<p>Elektroniska affärer mellan företag har skapat en ny generation av logistik, e-logistiken. I e-logistiken är kraven på informations- och kunskapstillgänglighet större än på fysiska resurser. E-logistik bygger på att ha tillgång till rätt information på rätt plats i rätt tid. Det är därför viktigt att ha en så klar bild som möjligt av informationsutbyten i logistikprocesserna. Detta arbete syftar på att belysa vilka informationsflödena är i dagens e-logistik, samt vilka aspekter är viktiga att beakta med avseende på elektroniska informationsflöden i e-logistiken?</p><p>En tänkbar uppdelning av informationsflödena i e-logistik är före, under och efter transport. Det är huvudsakligen fraktdokumentation som fortfarande sker manuellt, annars är flödena fullt elektroniska. Det är viktigt att definiera ansvar för loggning och lagring av de elektroniska informationsflödena.</p><p>Huvudvinsterna med elektroniskt informationsutbyte är tidsbesparingar, ökad översyn, bättre informationskvalitet, effektivare arbetsprocesser, bättre relationer och mindre kapitalbindning. Problemen är behovet för dubbla system, brist på standarder för fraktdokumentation och ostrukturerade arbetsprocesser.</p><p>Elektroniskt informationsutbyte kommer att anses vara en självklarhet och kritisk överlevnadsfaktor i framtiden. Företagen öppnar sina informationssystem för sina partners i större grad. Tredjepartslogistik fortsätter utvecklas och eventuellt kommer logistikföretagen att ta hand om alla logistikfrågor. Detta kommer att påverka informationsflödena på olika sätt och nya informationstjänster skapas.</p>

Elektroniska affärer mellan företag har skapat en ny generation av logistik, e-logistiken. I e-logistiken är kraven på informations- och kunskapstillgänglighet större än på fysiska resurser. E-logistik bygger på att ha tillgång till rätt information på rätt plats i rätt tid. Det är därför viktigt att ha en så klar bild som möjligt av informationsutbyten i logistikprocesserna. Detta arbete syftar på att belysa vilka informationsflödena är i dagens e-logistik, samt vilka aspekter är viktiga att beakta med avseende på elektroniska informationsflöden i e-logistiken? En tänkbar uppdelning av informationsflödena i e-logistik är före, under och efter transport. Det är huvudsakligen fraktdokumentation som fortfarande sker manuellt, annars är flödena fullt elektroniska. Det är viktigt att definiera ansvar för loggning och lagring av de elektroniska informationsflödena. Huvudvinsterna med elektroniskt informationsutbyte är tidsbesparingar, ökad översyn, bättre informationskvalitet, effektivare arbetsprocesser, bättre relationer och mindre kapitalbindning. Problemen är behovet för dubbla system, brist på standarder för fraktdokumentation och ostrukturerade arbetsprocesser. Elektroniskt informationsutbyte kommer att anses vara en självklarhet och kritisk överlevnadsfaktor i framtiden. Företagen öppnar sina informationssystem för sina partners i större grad. Tredjepartslogistik fortsätter utvecklas och eventuellt kommer logistikföretagen att ta hand om alla logistikfrågor. Detta kommer att påverka informationsflödena på olika sätt och nya informationstjänster skapas.

