The study was conducted in an information system according to the definition of a worksystem, in a swedish niche bank. Where the effects of the current pandemic and its consequences regarding digital transformation and digital resilience have been investigated.These two have previously been studied, but received increased attention during the outbreak, since digitization, adaptation and innovation now are considered of high importance for survival. All these are found in the concepts of digital transformation and digital resilience.  A qualitative case study with an abductive approach was conducted to examine previous topics where several interviews took place with selected employees from different areas of expertise. The results have shown that many changes during the pandemic are of high importance to survive, now a digital focus and innovations needs to be applied and this way of thinking will continue long after the pandemic. Nevertheless, the company investigated has not yet implemented any major changes, even though awareness of these has increased and opened up for discussion regarding changes in the future. As many new opportunities arise, these should have been used to improve many aspects of the business, but instead development of internal processes improved the most. One reason for this is the obligation to work remotely because it is required during these circumstances. But there is also potentialfor the development of the business regarding customers not only internally. Because all the changes companies identify should also affect the customers, target groups and markets. / Studien har genomförts på ett informationssystem utefter definitionen av arbetssystem i en svensk nischbank. Där har rådande pandemis effekter undersökts i dess konsekvenser gällande digital transformation och digital motståndskraft. Dessa två är något som tidigare studerats inom informatik, men fått ökad uppmärksamhet i och med Covid-19 eftersom digitalisering, anpassning, återhämtning och nya digital innovationer anses som ett måste för att går stärkt ur eller överleva pandemin. Alla dessa måsten återfinns i begreppen digital transformation och digital motståndskraft. Undersökningen har tillämpat en kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats för att undersöka detta, där intervjuer har genomförts med nyckelpersoner från olika områden inom arbetssystemet. Resultatet har visat på att många förändringar har uppmärksammats av pandemin, att ett digitalt fokus och innovationer behöver tillämpas och detta tankesätt kommer företaget föra med sig efter pandemin. Det har trots detta inte genomfört några större förändringar ännu även om medvetenheten har ökat och en diskussion har öppnats. Eftersom det tillkommit nya möjligheter borde dessa nyttjats inom flera delar och områden, men detsom varit i fokus är främst utvecklingen av interna processer, det vill säga verksamheten. Detta för att kunna bedriva arbete på distans som varit ett krav i dessa omständigheter. Därmed finns det potential att även utveckla affären mer framöver eftersom alla förändringar som företag upplever, borde också påverka kunderna, målgrupper och marknader.

Denna uppsats består av en fallstudie vars syfte är att bidra med kunskap kring vilka faktorer som påverkar arbetet av att stödja utbildning på ett lärosäte för högre utbildning, i relation till digital transformation, vid kriser som COVID-19-pandemin. Studien bidrar även med förståelse för relaterade begrepp som har ett samband med digital transformation vid liknande kriser. För att uppfylla syftet har ett valt arbetssystem på ett lärosäte för högre utbildning undersökts genom semi-strukturerade intervjuer med ett urval av respondenter. Det studerade arbetssystemet har valts ut för att dels få en överblick över arbetssystemet och dess roller, dels för att ta reda på hur detta arbetssystem förhållit sig till begrepp som har en koppling till digital transformation vid COVID-19-pandemin. Resultatet visar att begreppen ambidexteritet, agilitet, digital motståndskraft och digital transformation har ett samband, och att dessa begrepp är faktorer som påverkar arbetet av att stödja utbildning vid kriser som liknar COVID-19-pandemin. Andra viktiga faktorer som har en koppling till dessa begrepp och anses ha en påverkan är kursplaner, utvärderingar, IT-kompetens, innovationsförmåga samt digitala verktyg. Dessa slutsatser baseras på upplevelser och erfarenheter från de representerade rollerna ur det valda arbetssystemet. / This is a case study whose purpose is to contribute with knowledge about the factors that affect the work of supporting education at a higher education institution, in relation to digital transformation, in crises such as the COVID-19-pandemic. The study also contributes with an understanding of related concepts that are related to digital transformation in similar crises. To fulfill this purpose, a selected work system at a higher education institution has been studied through semi-structured interviews with a sample of respondents. The studied work system has been selected to get an overview of the roles within the work system, as well as to find out how this work system relates to concepts related to digital transformation in the COVID-19-pandemic. The results shows that the concepts of ambidexterity, agility, digital resilience, and digital transformation are related, and that these concepts are factors that influence the work of supporting education in crises like the COVID-19 pandemic. Other important factors that are linked to these concepts and are considered to have an impact are syllabi, evaluations, IT skills, innovation ability and digital tools. These conclusions are based on experiences and opinions by the represented roles from the chosen work system.

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen kring organisationers och kringliggande aktörers förmåga att stärka den digitala motståndskraften i digitala leveranskedjor genom införande av ett omfattande regelverk. Uppsatsen beskriver hur tillkommande regelverk med höga krav på informationssäkerhet inom de digitala leveranskedjorna påverkar en enskild organisation. Uppsatsen beskriver även implikationerna ur ett övergripande systemperspektiv. Utifrån införandet av Digital Operational Resilience Act (DORA) beskrivs både potentiella hinder som riskerar hämma Sveriges digitala motståndskraft och de möjliggörande åtgärder som leder till att Sveriges digitala motståndskraft stärks. Uppsatsen identifierar genom en fallstudie ett antal hinder som enskilda organisationer bör beakta, men som även har stora beroenden till andra kringliggande aktörer och systemet i sin helhet. Uppsatsen beskriver att det kan uppstå följdeffekter som lätt leder till oönskade effekter. Komplexitetshöjningen genom tillkommande regelverk kräver medvetna handlingar av ett stort antal aktörer för att undvika att hinder blir alltför hämmande och därmed hindrande för Sveriges digitala motståndskraft. Speciellt mindre leverantörers situation lyfts som problematisk i sammanhanget. Uppsatsen identifierar behovet av en holistisk inställning som nödvändig för att kunna skapa utrymme för medvetna handlingar. Komplexitetshöjningen som tillkommande regelverk innebär behöver hanteras både internt inom en enskild organisation och genom externa samarbeten. Uppsatsen beskriver att identifierade möjliggörande åtgärder inte enbart bör värderas utifrån direkta effekter, utan även utifrån mer långsiktiga indirekta effekter och resurspåverkan i systemet. Först då finns det förutsättningar att genom medvetna handlingar uppnå positiv effekt och därmed stärka Sveriges digitala motståndskraft.