<p>Supply Chain Management innebär styrande av leveranskedjor. En leveranskedja består av leverantörer, tillverkare, distributörer och återförsäljare. I dagsläget bör marknadskonkurrensen vara mellan olika leveranskedjor och inte företag mot företag.</p><p>För att erhålla konkurrenskraftiga leveranskedjor krävs det bland annat att företagen nyttjar kommunikation tvärs genom hela leveranskedjan, samt att företagen använder de tekniska hjälpmedel som finns för att förenkla det administrativa arbetet.</p><p>En förutsättning för att leveranskedjan skall bli konkurrenskraftig är att företagen som ingår i kedjan vågar delta i informations- och kunskapsutbyte. Med ett sådant utbyte bör företagen höja värdet på slutprodukten till ett reducerat pris.</p><p>Syftet med rapporten är att sammanställa en modell över "hur den undersökta kedjans informationsutbyte äger rum idag".</p><p>Den undersökta Supply Chain Management-kedjan har kommit en bit på väg, men nyttjar i dagsläget inte Supply Chain Management-filosofins alla konkurrensfördelar. Företagen använder sig bland annat av lager för att tillmötesgå sina kunders krav på snabba leveranser.</p>

Supply Chain Management innebär styrande av leveranskedjor. En leveranskedja består av leverantörer, tillverkare, distributörer och återförsäljare. I dagsläget bör marknadskonkurrensen vara mellan olika leveranskedjor och inte företag mot företag. För att erhålla konkurrenskraftiga leveranskedjor krävs det bland annat att företagen nyttjar kommunikation tvärs genom hela leveranskedjan, samt att företagen använder de tekniska hjälpmedel som finns för att förenkla det administrativa arbetet. En förutsättning för att leveranskedjan skall bli konkurrenskraftig är att företagen som ingår i kedjan vågar delta i informations- och kunskapsutbyte. Med ett sådant utbyte bör företagen höja värdet på slutprodukten till ett reducerat pris. Syftet med rapporten är att sammanställa en modell över "hur den undersökta kedjans informationsutbyte äger rum idag". Den undersökta Supply Chain Management-kedjan har kommit en bit på väg, men nyttjar i dagsläget inte Supply Chain Management-filosofins alla konkurrensfördelar. Företagen använder sig bland annat av lager för att tillmötesgå sina kunders krav på snabba leveranser.

<p>Examensarbetets problemområde är relativt nytt och outforskat vilket gör det desto mer aktuellt. Supply chain simuleringsverktyg är en kombination av supply chain verktyg och simuleringsverktyg. Denna kombination erbjuder nya undersöknings- och planeringsmöjligheter för företag och blir ett nytt verktyg för företagen att stärka dess konkurrenskraft.</p><p>I examensarbetet utreds om simulering är ett lämpligt verktyg att använda för att påvisa fördelar vid beslut om att flytta företag eller delar av dess verksamhet. För att besvara frågeställningen har en litteraturstudie, intervjuer med tre handelsföretag samt simuleringar genomförts.</p><p>För varje företag har dess beslutsprocess vid lokaliseringsfrågor sammanställts. Utifrån dessa sammanställningar har sedan en generell simuleringsmodell tagits fram. På denna simuleringsmodell har ett antal olika strategier, vilka bygger på intervjusammanställningarna, simulerats och jämförts. Simuleringsresultaten och intervjuresultaten har analyserats och en uppföljning av dessa resultat har sedan gjorts med ett av de intervjuade företagen. Uppföljningen ska styrka simulerings- och intervjuresultaten.</p>

Examensarbetets problemområde är relativt nytt och outforskat vilket gör det desto mer aktuellt. Supply chain simuleringsverktyg är en kombination av supply chain verktyg och simuleringsverktyg. Denna kombination erbjuder nya undersöknings- och planeringsmöjligheter för företag och blir ett nytt verktyg för företagen att stärka dess konkurrenskraft. I examensarbetet utreds om simulering är ett lämpligt verktyg att använda för att påvisa fördelar vid beslut om att flytta företag eller delar av dess verksamhet. För att besvara frågeställningen har en litteraturstudie, intervjuer med tre handelsföretag samt simuleringar genomförts. För varje företag har dess beslutsprocess vid lokaliseringsfrågor sammanställts. Utifrån dessa sammanställningar har sedan en generell simuleringsmodell tagits fram. På denna simuleringsmodell har ett antal olika strategier, vilka bygger på intervjusammanställningarna, simulerats och jämförts. Simuleringsresultaten och intervjuresultaten har analyserats och en uppföljning av dessa resultat har sedan gjorts med ett av de intervjuade företagen. Uppföljningen ska styrka simulerings- och intervjuresultaten.