När Covid-19 pandemin drabbade samhället skedde det en omställning såväl nationellt som internationellt. Vardagen som alla varit vana vid var inte längre densamma, men, även världshandeln blev påverkad. Oförutsedda händelser som detta sker när man minst anar det och man kan inte förutse vad konsekvenserna av dem kommer bli. Detta märktes tydligt under bland annat Covid-19 pandemin. Något som påverkades mycket under 2020–2022 var transporterna, speciellt för sjöfrakten. Studiens syfte är att undersöka de delar i processen av inleveranser som är mest känsliga för störningar samt hur företag kan bli bättre förberedda i framtiden så att de sparar in på såväl tid som kostnader. För att upprätta rapporten genomfördes en fallstudie med hjälp av kvalitativa intervjuer tillsammans med en anställd på klädföretaget X samt en anställd på tredjepartsföretaget Y under våren 2022. Studien visade på att den rådande containerbristen varit en stor faktor till leveransförseningar. För att kunna vara mer flexibel drogs därför slutsatsen, genom bland annat en riskanalys och ett designtänkande, att användningen av fler leverantörer, hybrid sourcing, och en fördelning av produktionen i olika delar av världen, skulle göra att företag kan hantera oförutsedda händelser bättre. Designtänkandets analys genomfördes med en trestegsprocess för att på så sätt utveckla processen och göra den mindre känslig för störningar. Dessa störningar definierades, utvecklades och till slut transformerades, för att företaget inte ska bli lika sårbara i framtiden. Användandet av hybrid sourcing gör att man utnyttjar de goda egenskaper från single och multiple sourcing, vilket leder till att företaget minimerar antal risker i leveransprocessen. Genom att ha en definition för artikelgrupper kan man därför tillämpa multiple sourcing på den nivån samt att man tillämpar single sourcing på artikelnivåerna. Fokuset på Företag X:s basplagg är även något som anses vara relevant för att minimera störningarna vid oförutsedda händelser, då man köper in dem i större kvantiteter från Asien. Trendplaggen bör istället tillverkas i mindre kvantiteter i Europa. / When the Covid-19 pandemic hit the global community, there was a readjustment both national as well as international. The everyday life that we were all used to was no longer the same, but the global trade market was also affected. Contingencies that happen in situations like this occur when you least expect it, and you cannot anticipate the consequences of them. This was clearly noticed during, among other things, the Covid-19 pandemic. Somethings that were affected a lot in 2020-2022 were the deliveries, especially the sea freight. The purpose of this study is to investigate the activities of the delivery process that are most sensitive to disturbances in a company. And thereby how companies can be more prepared for the impact of contingencies, so it is possible to save in on both time and costs. To establish the report, a case study was made with qualitative interviews with the help of an employee at the clothing company X and with an employee at the third part logistics company Y, during the spring of 2022. The study showed that the container shortages that occurred during the Covid-19 pandemic have been a large factor in the shipment delays. To open for the possibility to be more flexible, though, among other things, through a risk analysis and a design thinking, the conclusions that were made was to use more suppliers, hybrid sourcing, and to divide the production to different parts of the world. This would make the companies better at handling contingencies. The design thinking analysis was made through a three-step process that brings up the disturbance that you later define and develop and, in the end, transform so the company will not be as vulnerable to disturbances in the future. The use of hybrid sourcing makes you exploit the good property of single and multiple sourcing, which makes the company minimize the number of risks in the supply chain. By having a definition for the article group, you can apply multiple sourcing on that level, and you can apply single sourcing on a level per article. The focus on Company X basic garments is also something that is considered relevant to minimize the disturbance of the contingencies. This is because you can buy them in larger quantities from Asia. The trend garments should instead be manufactured in smaller quantities in Europe.

This study aims to investigate the potential advantages and disadvantages of bringing the production of MDF- and OSB-boards to Sweden, as well as the possibility of implementing such a plan. The goal is to give the reader a comprehensive analysis of the potential economic and environmental benefits of bringing the production of MDF- and OSB-boards to Sweden. As well as the challenges and obstacles that would need to be overcome to make such a change a reality. The world market has been affected by unexpected events, including a world pandemic and the invasion of Ukraine by Russia. Companies have realized the benefits of production closer to the market, and wood-based boards are essential in the construction industry. The study uses a qualitative interview approach to gain insights into the industry's current trends, challenges, and opportunities. The results show that while Sweden has the theoretical possibility to manufacture these boards, challenges such as profitability, raw materials, and competition on the market stand in the way. Porter's five forces model and the Triple Bottom Line were used for a comprehensive analysis, leading to the conclusion that the challenges for the manufacture of MDF- and OSB- boards in Sweden are currently too great.

