential. In reality however, it is hard toestablish how blockchain can be utilized and what opportunities blockchain may create. Theunclear future of blockchain constitutes a challenge for many companies. Many large incumbentsare uncertain of how to implement blockchain technology in their organization and are anxiousabout the consequences of the new technology. The purpose of this exploratory study is to evaluateblockchain applications for a district heating company in Stockholm to understand favorable areas,necessary criteria for successful implementation and how blockchain could enable new businessopportunities in the district heating market. To be able to reach the purpose of the thesis aliterature study and an empirical study were performed. The literature study is in the form of anextensive investigation about the areas of blockchain and district heating. The empirical studyincludes 17 interviews, both internal interviews with employees at Stockholm Exergi and externalinterviews conducted with professionals with knowledge about blockchain, district heating and theenergy sector. Furthermore, two workshops, in collaboration with Stockholm Exergi, wereperformed at the end of the thesis to evaluate and prioritize the developed blockchain applications.This thesis proposes 32 blockchain applications within 10 areas in the district heating industry.The applications are categorized after their potential, in three categories; green for the blockchainapplications that are valuable to investigate further, orange for the applications that potentiallycould be interesting to investigate further, and red for the applications that are not interesting toinvestigate further. Some applications focus on solving inefficiencies within district heating andsome on exploiting the benefits of blockchain. Eight applications are categorized with greenprioritization, and thus presented in more detail. To take into account that blockchain probablywill have a greater impact in the future, a future scenario was developed and used in the situationalanalysis for the applications. Furthermore, a framework was developed with the aim to be a toolfor a district heating company to utilize while considering if a blockchain implementation wouldbe beneficial, and if so, in what way. The framework is focused on district heating companies butcan be utilized by other actors as well.Our recommendation for a district heating company in Stockholm is to wait one or two yearswhile staying updated. Especially important for the companies are to stay updated on whether newblockchain standardizations will emerge in the energy sector. However, if a district heatingcompany want to initialize a blockchain project we advise the companies to start a pilot projectthat does not affect the current business model but has the potential to be scaled. Since theblockchain technology enhances collaboration, it is important to consider which partners shouldbe included and how the application can create value for all involved parties. However, due to theuncertainty of the technology, companies need to be well aware of that assumed created value maynot be reached as expected. Furthermore, district heating companies also need to bear in mindthat other parameters, for example additional technologies, policies or infrastructure systems, maybe necessary to implement in order to create value from a blockchain solution. / Blockchain beskrivs ofta som något med ändlös teoretisk potential. I verkligheten är det dock svårtatt fastställa hur blockchain kan användas och vilka möjligheter blockchain kan skapa. Den osäkraframtiden för blockchain är en utmaning för många företag att förhålla sig till. Inte minst för storaetablerade företag då blockchain kan användas för att decentralisera en centraliseradmarknadsstruktur. Syftet med denna undersökande studie är att utvärdera blockchainapplikationerför ett fjärrvärmeföretag i Stockholm, för att förstå gynnsamma områden,nödvändiga kriterier vid genomförande och hur blockchain skulle kunna möjliggöra nyaaffärsmöjligheter på fjärrvärmemarknaden. För att uppfylla uppsatsens syfte genomfördes enlitteraturstudie och en empirisk studie. Inom litteraturstudien genomfördes en omfattandeundersökning av blockchain och fjärrvärme. Den empiriska studien bestod av 17 intervjuer, bådeinterna intervjuer med anställda från Stockholm Exergi och externa intervjuer med experter inomblockchain, fjärrvärme och energisektorn. Vidare genomfördes under slutfasen två workshops isamarbete med Stockholm Exergi, för att utvärdera och prioritera de skapade blockchainapplikationerna.Rapporten presenterar 32 blockchain-applikationer inom 10 olika områden inomfjärrvärmeindustrin. Applikationerna är kategoriserade efter sin potential i tre grupper, grön för deapplikationer som kan vara fördelaktiga för ett fjärrvärmeföretag och bör fortsätta undersökas,orange för de applikationer som sannolikt inte skulle vara fördelaktiga och röd för de applikationersom inte är intressanta för ett fjärrvärmeföretag att fortsätta undersöka. Vissa applikationerfokuserar på att lösa de ineffektiviteter som finns för fjärrvärme och vissa på att utnyttja fördelarnamed blockchain. Det åtta applikationer med grön prioritering presenteras mer detaljerat. Ettframtida scenario togs fram för att ta hänsyn till att blockchain sannolikt kommer att ha störrepåverkan i framtiden. Detta används som hjälpmedel när situationsanalysen för applikationernagenomförs. Dessutom utvecklades ett ramverk som har som syfte att vara ett verktyg för ettfjärrvärmeföretag att utnyttja när en blockchain implementering övervägs. Ramverket är inriktatpå fjärrvärmeföretag men kan även användas av andra aktörer.Vår rekommendation till ett fjärrvärmeföretag i Stockholm är att vänta ett eller två år, samtidigtsom de håller sig uppdaterade om marknadsförändringar för blockchain. Särskilt viktigt för ettfjärrvärmeföretag är att hålla sig uppdaterad om huruvida nya blockchain-standardiseringar uppstårinom energisektorn. Om ett fjärrvärmeföretag vill initiera ett blockchain-projekt, rekommenderarvi att starta med ett pilotprojekt som inte påverkar den nuvarande affärsmodellen, men harpotential att skalas. Eftersom blockchain-teknologin möjliggör samarbete är det viktigt attöverväga vilka partners som kan ingå i lösningen och hur applikationen kan skapa värde för allaberörda parter. Företag måste emellertid vara väl medvetna om att det förväntade värdet kanskeinte uppnås på grund av teknologins osäkerhet. Dessutom måste företagen också överväga attandra parametrar, till exempel andra teknologier, politik eller infrastruktur, är nödvändiga, för atten blockchain implementering ska skapa värde.