Genom en rad globala kriser har de senaste åren tydliggjort hur en ökad global osäkerhet,inramad genom VUCA-teorin (Volatility, Uncertainty, Complexity, and Ambiguity), harpåverkat företags riskhanteringsstrategier för lagerhantering och lokaliseringsbeslut. Studienundersöker Just in Time, Just in Case, reshoring- och regionaliseringsstrategier som svar påglobala kriser likt COVID-19, Suezkanalsblockaden samt Ryssland-Ukraina-konflikten.Händelserna har tydliggjort de globala leveranskedjornas sårbarhet, vilket medfört enomvärdering av supply chain management med ett ökat fokus på robusthet mot externaförändringar. Riskminimerande strategier likt omlokalisering av leverantörer och ökadlagerhållning kan dock medföra ökade kostnader. Studien ämnar därmed att undersöka omkriserna i närtid har haft en påverkan på företags strategier gällande risktagande samt vilkatrender som kan urskiljas mellan geografiska beslut och lagerhållningsstrategier. Studien harundersökt forskningsområdet genom kvalitativ forskning där datainsamling genomförtsgenom bland annat intervjuer med personer med insyn och ansvar inom sex globala företagsleveranskedjor. Resultatet visar på ett förhållande mellan stora säkerhetslager, Just in case,samt möjlighet att förlägga leverantörer med lång geografisk distans, offshoring. Motsatvishar även ett förhållande funnits mellan riskhanteringsstrategin med närliggande leverantörer,reshoring/regionalisering och möjlighet att tillämpa små lagernivåer, Just in time. Studien hardärmed bidragit med insikter om hur företags riskhanteringsstrategier förändrats till följd avomvärldsosäkerhet, samt hur de geografiska och lagerhållningsmässiga strategiernaprioriteras av globala företag.

Det finns förbättringspotential för att öka den cirkulära ekonomin i Sverige, som idag är 3,4 procent. Återbruk av byggmaterial i byggbranschen är en åtgärd, som genererar till en cirkulär förbättring. I uppsatsen belyses utmaningar och möjligheter associerade med återbruk av byggmaterial, som förekommer hos aktörer längs försörjningskedjan. En generell tanke som ofta förekommer är att återbrukat byggmaterial genererar till ökade kostnader, vilket det i uppsatsen påvisas åtskilda åsikter kring. Vidare studeras det som krävs för att lyckas implementera en cirkulär ekonomi i byggbranschen genom affärsmodeller och strategier. Genom att lyckas implementera en cirkulär ekonomi och utveckla expertis inom området, påvisar teori att även konkurrensfördelar kan frambringas. / There is potential for improvement to increase the circular economy in Sweden, which today is 3.4 percent. Reuse of building materials in the construction industry is one action, which generates a circular improvement. The study highlights challenges and opportunities associated with the reuse of building materials faced by different actors along the supply chain. A common understanding is that reused building materials generate increased costs, which the study demonstrates separate opinions about. Furthermore, the requirements to succeed in implementing a circular economy in the construction industry are studied together with business models and strategies for implementation. By succeeding in implementing a circular economy and developing expertise in the field, theory shows that competitive advantages can be generated.

The purpose of the presented project is to eliminate the supply chain losses in Kraft Heinz Company through preventive actions. The two points that the current thesis will focus on are the prevention of excess production and the elimination of MOQ (Minimum Order Quantity) issues that contribute to supply chain losses. High MOQ is one of the main root causes of excess production. Firstly, a literature review will be made. The approach of creating the literature framework is to start from a general description of supply chain activities in FMCG (Fast-moving Consumer Goods) companies, then to focus on more specific topic which is the excess stock and the inventory management and finally, to end up in the food waste hierarchy analysis that scientific articles frame. Food waste for a FMCG company is similar to supply chain losses, thus it is critical to provide a state-of-art literature in order to have a better understanding. Furthermore, the KHC (Kraft Heinz Company) background will be described, as the history of KHC and the current portfolio in order to understand the size of the company and the needs of such a huge company and the complexities. Additionally, the supply chain function in KHC will be described in details in order to understand the reason of this thesis existence, to identify the gaps in this process and the improvements should be made. Finally, the improvements made through this project will be presented, as well as, the processes and the methods that are developed and standardized. The analysis of the prevention of excess production process, as well as, the improvements have been made in this process will be explained. The routines and the new approaches will be described. The second part of the improvements section is concerned the development and the standardization of the MOQ Flexibility project. The calculations, the process, the challenges and the involved stakeholders will be part of this thesis. / Syftet med det presenterade projektet är att eliminera förlusterna i försörjningskedjorna genom förebyggande åtgärder på företaget Kraft Heinz. De två delar som examensarbetet fokuserar på är hur man ska kunna förhindra överproduktion och eliminera MOQ (Minimum Order Quantity/(Minsta orderkvantitet) faktorer som bidrar till förlust i försörjningskedjan. Hög MOQ är en av de främsta orsakerna till överproduktion. Det första steget var att göra en litteraturundersökning. Litteraturöversikten skapar ett ramverk där utgångspunkten är en allmän beskrivning av aktiviteter i leverantörernas försörjningskedjor inom företaget för FMCG (Fast Moving Consumer Goods/ Snabbt Rörliga Konsumentvaror), för att sedan fokusera på ett mer specifikt ämne, vilket är överskottslagret och lagerstyrningen för att slutligen landa i en matavfallshierarkianalys som ramas in av vetenskapliga artiklar. Matavfall för ett FMCG- företag är samma sak som försörjnings- kedjeförluster i leverantörskedjan, därför är det viktigt att tillhandahålla en nulägesanalys med referens till litteraturen för att få en bättre förståelse. Dessutom beskrivs KHC (Kraft Heinz Company) mot bakgrund av företagets historia och den nuvarande produktportföljen för att läsaren ska få en uppfattning om företagets storlek, dess behov och komplexiteten i ett sådant stort företag. Leveranskedjefunktionen inom KHC kommer beskrivas i detalj för att man ska kunna förstå anledningen till behovet av detta examensarbete, för att identifiera luckorna i denna process och för att peka på de förbättringar som bör göras. Slutligen kommer de förbättringar som gjorts genom detta projekt att presenteras, liksom, processerna och metoderna som utvecklats och standardiserats. Analysen med syfte att förhindra överskott i produktionsprocessen samt de förbättringar som har implementerats i denna process kommer att förklaras. Rutinerna och de nya tillvägagångssätten kommer att beskrivas. Den andra delen av förbättringsavsnittet handlar om utveckling och standardisering av MOQ Flexibilitetsprojektet. De beräkningar, processen, utmaningarna och de inblandade intressenterna är en del av denna avhandling.

