Global systemutveckling (GSD) är en ökande trend inom systemutvecklingsbranschenoch möjliggör för verksamheter att reducera utvecklingskostnaderna, få tillgång tillexpertis till lägre kostnader samt öka flexibilitet och effektivitet genom att konstantbedriva systemutveckling över olika tidszoner. Global mjukvaruutveckling ikombination med agila metodologier visar sig bli allt vanligare då framgångsrika agilaprojekt kan producera programvara av högre kvalitet som bättre uppfylleranvändarnas behov. Tidigare forskning konstaterar dock att utmaningar ochkomplikationer kan uppstå i globala mjukvaruutvecklingsmiljöer ur perspektivet avindivider som arbetar i geografiskt separerade projektgrupper. Syftet med dennastudie har varit att undersöka vilka problem och utmaningar som individer upplever iglobala mjukvaruutvecklingsmiljöer där den agila metodologin Scrum tillämpas.Problemen och utmaningarna som i denna studie undersökts relaterar till följandehuvudområden: kommunikation, språkliga och kulturella skillnader,gruppsammanhållning och laganda samt kunskapshantering. Studien syftar även tillatt redogöra för hur de uppkomna utmaningarna förslagsvis kan hanteras. Enundersökning har genomförts på ett mjukvaruutvecklingsföretag i Växjö som verkarinom ekonomitjänstebranschen. En kvalitativ undersökningsmetodik i form avsemistrukturerade intervjuer har genomförts med arbetstagare som arbetar i ettmjukvaruutvecklingsprojekt som bedrivs globalt.Slutsatserna som dras av studien är att individer som arbetar inom globalamjukvaruutvecklingsprojekt ställs inför flera utmaningar. Kommunikationsrelateradesvårigheter upplevs bl.a. på grund av bristen på informell kommunikation vilketresulterar i misskommunikation, missförstånd och långa svarstider. För en förbättradkommunikation kan kombinationen av synkrona och asynkrona verktyg användassamt skärmdelning och videosamtal. Scrum aktiviteter som daily scrums ochretrospectives kan även förbättra kommunikationen inom projektgruppen. Avseendekulturella skillnader visar studien att det upplevs svårt att definiera om utmaningarkan relateras till kulturella skillnader mellan olika länder eller om det avser skillnaderi organisationskulturer. Språkrelaterade skillnader visar sig upplevas som en barriäroch leder bl.a. till svårigheter att uttrycka sina idéer och tankar och att arbetetförsvåras eftersom att översättning krävs. Beträffande gruppsammanhållning upplevsdet råda en bristande gruppsammanhållning när projektmedlemmarna är fysisktseparerade och att gruppsammanhållningen tenderar att öka inom respektive separeradgrupp snarare än projektgruppen som helhet. Den geografiska spridningen påverkaräven tilliten inom projektgruppen. För ökad gruppsammanhållning och tillit ärinformella sammanträffar en nyckelfaktor. Medlare ses även som en nyckelfigur föratt länka samman teammedlemmarna i de fysiskt separerade grupperna. Avseendekunskapshantering upplevs den geografiska spridningen inom projektgruppen som enmöjlighet att dra nytta av varandras olika bakgrunder och erfarenheter för att på så sättöka kunskapen inom hela projektgruppen. Utmaningar som relaterar tillkunskapshantering är att samma misstag kan begås flera gånger inom projektet p.g.a.en avsaknad av informellt kunskapsutbyte. För förbättrad kunskapshantering inomprojektgruppen ges förslag på användning av t.ex. code reviews, checklistor ochkunskapstävlingar för främjandet av kunskapshantering inom projektgruppen / Global software development (GSD) is a growing trend within the software industryand enables companies to reduce development costs, get access to expertise to lowercosts and increase flexibility and efficiency by constantly conducting softwaredevelopment across different time zones. Global software development combinedwith agile methodologies proves to be more common as successful agile projects canproduce software of higher quality that better meet user needs. Previous researchconcludes however that challenges and complications can arise in GSD environmentsfrom the perspective of the individuals working in geographically separated projectteams. The purpose of this study was to examine the problems and challenges thatindividuals experience in GSD environments where the agile Scrum methodology isapplied. The problems and challenges that have been examined relate to the followingareas: communication, language and cultural differences, group cohesion and teamspirit and knowledge management. The study also aims to explain and exemplify howthe challenges can be mitigated. A study has been conducted at a softwaredevelopment company in Växjö operating in the finance service industry. Aqualitative research method in the form of semi-structured interviews was conductedwith employees working in a global software development project.The conclusions drawn from the study are that individuals working within GSDprojects face several challenges. Communication related difficulties are experiencedpartly due to of the lack of informal communication, which results in failedcommunication, misunderstandings and long response times. In order to improve thecommunication, a combination of synchronous and asynchronous tools can be used aswell as screen sharing and video calls. Scrum activities such as daily scrums andretrospectives can also improve the communication within the project team.Regarding cultural differences, the study shows that it’s difficult to distinguishwhether challenges are related to cultural differences between the countries, orwhether it relates to differences in organizational cultures. The language-relateddifferences prove to be perceived as a barrier and lead to difficulties for individuals toexpress their ideas and thoughts, as well as understanding other individuals. Thelanguage differences also hamper the work because translation is required. Challengesrelated to group cohesion include that individual’s experience a lack of groupcohesion when project members are physically separated and that the group cohesiontends to increase in each separated group instead of the project team as a whole. Thegeographic dispersion also affects the trust within the project team. In order improvegroup cohesion and trust within the team informal gatherings are a key factor.Mediators are also seen as a key figure for linking the team members in physicallyseparated groups. Knowledge management is seen as an opportunity to benefit fromeach other's different backgrounds and experiences to increase the knowledge withinthe entire team. Challenges related to knowledge management are that the samemistakes can be committed several times in the project due to a lack of informalknowledge exchange. In order to improve knowledge management within the project,suggestions are given such as the use of code reviews, checklists and to organizeknowledge competitions to promote knowledge sharing within the project team.