The textile industry is one of the most polluting industries worldwide with vast impacts on all three pillars of sustainability – ecology, society and economy. Recently there has been increased interest in improving sustainable practices in the clothing industry. These practices look to tackle the negative impacts from emissions, pollution and synthetic or man-madematerials (i.e. those made from fossil fuels). Popular approaches are transparency, supply chain traceability and product certifications. This research aims to evaluate these different approaches with a multi-criteria analysis using a developed evaluation framework and applying the framework at a case study at ASKET AB, a menswear brand from Sweden. Research included seven different certifications common in the clothing industry. Due to a different focus not on a product but rather on a company management level, one of the certifications is excluded in the evaluation process. To ensure the relevance of the framework, the common approaches in sustainability research of the Planetary Boundaries and the Doughnut Economy are combined with the United Nations Sustainable Development Goals (UN SDGs). Thus, the evaluation framework covers an environmental as well as a social dimension, including 18 impact categories in total. The evaluation results in a score for each certification according to the ranking per impact category for each certification. The results showed a clear advantage for certifications covering impact categories from the environmental as well as the social dimension. The results from the evaluation are accompanied by semi-structured interviews with seven experts from within the apparel and sustainability industry. The interviews support most of the findings from the literature research and evaluation. The combination of evaluation and interviews concludes that there is a necessity to take different factors into account before choosing a certain certifications scheme. There is no one fits all approach due to the fact that each organisation adopts its own sustainability practices. Key factors to take into consideration include values and focus areas of the company as well as the rigour of the certification. Consequently, depending on the circumstances, a combination of different certifications and ecolabels might be the best approach. The results are applied to a case study at ASKET AB, a Stockholm-based menswear brand focussing on high-quality and timeless wardrobe essentials. Applicability of different traceability approaches and certifications for ASKET considered different factors including limited monetary and personnel resources of a small- to medium-sized enterprise to a micro-company. Furthermore, a comparison to other approaches of supply chain traceability and transparent communication are taken into account in the assessment. Overall, a different focus depending on the supply chain processes is the most suitable option for ASKET since a full certification of the company, or specific products are not applicable at the current stage of the company. / Textilindustrin är en av världens mest förorenande industrier med stor påverkan på alla tre delar inom hållbarhet – ekologiskt, social och ekonomist. På senare tid har intresset för mer hållbara metoder inom klädindustrin ökat. Målet med dessa metoder är att minska de negativa effekterna från utsläpp, föroreningar samt material från fossila källor. Populära tillvägagångssätt inkluderar transparens, spårbarhet i leverantörskedjan och produktcertifiering. Denna studie utvärderar dessa tillvägagångssätt via en multikriterieanalys utförd med ett framtaget utvärderingsramverk. Studien innehåller sju, för klädindustrin, vanliga certifieringar varav en av dessa exkluderades i utvärderingsprocessen på grund av annat fokus. Ramverkets relevans säkerställs genom att kombinera de vanligaste metoderna i hållbarhetsforskning inom Planetary Boundaries och Doughnut Economy med FN:s mål för hållbarutveckling (FN:s SDGs). Därmed täcker utvärderingsramen såväl miljö- som sociala aspekter innehållandes 18 olika påverkningsbara kategorier. Utvärderingen ger varje certifiering en poäng enligt ranking per påverkningsbar kategori. Certifieringar innehållandes miljö- och sociala aspekter fick bästresultat. Utvärderingsresultaten åtföljdes av semistrukterande intervjuer med sju experter som stöder mestadels av litteraturforskningen och utvärderingen. Utvärderings- och intervjuresultaten visar vikten av att ta olika faktorer i beaktning innan ett certifieringsschema väljs. Dessa inkluderar företagsvärden, fokusområden samt kriteriets strikthet. Det existerar således ingen universell metod och i vissa fall kan en kombination av olika certifieringar och ekomärkningar vara den bästa metoden. Resultaten applicerades på en fallstudie hos ASKET AB, ett Stockholmsbaserat herrklädesmärke med fokus på högkvalitativa och tidlösa ”wardrobe essentials” (garderobsnödvändigheter). Tillämpbarheten av olika spårbarhetsmetoder och certifieringar för ASKET innehöll faktorer så som begränsade monetära- och personalresurser för ett litet till medelstort bolag till ett mikroföretag. I bedömningen beaktas även en jämförelse av andra tillvägagångssätt för spårbarhet i leveranskejdan och kommunikationstransparens. Sammanfattningsvis ärolika fokus beroende på leveranskedjeproncessen mest användbar för ASKET eftersom en fullständig certifiering av företaget eller en specifik produkt i nuläget inte är applicerbar.