Studien syftade till att ge en rekommendation angående hur fjärrvärmebolaget Stockholm Exergi bör utforma sin framtida strategi beträffande fasta oförädlade skogliga biobräanslen. Genom litteraturstudier och intervjuer utreddes dessa bränslens konkurrenskraft utifrån perspektiven klimatneutralitet, politiska direktiv och styrmedel, leveranssäkerhet samt lönsamhet. Resultatet visade bland annat att användningen av grenar och toppar kan medföra klimatnytta. Vidare framkom att implementeringen av EU:s nya förnybartdirektiv inte kommer att ha storskalig påverkan på Stockholm Exergis framtida användning av dessa bränslen. Gällande leveranssäkerhet och lönsamhet påvisades exempelvis en större framtida efterfrågan på skogliga restprodukter från andra sektorer. Ändock kunde slutsatsen dras att skogliga biobräanslen, under vissa förutsäattningar, har en viktig roll i Stockholm Exergis framtida fjärrvärmeproduktion. / The study aimed to give a recommendation regarding how the district heating company Stockholm Exergi should design their future strategy concerning unprocessed solid woody biofuels. Through literature studies and interviews, the competitiveness of the fuels has been assessed based on climate neutrality, political directives and instruments, security of supply as well as profitability. Among other things, the results showed that the use of tree branches and tops can imply positive climate effects. Furthermore, the implementation of EU's new renewable energy directive will only have a marginal impact on Stockholm Exergi's future use of woody biofuels. Regarding the security of supply and profitability,an increased future demand of forest residues in other sectors have been identified. However, the study concludes that, under certain circumstances, woody biofuels have an important role in Stockholm Exergi's future district heating production.

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen kring organisationers och kringliggande aktörers förmåga att stärka den digitala motståndskraften i digitala leveranskedjor genom införande av ett omfattande regelverk. Uppsatsen beskriver hur tillkommande regelverk med höga krav på informationssäkerhet inom de digitala leveranskedjorna påverkar en enskild organisation. Uppsatsen beskriver även implikationerna ur ett övergripande systemperspektiv. Utifrån införandet av Digital Operational Resilience Act (DORA) beskrivs både potentiella hinder som riskerar hämma Sveriges digitala motståndskraft och de möjliggörande åtgärder som leder till att Sveriges digitala motståndskraft stärks. Uppsatsen identifierar genom en fallstudie ett antal hinder som enskilda organisationer bör beakta, men som även har stora beroenden till andra kringliggande aktörer och systemet i sin helhet. Uppsatsen beskriver att det kan uppstå följdeffekter som lätt leder till oönskade effekter. Komplexitetshöjningen genom tillkommande regelverk kräver medvetna handlingar av ett stort antal aktörer för att undvika att hinder blir alltför hämmande och därmed hindrande för Sveriges digitala motståndskraft. Speciellt mindre leverantörers situation lyfts som problematisk i sammanhanget. Uppsatsen identifierar behovet av en holistisk inställning som nödvändig för att kunna skapa utrymme för medvetna handlingar. Komplexitetshöjningen som tillkommande regelverk innebär behöver hanteras både internt inom en enskild organisation och genom externa samarbeten. Uppsatsen beskriver att identifierade möjliggörande åtgärder inte enbart bör värderas utifrån direkta effekter, utan även utifrån mer långsiktiga indirekta effekter och resurspåverkan i systemet. Först då finns det förutsättningar att genom medvetna handlingar uppnå positiv effekt och därmed stärka Sveriges digitala motståndskraft.