Bakgrund: Företagens villkor utifrån ett konkurrensperspektiv ändras idag fortare än någonsin och möjligheterna att nå framgång bygger i högre grad på en förmåga att förutse, anpassa sig till och agera på omvärldens snabbt föränderliga krav. Flertalet forskare redogör för att företags lednings- och styrkoncept måste förändras för att tillgodose de behov som den moderna globala marknadens dynamik ställer. De senaste decennierna har Lean och Agile trätt fram som två lednings- och styrkoncept som vunnit i popularitet och anammats av många företag som önskar effektivisera sin verksamhet. Både Lean och Agile använts främst inom produktion och det finns relativt lite forskning kring hur dessa två lednings- och styrmodeller appliceras inom andra verksamhetsområden samt hur de kan kombineras. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ledningsgrupper inom en global IT- organisation använder sig av och kombinerar Lean och Agile, samt hur ledningsgrupperna upplever att detta påverkar deras arbetssätt och leveransförmåga. Metod: Studien är genomförd i form av en kvalitativ fallstudie av företaget Volvo IT. Insamling av data har skett via intervjuer med representanter för olika ledningsgrupper inom Volvo IT samt genom att sitta med vid möten och föra anteckningar och via insamlad dokumentation från websidor och intern företagsinformation. Slutsats: Resultaten visar på att Lean och agila arbetssätt tycks fungera bra ihop och kompletterar varandra väl. Ledningsgrupperna uppfattar Lean främst som ett övergripande ledningskoncept och styrmodell för att effektivisera interna processer och skapa ordning och reda genom att eliminera slöseri i verksamheten. Det agila arbetssättet används av ledningsgrupperna för att ge möjlighet till att agera flexibelt och anpassa sig vad gäller kundernas och omvärldens snabbt skiftande krav och behov. / Background: Today the business environment, from a competition perspective, is changing faster than ever before and the possibilities of achieving success is to a higher degree based on the ability to anticipate, adapt to and act on the rapidly changing requirements in world around us. Several researchers describe that corporate management and control concept must change to meet the changing needs of the modern dynamic global market. In recent decades, Lean and Agile emerged as two management and control concept which gained in popularity and has been embraced by many companies wishing to streamline their operations. Both Lean and Agile has been used primarily in the production and there is relatively little research on how these two management and control concepts have been applied in other areas, and how they can be combined. Purpose: The purpose of this study is to examine how management teams within a global IT organization use and combine Lean and Agile practices, and the impact this has for management teams’ ability to deliver. Method: The study was conducted as a qualitative case study of the company Volvo IT. Data collection was achieved through interviews with representatives of various management teams at Volvo IT, and by attending meetings and taking notes and also by using the collected documentation from websites and internal company information Conclusion: The results show that Lean and Agile practices seem to work well together and complement each other well. The management teams perceive Lean primarily as an overall management concept and management model to streamline internal processes and create order by eliminating waste in operations. The agile way of working is perceived by the management teams as allowing great flexibility and adaptability to the rapidly changing needs and requirements of customers and business environment.

Undersökningen äger rum på ett fastighetsbolag som vi har valt att kalla X AB och som harca 350 anställda. På två av X AB:s kontor har vi genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med totalt åtta medarbetare. Syftet med vår studie är att undersöka hur medarbetarepå fö-retaget X AB upplever förändringen fråntraditionella medar-betarsamtal till agila medarbetarsamtaloch hur denna föränd-ring har påverkat den lärande organisationen.Med agila med-arbetarsamtalmenar vi situationsanpassade samtal som sker ofta, regelbundet och som är individanpassade.Undersökningen grundar sig i teoretiska utgångspunkter som bland annat belyser lärande och utveckling i relation till dia-log, relationen mellan medarbetare, ansvar, feedback och den lärande organisationen. Studien grundar sig även på teorier om arbetsmetoden Lean, eftersom Toyota och Lean manufacturing är föregångare till den agila arbetsmetoden. Resultatet av vår undersökning visar att övergången från trad-itionella medarbetarsamtal till agila medarbetarsamtal på X AB inte kommunicerats ut tillräckligt på alla avdelningar, vil-ket lett till att vissa avdelningar inte fått med sig alla medarbe-tare i förändringsprocessen och i de agila samtalen. Informan-terna upplever att de agila medarbetarsamtalen påverkat orga-nisationens utveckling positivt eftersom medarbetarna kan an-passa sitt arbete till organisationens föränderliga mål och hela tiden få feedback på sitt arbete genom de ofta förekommande agila samtalen. Relationen mellan medarbetareblir även mer decentraliserad eftersom samtalsämnena främst väljs ut av medarbetaren, vilket leder till en dialog där åsikter kan fram-föras öppet och mer feedback kan ges. Den personliga ut-vecklingen upplevs däremot hämmas av de agila samtalen, ef-tersom dessa fokuserar desto mer på organisationens mål och den nuvarande situationen och desto mindre på långsiktiga mål och den personliga utvecklingen. För att inte gå miste om den personliga utvecklingen föreslås en kombination av agila och traditionella medarbetarsamtal, samt att medarbetarna tyd-ligt får information om syftet med de agila samtalen och det egnaansvaretför denpersonliga utvecklingen. Genom att ge medarbetarna kunskapom de agila samtalen möjliggörs med-arbetarens påverkan på de agila samtalens innehåll och där-med skulle de agila samtalen kunna användas på bästa sätt.

