Agila utvecklingsmetoder används ofta i systemutvecklingsprojekt för grupper som arbetar på en och samma plats. I takt med globaliseringen har många organisationer behövt arbeta på ett distribuerat sätt. Distribuerad systemutveckling i kombination med agila utvecklingsmetoder har blivit ett önskvärt tillvägagångsätt för att arbeta i projektform. Denna symbios innebär ett antal utmaningar och framgångsfaktorer som påverkar varandra och gör distribuerade agila systemutvecklingsprojekt komplexa.   Denna studie undersöker området agila utvecklingsmetoder i samband med distribuerade agila systemutvecklingsprojekt. Syftet är att identifiera och beskriva viktiga utmaningar och kritiska framgångsfaktorer som kan förekomma i ett agilt distribuerat systemutvecklingsprojekt. I studien har tidigare forskningsartiklar använts som stöd för bygga en grund till denna forskning och därefter har en analysmodell utformats för att underlätta identifieringar av utmaningar och framgångsfaktorer i distribuerade systemutvecklingsprojekt. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att identifiera utmaningar och framgångsfaktorer. Två företag har deltagit i studien och sex respondenter har sammanlagt medverkat i, där samtliga har erfarenhet av att arbeta i agila distribuerade projekt. För att tillfredsställa det djupgående kunskapsmässiga som studien avser undersöka har olika roller valts ut för att säkerställa att upplevelsen inte styrs av en specifik roll, där alla olika rollers erfarenheter skapar ett bredare perspektiv.  Slutsatser som kan dras av denna studie är att socio-kulturella skillnader, koordination, geografiskt avstånd, kunddeltagande, förtroende, projektstatus och kommunikation är de viktigaste utmaningar i distribuerade agila systemutvecklingsprojekt.  Användningen av agila utvecklingsmetoder i distribuerade miljöer har även visat att det finns framgångsfaktorer för att hantera utmaningarna och göra projekt framgångsrika. Dessa faktorer är effektiv kommunikation, kommunikationsverktyg, koordination, förtroende och stå-upp-möte, som till exempel genom att implementera en sorts dagligt webbaserade stå-upp-möte även om arbetet sker på distans.   Det visar sig även att kommunikationsverktyg och stå-upp-möte har underlättat samarbete och kommunikationen mellan distribuerade team och de är viktiga och potentiella determinanter för att bygga interaktioner och förtroende.

Agil systemutveckling och distribuerad systemutveckling är två fenomen som båda växer i popularitet. Flera av de värderingar som agil systemutveckling förespråkar innebär dock vissa utmaningar i kombination med distribuerad systemutveckling, med andra ord distribuerad agil systemutveckling. Kunskapen om distribuerad agil systemutveckling är emellertid i dagsläget låg, liksom hur man går till väga för att göra distribuerade agila projekt framgångsrika. Studien antar av den anledningen en vertikal karaktär för att ingående utreda och beskriva naturen av den ofta största utmaningen i distribuerad agil systemutveckling, nämligen kommunikationen mellan människor (Gurram & Goud Bandi 2012), samt identifiera kritiska framgångsfaktorer med hänsyn till dessa utmaningar. Studien är dessutom avgränsad till intern kommunikation och upplevelser hos svenska leverantörer som arbetar med distribuerad agil systemutveckling i projektform. För insamling av data har studien antagit en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. En analysmodell har också utformats och använts i olika steg under forskningsprocessen. Två företag har deltagit i studien och antalet respondenter har uppgått till sju personer sammanlagt. Dessa respondenter har, förutom en matchning mot studiens avgränsning, olika roller i den agila projektorganisationen för att tillfredsställa det kunskapsmässiga djup som studien avser att omfatta med hänsyn till problemområdet. De flesta utmaningar i distribuerad agil systemutveckling har visat sig bero på den distribuerade naturen av de projekt som tillämpar metoden, såsom bristen på kroppsspråk, undermålig ljudkvalitet i ljud- och videokonferenser, språkbarriärer och kulturskillnader. Bland de kritiska framgångsfaktorer som studien har identifierat och bedömt som särskilt betydelsefulla ingår bland annat videokonferenser med intresse för att fånga projektmedlemmars kroppsspråk, användning av hårdvaror med bra kvalitet för uppspelning och upptagning av ljud, en högre grad av skriftlig kommunikation med projektmedlemmar som är mindre bra på att tala engelska samt en större öppenhet om vilka förväntningar som ställs på kommunikationen från andra samlokaliserade projektorganisationer och de projektmedlemmar som ingår i dessa.