Företag har länge strävat efter att maximera kundnytta och bygga konkurrenskraft. Ett populärt sätt att göra det på är att använda sig av effektivitetsförbättrande filosofier. Lean Production är en sådan filosofi och den syftar till ett systematiskt förbättringsarbete i tillverkande företag där målet är att identifiera och eliminera slöserier för att bygga en snabbare och mer kvalitativ verksamhet. Det senaste decenniet har en utveckling av Lean Production ägt rum och återfinns nu även i en annan kontext, lagerverksamheter. På grund av e-handelns tillväxt har lagerverksamheter sett ett större behov av att ständigt arbeta med förbättringar och effektivisering. Eftersom Lean Production traditionellt varit anpassad till tillverkande företag har en specifik filosofi kallad Lean Warehousing utvecklats. Inom Lean Production har det arbetats fram vissa verktyg som syftar till att identifiera och eliminera slöserier i tillverkande företag. Dessa verktyg har inte anpassats till Lean Warehousing. Ett sådant verktyg är Value Stream Mapping, som syftar till att visualisera och kartlägga ett företags värdeskapande flöde med målet att identifiera slöserier. Tidigare forskning har visat att Value Stream Mapping har använts i en rad andra kontexter, däremot har ingen studie anpassat verktyget för lagerverksamheter. Detta har lett till studiens forskningsfråga: Hur kan Value Stream Mapping utvecklas för att bättre anpassas till en lagerverksamhet? Den teoretiska referensramen bygger på forskning inom området. Studier och litteratur om Lean Warehousing, lagerverksamheter i stort och om huvudaktiviteten orderplock presenteras. Kapitlet beskriver Value Stream Mapping och hur det använts i tillverkande företag. Vidare har det gjorts en genomgång av tidigare utvecklingar av verktyget och kapitlet avslutas sedan med att introducera ett nytt tillvägagångssätt. Avslutningsvis presenteras studiens resultat. De genomförda kvalitativa intervjuerna med hjälp av den teoretiska referensramen har utmynnat i en utvecklad modell – Warehouse Value Stream Mapping – med kontextspecifika anpassningar i form av mål kopplade till verksamheten och Key Performance Indicators som återspeglar orderplocket i lagerverksamheter. Föreliggande studie synliggör hur en anpassad modell av Value Stream Mapping bör se ut för att bättre kunna användas i lagerverksamheter i syfte att identifiera och eliminera slöseri och därmed effektivisera verksamheten.

Miljön har blivit en allt mer vital fråga. För att öka vår bekvämhet har det lett att vi har orsakat mycket negativa effekter på miljön. En stor del orsakas av våra dagliga oaktsamma aktiviteter. Många diskussioner har tagits upp kring detta problem. En punk som har stor vikt inom dessa diskussioner handlar om negativa påverkan av miljoner transporter som sker dagligen. Klädbranschen är en av de branscherna som bidrar till en stor del av alla transporter. En grund av denna ökade transport är en ökad efterfrågan på onlinehandel av fast fashion och en mogen global marknad. Därför syftar studie att undersöka hur olika klädföretag rapporterar transporter av deras in- och utleveranser och hur detta påverkar miljön. Ytterligare kommer studien att analysera vilken information de utvalda företagen redovisar i sina publicerade rapporter. Den valda forskningsstrategin är en kvalitativ forskning. Studien består av en innehållsanalys av tretton utvalda företags årsrapporter och/eller hållbarhetsrapporter. Datan som samlats in från rapporterna är olika leveranssätt samt utsläpp, leveransoptimering och framtida strategier/mål. Sekundära data har använts som primära data i studien för att sedan med hjälp av grundad teori har analyserats och lett till slutsatsen. Genom analys av rapporterna har vi upptäckt att exempelvis flera av de utvalda företagen lyft fram deras mål med stora siffror, men den information som inte var lika positiv skrevs med en finare stil. Därför har vi dragit en slutsats att de mer eller mindre har grönmålat deras verksamhet inom hållbarhetsområdet. Vi har kommit fram till att många företag har förmågan att påverka sina leverantörer och transportörer, men sällan har de gjort eller rapporterat det. En annan slutsats vi har dragit är att många företag inte har rapporterat miljöpåverkan som orsakas av transporter tillräckligt och vissa inte heller har framtida lösningar. Vidare forskning skulle en jämförelse mellan e-handelsföretag och fysiska företag göras genom att undersöka hur stor andel av hållbarhetsrapporten företagen väljer att skriva om miljöpåverkan. Ett annat förslag kan vara att jämföra ett företags rapporter över tid för att kunna se om de har förändrat det sättet att rapportera när det gäller miljöpåverkan som orsakas av transporter över åren. / The environment has become an increasingly vital issue. In order to increase our comfort, it has led to very negative effects on the environment. A large part is caused by our daily negligent activities. Many discussions have been raised on this issue. One thing that has great importance in these discussions is about the negative impact of millions of transports that take place daily. The clothing industry is one of the