Background: The rapid improvement of technological infrastructure over the past three decades have led to increased connectivity and communication possibilities. This has allowed firms to develop sophisticated firm-specific governance structures with the use of different sourcing strategies. The main objectives have been to cut costs and gain competitive advantages by outsourcing activities offshore to developing countries or third-party vendors. The decision to outsource has its roots in the classical transaction cost theory and resource-based view. Some outsourcing partnerships have resulted in failures while others in success stories. The stories are evident in the software industry as the industry is highly susceptible to sourcing strategies, hence outsourcing is often used in global software development (GSD) projects. Firms engage in GSD with the ultimate goal of producing products faster, at a low-cost, and of high quality. In spite of this, GSD projects face huge challenges in terms of geographical-, temporal-, and cultural distances while the added complexity and issues associated with different sourcing strategies amplifies these challenges. The use of different sourcing strategies in GSD projects has not received as much attention as the debate about whether co-located or distributed teams perform better. Objective: The objective of this thesis is to explore how outsourcing, insourcing, and the combination of both in a co-located and distributed development setting relates to the software development project performance measured in terms of quality and productivity. The aim is to enrich and add to the scarce literature of global software development project performance in relation to sourcing strategies and when these are combined in projects. Method: In this thesis, we employed a case study at a software firm which engages in large-scale global software development projects. A total of 64 projects were selected for the study and data was collected primarily from archival documents where we made use of management documents and code databases. The data analysis was conducted using statistical tests in SPSS to investigate relationships and differences in quality and productivity for the four strategies. Results: The results revealed a statistically significant difference in quality among the sourcing strategies. Insourcing projects are associated with the highest quality followed by outsourcing projects and co-located mixed sourcing projects. Distributed mixed sourcing projects are generating the lowest quality. Although not statistically significant, distributed mixed sourcing projects are the most productive strategy followed by outsourcing projects, insourcing projects and lastly co-located mixed sourcing projects Conclusions: The recent trends in GSD which indicate that many companies turn back to insourcing after outsourcing is justified in our results as insourcing projects displays the highest quality. While outsourcing projects have been associated with poor quality and productivity, our findings suggest they are very competitive in terms of both. The mix of internal employees and third-party consultants in a co-located and distributed setting is associated with lower quality while poor productivity is only attributed to the co-located case. / Bakgrund: Teknikens framfart över de tre senaste decenierna har lett till ökade anslutnings- och kommunikationsmöjligheter. Detta har möjliggjort för företag att utveckla sofistikerade företagsspecifika stryelsestrukturer med använding av olika sourcing strategier. Det huvudsakliga målet med att outsourca olika aktiviteter till utvecklingsländer eller tredjepartsleverantörer har varit att minska kostnader och att erhålla konkrurrensfördelar. Belsutet om att outsourca aktiviteter i ett företag är resursbaserat och grundar sig i den klassiska transaktionskostnadsteorin och resursbaserade teorin (resource-based view). Somliga partnerskap har resulterat i misslyckanden, andra i framgångssagor. Många av dessa har åstadkommits inom mjukvaruindustrin då industrin är mottaglig för olika sourcing strategier, bland annat används outsourcing mycket i globala mjukvaruutvecklingsprojekt. IT-företagen bedriver globala mjukvaruprojekt med de slutgiltliga målet att producera snabbare till ett lägre pris och en högre produktkvalitet. Trots detta uppstår ofta utmaningar när de gäller geografiska, tidsmässiga eller kulturella avstånd där nyttjandet av sourcing strategier adderar ytterligare ett lager av komplexitet. Majoriteten av uppmärksamhet har riktats mot hur samlokaliserade eller distrubuerade projekt presterar medan nyttjandet av sourcingstrategier i globala mjukvaruutvecklingsprojekt har fått mindre uppmärksamhet.      