För att kunna utveckla ett IT- system behövs förståelse om specifika funktioner som systemet skall stödja. En viktig del av systemutveckling är kravhantering, eftersom det är kundens önskemål och krav identifieras. Under 1990-talet uppkom agil systemutveckling. Det som utmärker att arbeta agilt är nära kundsamarbete, anpassning till förändrade krav, mycket kommunikation och att leverera fungerande programvara med jämna mellanrum. Scrum är en metod inom agil systemutveckling som utvecklades för att passa i en förändringsdriven miljö.Under litteraturgenomgången upptäcktes att det fanns mycket information om olika problem med agil kravhantering och att det fanns lite information om hur agil kravhantering genomförs. Därför behövs det undersökas om hur den agila kravhanteringen egentligen går till. För att få svar på detta, behövdes intervjuer genomföras för att se hur olika IT- företag arbetar inom agil systemutveckling. För studien genomfördes en kvalitativ ansats med fyra semistrukturerade intervjuer med tillhörande intervjuguide. Respondenterna som ställde upp på intervju arbetar inom agil systemutveckling och har erfarenhet av agil kravhantering. Genom att sedan tolka och analysera data från intervjuerna kunde ett arbetssätt utvecklas för agil kravhantering. Studiens kunskapsbidrag är ett arbetssätt för hur kravhantering bör genomföras i agil systemutveckling. / Program: Systemvetarutbildningen

<p>På senare tid har agila systemutvecklingsmetoder trätt fram på marknaden, metoder som värderar flexibilitet, kundmedverkan och fokus på utvecklingsteamet och fungerande mjukvara snarare än fokus på utvecklingsverktygen och dokumentation. Vi vet dock inte vilken typ av systemutvecklingsmetod som verkligen är bättre än den andra. Den här uppsatsen består av en historisk översikt av systemutvecklingsmetoder och en undersökning kring graden av belåtenhet med olika typer av systemutvecklingsmetoder och attityden till de agila värderingarna. Genom en kvantitativ studie har svenska organisationer som utövar systemutveckling tillfrågats angående detta. Resultaten är inte helt säkra, men anspelar på att utövare av mer traditionella systemutvecklingsmetoder var något mer nöjda med sin metod än utövare av agila metoder var, men de agila utövarna var istället mer nöjda med hur deras metod hjälper dem med att tillgodose kundernas behov och önskemål än de traditionella utövarna var. Båda typerna av systemutvecklare var mer positiva till de agila värderingarna än deras motsatser, men de agila metodutövarna var positiva till en större utsträckning.</p> / <p>Recent times have seen the emergence of agile software development methods, valuing flexibility, customer collaboration, and focus on the development team and working software rather than focus on tools and documentation. What is unknown is which type of software development method is really better than the other. This thesis consists of a historical overview of software development methods and an investigation of the level of satisfaction with different types of software development methods and the attitude towards the agile values. Through a quantitative study, Swedish software development organizations have been heard regarding these issues. The results, although not fully statistically supported, indicate that practisers of more traditional software development methods were slightly more satisfied with their methods than practisers of agile methods were, but the agile method practisers were instead more satisfied with how their method helped them in satisfying their customers’ wants and needs than the traditional method practisers were. Both types of software developers were more positive towards the agile values than their counterparts, but the practisers of agile software development methods were so to a greater extent.</p>