Bakgrund: Agil projektstyrning har växt i popularitet under de senaste åren och har i större utsträckning börjat användas utanför mjukvaruprojekt. Majoriteten av forskningen är dock begränsad till mjukvaruprojekt samt till att projekt antingen är helt agila, helt oagila eller en specifik hybridmodell. Det har medfört att det därför finns ett behov av ökad kunskap om hur agil projektstyrning kan användas och förstås i en “traditionell” projektmiljö. Syfte: Syftet med studien är att utveckla kunskapen om agila metoder i en “traditionell” projektmiljö med vad som kännetecknar samt påverkar graderna av agilitet inom de fyra dimensionerna. Metod: Denna studie är en flerfallstudie som är baserad på sex olika projekt. Studien är av kvalitativ karaktär och empirin är insamlad via semistrukturerade intervjuer på de 6 fallprojekten. Slutsats: Resultaten från studien visar att agil projektstyrning går att dela upp i de fyra dimensionerna och inom dem i grader av agilitet. Till respektive grad och dimension har vi funnit tydliga karaktärsdrag samt vad som påverkar dem. Vidare har vi funnit att inga projekt är helt agila eller helt oagila samt att det inte går att urskilja någon specifik modell som skulle passa alla projekt vilket motiverar att det handlar om grader av agilitet. / Background: During the last years agile project management has grown in popularity and to a larger extent been used as a method outside of software projects. The majority of the research is still limited to software project and regards that projects are either fully agile, not agile at all or one specific hybrid model. Therefore there is a need of increased knowledge of how agile project management can be used and understood in a traditional project environment. Aim: The aim of this study is to develop the knowledge of agile methods in a “traditional” project environment with what characterizes and affects the degree of agility in the four different dimensions. Methodology: This study is a multiple case study based on six different projects. Furthermore the study is of qualitative character and the empirical data is collected via semi structured interviews based on the six cases. Conclusions: The results of the study showed that agile project management can be divided into the four dimensions and within degrees of agility. To each degree and dimension we have found clear characteristics and what that affects them. Furthermore we have found that no project are fully agile, not agile at all and neither is there a specific model that would fit all projects which motivates that agile methods should be about degrees of agility.

Syftet med studien är att undersöka vilka verktyg som används för att främja kunskapshantering inom ett företag som arbetar i projekt, då tidigare forskning indikerar att projektformen medförsvårigheter i arbetet med kunskapshantering. För att besvara syftet undersöker uppsatsen vilka förutsättningar som är avgörande för att kunskapsdelning ska komma till stånd samt vilka metoder som finns att tillgå för att dela och överföra kunskap inom och mellan projekt. En fallstudie med semi-strukturerade intervjuer genomfördes för att besvara frågeställningarna. Resultatet visar att det finns en tro bland respondenterna att individen bär på kunskap och det framkommer en tilltro till de sociala aspekterna av kunskapsdelning. För att kunskapsdelning ska främjas krävs att medarbetarna har ett brett socialt nätverk samt att det existerar en företagskultur som uppmanar till kunskapsdelning. Det bör finnas systematiska processer föröverföring av såväl explicit och implicit kunskap då resultatet indikerar på att ett fungerande IT-verktyg för kunskapslagring tillsammans med verktyg och systematiska processer som lessons-learned, tillsammans bidrar till en effektiv kunskapshantering och säkerställer att kunskap överförs mellan projekt. / The purpose of this paper is to investigate which tools are used to promote Knowledge Management in project-based organizations, since previous research indicate that the project form experience difficulties regarding Knowledge Management. An empirical research was conducted in order to examine which conditions are crucial for knowledge sharing and which methods are available to share and transfer knowledge within and between projects. The data was gathered through semi-structured interviews. The result of the study shows that there is a belief among the respondents that knowledge exists within the individual. The result also indicates that the preferred way to share knowledge is through personal communication and asocial network. Hence, in order for knowledge sharing to be promoted, employees must have abroad social network. Furthermore, there must exist an organizational culture that promotes knowledge sharing behavior among the employees. Nevertheless, a successful Knowledge Management process should ensure to include systematic processes for both sharing and transferring of explicit and implicit knowledge. The result indicates that tools for knowledge storage and tools like lessons-learned, together contribute to effective Knowledge Management processes that ensure knowledge being transferred between projects.