industries that contributes to a large part of all transports. One reason for this increased transport is the increased demand for online shopping of fast fashion and a mature global market. Therefore, the study aims to investigate how different clothing companies report their in and out deliveries and how this affects the environment. Furthermore, the study will analyze what information the selected companies report in their published reports. The chosen research strategy is a qualitative research. The study consists of a content analysis of thirteen selected companies' annual reports and / or sustainability reports. The data collected from the reports are different delivery methods, emissions, delivery optimization and future strategies / goals. Secondary data has been used as primary data in the study and with the use of grounded theory it has been analyzed and led to the conclusion. Through analysis of the reports, we have discovered that, for example, several of the selected companies highlight their goals with large numbers, but the information that was not as positive was written indistinct. Therefore, we have concluded that they have more or less greenwashed their published report, we have come to the conclusion that many companies have the ability to influence their suppliers and transporters, but rarely have they made or reported it. Another conclusion we have drawn is that many companies have not reported the environmental impact caused by transport enough and some do not have future solutions either. Further research would make a comparison between e-commerce companies and physical companies by examining how large a proportion of the sustainability report companies choose to write about the environmental impact. Another proposal may be to compare a company's reports over time to see if they have changed the way of reporting when it comes to the environmental impact caused by transport over the years.

The spread of COVID-19 pandemic in the world and the importance of controlling it in all regions have made managing this crisis a great challenge for all countries. The devastating effect on global automotive supply chains due to the disruptions has resulted in losses and shut down of production facilities owing to government restrictions due to the spread of infections leading to supply breakdown across all tiers of supply chain. It has resulted in shortage of crucial components to the automobile industry. A stochastic goal programming model is developed to incorporate disruptions in the supply chain. The model is used to simulate the current crisis of COVID-19 as numerical cases. Supply chain resilient strategy such as China Plus One strategy that involves diversification of supplier base to other locations along with China is analysed. The key finding is that a China-Plus-One strategy appears to be beneficial to both parties involved, organizations that seek to pursue it for reasons of risk diversification, cost reduction or avoidance of overreliance on China and for Plus-One host economies which gain the benefits of FDI. The contribution of the study is in integrating the supply chain resilience literature and operational research tools to model a global supply chain under uncertainty and making a case for change in supply chain strategy from efficient supply chain to resilient supply chains. The study attempts to support the implementation of the China Plus One Strategy as the most suitable resilient strategy post COVID-19. / Spridningen av covid-19-pandemin i världen och vikten av att kontrollera den i alla regioner har gjort att hantera denna kris till en stor utmaning för alla länder. Den förödande effekten på globala fordonsförsörjningskedjor på grund av störningarna har resulterat i förluster och nedläggningar av produktionsanläggningar på grund av statliga restriktioner på grund av spridningen av infektioner som leder till leveransuppdelning över alla nivåer av försörjningskedjan. Det har resulterat i brist på avgörande komponenter till bilindustrin. En stokastisk målprogrammeringsmodell utvecklas för att införliva störningar i försörjningskedjan. Modellen används för att simulera den nuvarande krisen med COVID-19 som numeriska fall. En strategi för motståndskraftig leveranskedja som China Plus En strategi som innebär diversifiering av leverantörsbasen till andra platser tillsammans med Kina analyseras. Nyckelresultatet är att en China-Plus-One-strategi verkar vara till nytta för båda inblandade parter, organisationer som försöker eftersträva den på grund av riskdiversifiering, kostnadsreduktion eller undvikande av övertilltro till Kina och för Plus-One-värdekonomier som vinner fördelarna med utländska direktinvesteringar. Studiens bidrag är att integrera litteraturen om försörjningskedjans motståndskraft och operativa forskningsverktyg för att modellera en global försörjningskedja under osäkerhet och göra ett argument för förändring av strategin för försörjningskedjan från effektiv försörjningskedja till spänstiga försörjningskedjor. Studien försöker stödja implementeringen av China Plus One-strategin som den mest lämpliga motståndskraftiga strategin efter COVID-19.