Global systemutveckling (GSD) är en ökande trend inom systemutvecklingsbranschenoch möjliggör för verksamheter att reducera utvecklingskostnaderna, få tillgång tillexpertis till lägre kostnader samt öka flexibilitet och effektivitet genom att konstantbedriva systemutveckling över olika tidszoner. Global mjukvaruutveckling ikombination med agila metodologier visar sig bli allt vanligare då framgångsrika agilaprojekt kan producera programvara av högre kvalitet som bättre uppfylleranvändarnas behov. Tidigare forskning konstaterar dock att utmaningar ochkomplikationer kan uppstå i globala mjukvaruutvecklingsmiljöer ur perspektivet avindivider som arbetar i geografiskt separerade projektgrupper. Syftet med dennastudie har varit att undersöka vilka problem och utmaningar som individer upplever iglobala mjukvaruutvecklingsmiljöer där den agila metodologin Scrum tillämpas.Problemen och utmaningarna som i denna studie undersökts relaterar till följandehuvudområden: kommunikation, språkliga och kulturella skillnader,gruppsammanhållning och laganda samt kunskapshantering. Studien syftar även tillatt redogöra för hur de uppkomna utmaningarna förslagsvis kan hanteras. Enundersökning har genomförts på ett mjukvaruutvecklingsföretag i Växjö som verkarinom ekonomitjänstebranschen. En kvalitativ undersökningsmetodik i form avsemistrukturerade intervjuer har genomförts med arbetstagare som arbetar i ettmjukvaruutvecklingsprojekt som bedrivs globalt.Slutsatserna som dras av studien är att individer som arbetar inom globalamjukvaruutvecklingsprojekt ställs inför flera utmaningar. Kommunikationsrelateradesvårigheter upplevs bl.a. på grund av bristen på informell kommunikation vilketresulterar i misskommunikation, missförstånd och långa svarstider. För en förbättradkommunikation kan kombinationen av synkrona och asynkrona verktyg användassamt skärmdelning och videosamtal. Scrum aktiviteter som daily scrums ochretrospectives kan även förbättra kommunikationen inom projektgruppen. Avseendekulturella skillnader visar studien att det upplevs svårt att definiera om utmaningarkan relateras till kulturella skillnader mellan olika länder eller om det avser skillnaderi organisationskulturer. Språkrelaterade skillnader visar sig upplevas som en barriäroch leder bl.a. till svårigheter att uttrycka sina idéer och tankar och att arbetetförsvåras eftersom att översättning krävs. Beträffande gruppsammanhållning upplevsdet råda en bristande gruppsammanhållning när projektmedlemmarna är fysisktseparerade och att gruppsammanhållningen tenderar att öka inom respektive separeradgrupp snarare än projektgruppen som helhet. Den geografiska spridningen påverkaräven tilliten inom projektgruppen. För ökad gruppsammanhållning och tillit ärinformella sammanträffar en nyckelfaktor. Medlare ses även som en nyckelfigur föratt länka samman teammedlemmarna i de fysiskt separerade grupperna. Avseendekunskapshantering upplevs den geografiska spridningen inom projektgruppen som enmöjlighet att dra nytta av varandras olika bakgrunder och erfarenheter för att på så sättöka kunskapen inom hela projektgruppen. Utmaningar som relaterar tillkunskapshantering är att samma misstag kan begås flera gånger inom projektet p.g.a.en avsaknad av informellt kunskapsutbyte. För förbättrad kunskapshantering inomprojektgruppen ges förslag på användning av t.ex. code reviews, checklistor ochkunskapstävlingar för främjandet av kunskapshantering inom projektgruppen / Global software development (GSD) is a growing trend within the software industryand enables companies to reduce development costs, get access to expertise to lowercosts and increase flexibility and efficiency by constantly conducting softwaredevelopment across different time zones. Global software development combinedwith agile methodologies proves to be more common as successful agile projects canproduce software of higher quality that better meet user needs. Previous researchconcludes however that challenges and complications can arise in GSD environmentsfrom the perspective of the individuals working in geographically separated projectteams. The purpose of this study was to examine the problems and challenges thatindividuals experience in GSD environments where the agile Scrum methodology isapplied. The problems and challenges that have been examined relate to the followingareas: communication, language and cultural differences, group cohesion and teamspirit and knowledge management. The study also aims to explain and exemplify howthe challenges can be mitigated. A study has been conducted at a softwaredevelopment company in Växjö operating in the finance service industry. Aqualitative research method in the form of semi-structured interviews was conductedwith employees working in a global software development project.The conclusions drawn from the study are that individuals working within GSDprojects face several challenges. Communication related difficulties are experiencedpartly due to of the lack of informal communication, which results in failedcommunication, misunderstandings and long response times. In order to improve thecommunication, a combination of synchronous and asynchronous tools can be used aswell as screen sharing and video calls. Scrum activities such as daily scrums andretrospectives can also improve the communication within the project team.Regarding cultural differences, the study shows that it’s difficult to distinguishwhether challenges are related to cultural differences between the countries, orwhether it relates to differences in organizational cultures. The language-relateddifferences prove to be perceived as a barrier and lead to difficulties for individuals toexpress their ideas and thoughts, as well as understanding other individuals. Thelanguage differences also hamper the work because translation is required. Challengesrelated to group cohesion include that individual’s experience a lack of groupcohesion when project members are physically separated and that the group cohesiontends to increase in each separated group instead of the project team as a whole. Thegeographic dispersion also affects the trust within the project team. In order improvegroup cohesion and trust within the team informal gatherings are a key factor.Mediators are also seen as a key figure for linking the team members in physicallyseparated groups. Knowledge management is seen as an opportunity to benefit fromeach other's different backgrounds and experiences to increase the knowledge withinthe entire team. Challenges related to knowledge management are that the samemistakes can be committed several times in the project due to a lack of informalknowledge exchange. In order to improve knowledge management within the project,suggestions are given such as the use of code reviews, checklists and to organizeknowledge competitions to promote knowledge sharing within the project team.