Målet med denna uppsats är att bidra med förklarande kunskap om hur en transition från traditionella systemutvecklingsmetoder till agila systemutvecklingsmetoder kan genomföras, vilka problem som kan uppstå under övergången samt de utmaningar organisationen ställs inför vid en övergång. Vidare är målet också att bidra med vägledande kunskap i den mån att den ska belysa möjliga fallgropar som kan undvikas och vilka aspekter som är viktiga att ta hänsyn till vid en övergång till en agil metod. Detta genomförs genom en förklarande fallstudie (Oates, p. 143, 2006) av övergången till agil systemutveckling från en annan, icke-agil metod. Den slutgiltiga uppsatsen ämnar att bidra med en kunskapsgrund till i vilka förhållanden det finns en möjlighet att byta till en agil metod. Undersökningens resultat visar att det det finns goda möjligheter för en övergång men att det är viktigt att både de som driver förändringen och övriga involverade har förståelse för vad som kommer att förändras. Framförallt människors ovilja att lämna bekväma strukturer och ta sig an nytt ansvar är problem som en organisation behöver vara medveten om och har förståelse för ifall en övergång ska lyckas. På en större skala är det också extra viktigt för organisationen att besitta de rätta förutsättningarna för en övergång utöver en djupare kunskap i de olika variationerna av skalning som tas upp i uppsatsen.

Kärnkraftverk är högteknologiska system med hög komplexitet och utan att hantera den här komplexiteten kan små olyckor få katastrofala följder. Närvaron av komplexitet försämrar förmågan att förstå situationer, minskar kontroll samt ökar risken för incidenter. Stabsarbete inom kärnkraftsdomänen kräver ett agilt beteende för att hantera den höga närvaron av komplexitet. Agilitet är förmågan hos en enhet att framgångsrikt genomföra, hantera och/eller utnyttja förändrade omständigheter. Syftet med arbetet är att utveckla ett mätverktyg för att identifiera indikatorer på agilt beteende i stabsverksamhet inom kärnkraftsdomänen. Mätverktyget ska kunna tillämpas av individer utan djup teoretisk kunskap om agilitet och verktyget har testats och utvärderats i en iterativ process på ett kärnkraftverk i Sverige under ett flertal övningar. Utvecklingen av verktyget skedde i samråd med en expert inom stabsarbete. De största skillnaderna i det mätverktyget som utvecklats i den här rapporten gentemot dess föregångare är att det här mätverktyget har kärnkraftsdomänen som måldomän samt att det tillkom ett femte steg där resultatet får en visuell representation. Verktyget kan tillämpas inom andra kärnkraftverk än kärnkraftverket det användes på men om verktyget ska tillämpas inom andra domäner krävs det att det anpassas till den nya måldomänen.

Denna uppsats består av en fallstudie vars syfte är att bidra med kunskap kring vilka faktorer som påverkar arbetet av att stödja utbildning på ett lärosäte för högre utbildning, i relation till digital transformation, vid kriser som COVID-19-pandemin. Studien bidrar även med förståelse för relaterade begrepp som har ett samband med digital transformation vid liknande kriser. För att uppfylla syftet har ett valt arbetssystem på ett lärosäte för högre utbildning undersökts genom semi-strukturerade intervjuer med ett urval av respondenter. Det studerade arbetssystemet har valts ut för att dels få en överblick över arbetssystemet och dess roller, dels för att ta reda på hur detta arbetssystem förhållit sig till begrepp som har en koppling till digital transformation vid COVID-19-pandemin. Resultatet visar att begreppen ambidexteritet, agilitet, digital motståndskraft och digital transformation har ett samband, och att dessa begrepp är faktorer som påverkar arbetet av att stödja utbildning vid kriser som liknar COVID-19-pandemin. Andra viktiga faktorer som har en koppling till dessa begrepp och anses ha en påverkan är kursplaner, utvärderingar, IT-kompetens, innovationsförmåga samt digitala verktyg. Dessa slutsatser baseras på upplevelser och erfarenheter från de representerade rollerna ur det valda arbetssystemet. / This is a case study whose purpose is to contribute with knowledge about the factors that affect the work of supporting education at a higher education institution, in relation to digital transformation, in crises such as the COVID-19-pandemic. The study also contributes with an understanding of related concepts that are related to digital transformation in similar crises. To fulfill this purpose, a selected work system at a higher education institution has been studied through semi-structured interviews with a sample of respondents. The studied work system has been selected to get an overview of the roles within the work system, as well as to find out how this work system relates to concepts related to digital transformation in the COVID-19-pandemic. The results shows that the concepts of ambidexterity, agility, digital resilience, and digital transformation are related, and that these concepts are factors that influence the work of supporting education in crises like the COVID-19 pandemic. Other important factors that are linked to these concepts and are considered to have an impact are syllabi, evaluations, IT skills, innovation ability and digital tools. These conclusions are based on experiences and opinions by the represented roles from the chosen work system.