Sandvik Rock Tools is operating in a highly competitive market. This requires them to constantly improve the efficiency of their organization, in order for them to maintain their position as market leaders, both in a short-term and a long-term perspective. Sandvik Rock Tools is currently working on developing and further improving their supply chain. The supply chain is a key organizational function and improvements of the supply chain aim to yield benefits like lowered total costs and better utilized inventory levels. The purpose of our work has been to develop the supply chain between Sandvik’s in-market warehouse and their customer site at Dannemora. The main focus of this thesis has been to enable automatic data collection and to lower the stock levels at the customer site in Dannemora. This would be accomplished by improving the information flow between the two entities in the observed supply chain and by enabling real-time inventory information, easily accessible to the warehouse manager. A barcode system was implemented in the warehouse at the Dannemora customer site and was integrated with warehouse management software that was developed by the authors. The implemented barcode system and the warehouse management software were used at the Dannemora customer site for a period of two months. The effects of the implemented barcode system working in combination with the warehouse management software were observed in several operational areas after implementation, and the results were positive and beneficial. Firstly, the barcode system and warehouse management software simplified the warehouse manager’s decision process, by providing easy access to necessary warehouse management information, like realtime inventory information. Secondly, it made the day-to-day work routine of the warehouse manager easier, this being the case because the barcode system that had been implemented had digitalized and automated many tasks that had previously been performed manually by warehouse manager. An excellent example would be the simplified process for order placement and stocktaking. Thirdly, it improved the information flow between the Dannemora customer site and Sandvik’s in-market warehouse in Sandviken, thereby improving the overall effectiveness of the entire supply chain, through shared information. The barcode implementation successfully lowered inventory levels by six percent on average.

Krisen i den globala leveranskedjan för containrar blev tydligt synlig 2020 och pågår fortfarande. Ett betydande avtryck har lämnats, inte bara på marknaden för containertransporter utan också på världsekonomin som helhet. Det kan därför vara fördelaktigt att få en djupare förståelse för de drivande faktorerna i denna kris för att kunna hantera bättre eller förhindra liknande utmaningar i framtiden. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva en kedja av händelser med deras bidragande faktorer och konsekvenser som leder till att containerkrisen börjar år 2020. Följande forskningsfrågor ställs: 1.Vilka är de mest bidragande faktorerna som störde balansen i containertransporter? 2.Hur påverkas sjöcontainertransporten och vilken roll har den händelsekedjan som resulterade i containerkrisen 2020-202X?  En kvalitativ litteraturgenomgång genomfördes för denna studie. Dessutom bestod den datainsamlingsmetoden som användes för denna studie av sekundärt vetenskapligt material, men även icke-vetenskapliga artiklar, inklusive nyhetsdatabaser och maritima databaser.  Studien identifierade de viktigaste bidragande faktorerna till containerkrisen att vara Covid-19 och Suezkanal incidenten. Vidare föreslås det även att handelskriget mellan Kina och USA har varit en bakomliggande orsak för denna kris. Konsekvenserna som fastställdes var bristen på tomma containrar, förändringar i efterfrågan av varor före och under pandemin och störningar i leveranskedjan där förseningar, överbelastning i hamnar och ekonomiska följder spelade roll i den globala handeln, särskilt containertransporter. / The crisis in the global container supply chain clearly became visible in 2020 and is still ongoing. An imprint has indeed been left not only on the markets of container shipping transport but also on the world economy as a whole. Therefore, it may be beneficial to gain an in-depth understanding of the driving factors of this crisis, that in order to be able to deal better or even prevent similar future challenges. The purpose of this study was therefore to identify and describe a chain of events with their contributing factors and consequences that lead to the start of the container crisis in 2020. This study’s research questions were: 1.What are the most important contributing factors that disrupted the balance in container transport? 2.How is maritime containertransport affected and what is the role of the chain of events that resulted in the container crisis 2020-202X?  A qualitative literature review was conducted for this study. Moreover, the data collection method used for this paper consisted of secondary academic material, but also non-scientific articles, including news databases and maritime databases.  This study has identified that the main contributing factors to the container crisis were the Covid-19 and the Suez channel. However, it is also suggested that the trade war between USA and China has also served as the backbone of this crisis. Moreover, the identified concequences were shortage in containers, changes in the demand of goods during and prior to the pandemic and in further, disruptions in the supply chain, including schedule delays, congestions in ports and financial consequences in the global trade, specifically that of container transport.