På senare tid har agila systemutvecklingsmetoder trätt fram på marknaden, metoder som värderar flexibilitet, kundmedverkan och fokus på utvecklingsteamet och fungerande mjukvara snarare än fokus på utvecklingsverktygen och dokumentation. Vi vet dock inte vilken typ av systemutvecklingsmetod som verkligen är bättre än den andra. Den här uppsatsen består av en historisk översikt av systemutvecklingsmetoder och en undersökning kring graden av belåtenhet med olika typer av systemutvecklingsmetoder och attityden till de agila värderingarna. Genom en kvantitativ studie har svenska organisationer som utövar systemutveckling tillfrågats angående detta. Resultaten är inte helt säkra, men anspelar på att utövare av mer traditionella systemutvecklingsmetoder var något mer nöjda med sin metod än utövare av agila metoder var, men de agila utövarna var istället mer nöjda med hur deras metod hjälper dem med att tillgodose kundernas behov och önskemål än de traditionella utövarna var. Båda typerna av systemutvecklare var mer positiva till de agila värderingarna än deras motsatser, men de agila metodutövarna var positiva till en större utsträckning. / Recent times have seen the emergence of agile software development methods, valuing flexibility, customer collaboration, and focus on the development team and working software rather than focus on tools and documentation. What is unknown is which type of software development method is really better than the other. This thesis consists of a historical overview of software development methods and an investigation of the level of satisfaction with different types of software development methods and the attitude towards the agile values. Through a quantitative study, Swedish software development organizations have been heard regarding these issues. The results, although not fully statistically supported, indicate that practisers of more traditional software development methods were slightly more satisfied with their methods than practisers of agile methods were, but the agile method practisers were instead more satisfied with how their method helped them in satisfying their customers’ wants and needs than the traditional method practisers were. Both types of software developers were more positive towards the agile values than their counterparts, but the practisers of agile software development methods were so to a greater extent.

Systemutveckling handlar om processen för att underhålla, anpassa eller utveckla befintliga program och system. Systemutveckling är en komplex aktivitet som är påverkad av ett antal faktorer, ofta tid, budget och eskalerande problem. För att kunna hantera detta i en värld där tekniken utvecklas med snabba steg har systemutvecklingsprojekt börjat använda sig av agila metoder. Agila metoder syftar till att arbete sker iterativt, repeterande processer. Dessa metoder anses flexibla och rörliga inom projekt och målet är att kunna leverera en liten del av slutprodukten efter varje iteration.  Löpande kravhantering syftar till kravarbetet som sker löpande under ett helt projekt, detta är en del av den agila metodiken som används för att kunna vara mer flexibel och anpassningsbar vid arbete i projektform. Istället för att kravlistan ska vara helt färdig och svår att ändra innan projektet drar igång ska löpande kravhantering underlätta dagens snabbt svängande systemutvecklingsprojekt. Mätningar av projektresultat syftar till mätningar som kan genomföras för att få en bild av hur projektet har gått. Kritik har riktats mot hur mätningar sker och att resultat blir missvisande, även att kravhanteringen, trots medvetenheten hos företag, fortfarande försummas och skapar problem med bristfälliga kravställningar. Syftet med uppsatsen är att identifiera riktlinjer för löpande kravhantering och mätning av projektresultat, samt undersöka hur relationen mellan dessa ser ut. Detta kan bidra till att fler företag kan undvika missförstånd mellan leverantör och kund, samt även skapa en fortsatt förståelse för vikten av kravinsamlingsarbetet för att kunna genomföra trovärdiga mätningar. Studiens metod bygger på en kvalitativt inriktad insamlingsform, empiri samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fyra personer, samtliga konsulter, med bred erfarenhet från branschen har deltagit i studien och intervjuats. Studien resulterade i en analys om hur löpande kravhantering kan påverka mätningar av projektresultat och vilka effekter detta kan leda till. Även en diskussion kring utmaningar, samt lösningar och verktyg för att hantera detta stod i centrum. Slutsatsen beskriver hur relationen mellan löpande kravhantering och mätning av projektresultat ser ut, samt presenterar i punktform utmaningar och riktlinjer kopplade till denna relation.