Syfte: Syftet är att undersöka hur outsourcing, insourcing och en kombination av de två i en samlokaliserad eller distrubuerad miljö relaterar till mjukvaruutvecklingsprojkets prestanda i termer om produktivitet och kvalitet. Målet är att berika och addera kunskap till en knapp litteratur om prestanda för globala mjukvaruutvecklingsprojekt med avseende på sourcing strategier när dessa tillämpas i en kombination. Metod. En fallstudie har bedrivits på ett mjukvaruutvecklingsföretag som arbetar med globala storskaliga mjukvaruutvecklingsprojekt. Totalt har 64 projekts blivit utvalda, analyserade och grupperade i fyra olika sourcing strategier. Sekundärdata samlades primärt in från interna företagsarkiv såsom företagets interna databaser och projektledarverktyg. Intervjuer har också genomförts med två projektledare för att få en mer djupgående förståelse av projekten och för att välja ut projekten baserat på våra krav. Dataanalysen genomfördes via statistiska tester i SPSS. Resultat: Resultatet visade en signifikant skilland i kvalitet mellan sourcing strategierna. Insourcingprojekt visade sig bidra med högst kvalitet följt av outsourcing och mixad samlokaliserad sourcing projekt. Signifikat lägst kvalitet hade mixad distrubuerad sourcing. Trots icke-signifikanta resultat, visade det sig att produktiviteten var som högst i mixad distribuerad sourcing projekt följt av outsourcing, mixad samlokaliserade sourcing och insourcing projekt. Slutsats: De senaste trenderna inom global mjukvaruutveckling indikerar på att många företag återvänder till insourcing efter outsourcing är motiverade i vårt resultat eftersom insourcing projekt resulterar i högre kvalitet. Trots att outsourcingprojekt har förknippats med låg kvalitet och produktivitet tyder våra resultat på att de är mycket konkurrenskraftiga. Slutligen är mixen av internanställda och tredje part konsulter i en samlokaliserad och distrubuerad miljö förknippad med en sämre kvalitet, och i de samlokaliserade fallet även sämre produktivitet.

Requirements engineering remains an important discipline to reduce costs, development times and improve quality in software engineering projects. With Agile methods gaining prominence in a rapidly globalized world, many requirements engineering efforts are today made in distributed contexts, with both teams and stakeholders being separated by physical and organisational distances. At the same time, it is not well understood how agile methods for requirements engineering apply to distributed contexts. This thesis investigates the implementation and use of agile methods for requirements engineering in distributed software engineering contexts. Observations made over a three-month study of the CHAMP project, a joint IT and process development effort between major European truck manufacturers Scania and MAN, are used to assess how commonly practices agile methods perform when implemented over distances. The case study of the CHAMP study suggests that the implementation of agile methods is highly context-sensitive, with limited current opportunities to formulate general heuristics for successful applications. The results of the CHAMP study indicate that distributed contexts hamper team communications when compared to co-located efforts, making it more difficult to implement an overall agile project model. However, individual methods, particularly the use of work backlogs, are found to offer increased structural flexibility beneficial to distributed workflows. Additionally, the CHAMP observations suggest implementing agile methods in new contexts requires an organisational mandate, as agile workflows are less predictable than linear models and can expose the surrounding organisation to higher uncertainty. / Kravhantering är fortsatt ett viktigt verktyg för att reducera kostnader, utvecklingstider och öka leveranskvalitet i mjukvaruutveklingsprojekt. Då agila metoder har blivit allt vanligare i en snabbt globaliserad värld, genomförs idag många kravhanteringsprocesser i utspridda sammanhang, där både projektets personal och intressenter är separerade av fysiska och organisatoriska avstånd. Samtidigt är det inte väl förstått hur agila metoder för kravhantering applicerar i utspridda sammanhang. Detta examensarbete undersöker hur agila metoder han implementeras och användas för kravhanteringsprocesser i utspridda mjukvaruutvecklingsprocesser. Observationer insamlade under en tremånadersstudie av CHAMP-projektet, ett gemensamt IT- och affärsutvecklingsprojekt mellan de stora europeiska lastbilstillverkarna Scania och MAN, används för att bedöma hur vanligt förekommande agila metoder fungerar när de tillämpas i agila sammanhang. Fallstudien av CHAMP-projektet indikerar att den specifika kontexten kan kraftigt påverka implementationen ag agila metoder, vilket för närvarande begränsar möjligheten att formulera generella tumregler för hur de framgångsrikt kan lanseras. CHAMP-studiens resultat påvisar att utspridda projekt har svårare att kommunicera jämför med samlokaliserade grupper, vilket gör det svårare att implementera sammanhållet agila projektmodeller. Samtidigt kan enskilda agila metoder, särskilt användningen av backlogs, hjälpa till att öka flexibiliteten i projekt, vilket är värdefullt i utspridda arbetsprocesser. Slutligen påvisar observationerna från CHAMP-projektet att det är viktigt med ett organisatoriskt mandat vid implementationen av agila metoder, då de är mindre förutsägbara än linjära processer och kan utsätta omkringliggande organisationer för högre osäkerhet.