Bakgrund och problem: En tilltagande globaliseringen, teknisk utveckling och ökad konkurrens har gjort att företag behöver anpassa sig till den föränderliga miljön för att förbli lönsamma och konkurrenskraftiga. Projekt är ett effektivt sätt att anpassa sig till en föränderlig och osäker omvärld. Därför har det skett en ökning av antalet projekt som bedrivs, samtidigt som en allt högre andel projekt misslyckas på grund av faktorerna i projektets miljö som orsakar komplexitet i projektet. Komplexiteten behöver således hanteras för att kunna driva projektet framåt.  Syfte: Syftet med studien är att identifiera hur faktorerna i projektets föränderliga miljö orsakar komplexitet samt att skapa bättre förståelse för hur faktorerna hanteras i projektstyrningen. Vidare är det praktiska syftet att skapa vägledning och insikt i hur företag kan hantera komplexiteten som orsakas av dessa faktorer.  Metod: Forskningsstrategin är baserad på ett kvalitativt tillvägagångssätt med en abduktiv ansats. Forskningsdesignen bygger en insamling av empiriska data genom semi-strukturerade intervjuer på sex olika verksamheter, där fallen består av både traditionella branscher där det traditionella projektstyrningsidéerna kan tänkas dominera och modernare företag som tar avstamp i mer agila projektstyrningsmetoder.  Slutsats: Studiens resultat visade att komplexitetsfaktorerna i slutändan påverkar en eller flera variabler i projekttriangeln, som är tid, kostnad och kvalitet/resultat. Komplexitetsfaktorerna som identifierades är begränsad tid, begränsade resurser, intressenternas inflytande, kompetensbrist, motstånd för förändring, lagar och regleringar samt teknisk utveckling. Studiens resultat visade också på att komplexitetsfaktorerna hanteras genom effektivare kommunikation, långsiktighet, effektiv planering, samt viljan att förändras. / Background and problem: Increasing globalization, technological development and increased competition have made it necessary for companies to adapt to the changing environment in order to remain profitable and competitive. Projects are an effective way to adapt to a changing and uncertain world. Therefore, there has been an increase in the number of projects carried out, at the same time as an increasing proportion of projects fail due to the factors in the project environment that cause complexity in the project. The complexity thus needs to be managed in order to be able to drive the project forward.  Purpose: The purpose of the study is to identify how the factors in the project's changing environment cause complexity and to create a better understanding of how the factors are handled in project management. Furthermore, the practical purpose is to create guidance and insight into how companies can handle the complexity caused by these factors.  Method: The research strategy is based on a qualitative approach with an abductive approach. The research design builds a collection of empirical data through semi-structured interviews of six different companies, where the cases consist of both traditional industries where the traditional project management ideas may dominate and modern companies that are based on more agile project management methods.  Conclusion: The results of the study showed that the complexity factors ultimately affect one or more variables in the project triangle, which are time, cost and quality/results. The complexity factors identified are limited time, limited resources, stakeholder influence, lack of competence, resistance to change, laws and regulations and technical development. The results of the study also showed that the complexity factors are managed through more efficient communication, strategic and effective planning and the willingness to change.

About 1.5 years after the first Covid-19 lockdown, it is clear there will not be an "as before” anymore. New standards have been established among project managers in the German news media industry and hybrid and virtual working has become the New Normal. In this study, nine project managers from German news media organisations have shared their experiences on the Covid-19 pandemic. The main takeaway is that pragmatism and agile principles have been beneficial for the project managers in uncertain times. The role of a successful project manager has seen a shift towards being a facilitator who gives structure to the team but enables it to work more efficiently through communication and building strong trust. / Runt 1,5 år efter den första Covid-19-lockdown står det klart att det inte kommer att bli något "som förut" längre. Nya standarder har etablerats bland projektledare i den tyska nyhetsmediebranschen och hybrid och virtuellt arbete har blivit det Nya Normala. I den här studien har nio projektledare från tyska nyhetsmedieorganisationer delat med sig av sina erfarenheter av Covid-19-pandemin. Den viktigaste slutsatsen är att pragmatism och agila principer har varit till nytta för projektledarna i osäkra tider. Rollen som framgångsrik projektledare har förändrats till att bli en facilitator som ger teamet struktur och som gör det möjligt för teamet att arbeta mer effektivt genom kommunikation och att bygga upp ett starkt förtroende.