Att den värld som dagens företag existerar i blir mer och mer dynamisk och komplex är något de blivit tvungna att förlika sig med. För att möta denna mer rörliga verklighet har systemutvecklingsprojekten gått från att använda sig av sekventiella metoder till de som är mer iterativa. Att ett stort antal IT-projekt fortfarande misslyckas är ett känt faktum, men spekulationerna om varför det går fel är åtskilliga. Ett ämne som upprepade gånger hämnar högt upp på listan över anledningar till varför projekten misslyckas är kraven. I de agila metodbeskrivningar lämnas dock kraven utanför beskrivning av tillvägagångssättet för projektet, kraven kommer in under hela utvecklingsperioden men beskrivningarna av hur detta sker är reducerad. Detta är då grunden till vår frågeställning, kraven kommer åtskilliga gånger på en pallplats över anledningar till att projekten misslyckas och de agila metoderna som tagits fram för att främja den komplexa världen men inte beskriver hur dessa skall tas in. Vår frågeställning för studien är därför; Hur hanteras kravinsamlingen inom de agila systemutvecklingsprojekten? För att söka svaret på frågeställningen inleddes arbetet med att skapa en bred teoretisk grund, detta dels för att förbättra vår kunskap samt för att inneha så mycket kunskap som möjligt för nästkommande steg i arbetet, den empiriska studien. Den empiriska studien gjordes då vi anser att svaret kräver inblick utifrån yrkesaktiva som dagligen arbetar med fenomenet. Denna studie bestod av sju semi-strukturerade intervjuer där samtliga personer besitter en gedigen bakgrund inom yrket. Det insamlade materialet utgjorde ett underlag för analysen där tolkningar stod till grund för slutsatsen vilken besvarar frågeställningen. Resultatet av studien visar på att en rad av olika arbetssätt används i praktiken för insamlingen av krav. Något som påvisades av de som intervjuades under den empiriska studien var att i dagens utvecklingsprojekt är det en oerhört viktig aspekt för kravinsamlarna att förstå kundens processer. Både för att veta vilka frågor de skall ställa men även för att själva få klarhet i hur de skall kunna hjälpa kunden. Att merparten av de agila systemutvecklingsprojekten startas med en fast budget samt en fast tidsplan skalar av leverantörernas möjligheter att vara flexibla gentemot kundens nya önskemål i form av löpande krav. / Program: Dataekonomutbildningen

Websites today only offer simpler form of technical analysis and are not fun to use, therefore student decided to build a website that makes technical analysis a bit more fun by giving user possibility to experiment with settings for technical indicators and also see clear visible results from analysis. Student decided to build website in ASP.NET. Technical indicators for this project only consist of those who give buy and sell-signals via cross-over, no divergence or pattern finding.This project has three questions that define this project. It’s important that there is good functionality so that performing an analysis is perceived as simple, one question is therefore; what functionality for website is needed in order for analysis to be perceived as more simple?Technical analysis is a pretty complex subject and demands an interface that is perceived as easy to understand and easy to use, it’s therefore important that the interface is well designed, second question is therefore; how should the interface be designed to be user-friendly?When systems grow large they often become hard to develop and later on unmaintainable because of the accumulated complexity and dependency between classes, the code is a mess, the last question is therefore; how can the systems complexity be eased with object-oriented design principles?Jakob Nielsens ten heuristics for User Interface Design were used as inspiration for designing the interface for the website. The system design follows SOLID principles, some pattern-design were also used because pattern-design often fulfills SOLID principles or makes for pretty good solutions in regular code-problems.At the beginning of the project the student did a small research to find out what was needed in order to complete project. Work-method for project follows agile development where decisions were made on a weekly basis. The project was divided into three phases where each phase was strongly coupled to a specific area of responsibility. Prototypes for interface were made and used as a basis for the resulting interface.The project led to a working website with good functionality. Filter was considered as important in order to ease shaping of analysis because the user could more easily sort and pick stock. The student assumed that the user would want fast and easy access to their stock so portfolio management were implemented so that user could more easily get to stock that was considered as favorites. The interface follows to a big extent Jakob Nielsens ten heuristics for User Interface Design and is proven by comparing interface with principles. The same goes for design of the system, design is proven by comparing with principles, still to this day system is considered easy to continue development.Student made the conclusion that SOLID principles were very important in order for the system to maintain its health and took experience from these principles. Student became happy with the interface but more focus could’ve been given for a more interactive interface because it might’ve been perceived as more intuitive.

Inom systemutveckling är det viktigt att man använder den eller de metoder som lämpar sig bäst till projektet. De mest populära systemutvecklingsmetoderna är de agila metoderna. Att utveckla agilt innebär att man jobbar iterativt och inkrementellt och följer tolv grundprinciper för att skapa värde till kunden. Författarna till denna uppsats har utvecklat ett informationssystem under en månad där de tillämpat agila principer samt metodelement från SCRUM och Extreme Programming, och dokumenterat processen för att undersöka för- och nackdelarna med detta inom ett mikroprojekt.