Detta arbete genomförs i samarbete med Region Östergötland i syfte att utveckla ett designförslag för regionens informationskarta. Arbetet ämnar för det första undersöka vilka behov anställda med beslutsfattarroller inom Region Östergötland har i termer av tillgång till information. För det andra är syftet med arbetet att besvara frågeställningen hur en informationskarta kan visualiseras med hjälp av tekniker inom informationsvisualisering och gestaltprinciperna. Detta uppnås genom metoder inom interaktionsdesign som användarintervjuer, affinitetsdiagram, persona och scenario. Analys av datamaterialet indikerar att målgruppens primära behov är att veta var information finns, det vill säga vilka system som lagrar specifik information, och vilken roll som är informationsägare för informationen, det vill säga vem som bestämmer hur informationen får användas. Detta resulterade i en prototyp som fokuserar på dessa krav. Insikter från utvärderingen indikerar att målgruppen uppskattar att arbeta grafiskt överlag, men att informationskartan inte är tillräckligt etablerad för att göra gränssnittet till ett effektivt komplement. Visualiseringsteknikerna som tillämpades i prototypen fick blandad återkoppling, med en del förvirring kringfärgsättning, namngivning och handlingsinviter.

The goal of this study is to examine how small and medium-sized enterprises (SME) describe and model the part of Enterprise Architecture (EA) that is concerned with the business architecture by looking at four common modelling perspectives within business architecture – processes, information, IT systems and business capabilities. The study both examines if general models and descriptions have been created by the SMEs for the aforementioned perspectives, as well as if the SMEs have created target architectures for change management. Finally, this study also examines what the businesses consider that they need to be able to work more with business architecture, as well as if there are any differences between the small and the medium-sized enterprises in the study. The study was conducted by means of a survey, that was sent to around 1170 enterprises. 140 of them answered the survey, and the answers show that a clear majority of the SMEs have created some descriptions, completely or partly, of their business architecture for all the studied perspectives. In addition, around half of them have created target architectures, complete or partial ones, for all the perspectives. Process description was the most common type of business architecture description among the respondents, over 80 % of respondents have described them at least partly, whereas description of information was the least common one, around 50 % have described their information at least partly. The main things the SMEs say they need to be able to work more with business architecture are time and resources, some also request more knowledge about method, and some external support, and some are/were waiting for a major enterprise crisis to begin their business architecture work.  Medium-sized enterprises, as well as enterprises that have a certain position for a business architect, work more with all types of descriptions and models than smaller enterprises and those that do not have an architect. However, the differences were only found to be statistically significant for a few of the perspectives. / Målet med denna studie är att undersöka hur arbetet med verksamhetsarkitektur (som en del av enterprisearkitektur-arbete) ser ut i små och medelstora företag (SMF:er) genom att titta på fyra vanliga modelleringsperspektiv inom verksamhetsarkitekturen: processer, information, IT-miljö och verksamhetsförmågor. Studien undersöker både om generella modeller och beskrivningar skapats inom ovanstående områden, samt om verksamheterna skapat någon målarkitektur för förändringsarbete. Slutligen undersöks även vad SMF:erna anser sig behöva för att arbeta mer med verksamhetsarkitektur, samt om det finns skillnader mellan de små och de medelstora företagen. Undersökningen genomförs med hjälp av en enkät som skickades ut till runt 1170 företag. 140 företag besvarade enkäten och svaren visar att en majoritet av verksamheterna i studien arbetar med verksamhetens ingående delar helt eller delvis. De arbetar även med målarkitekturer inom de studerade områdena. Vanligast är att verksamheterna beskriver sina processer, över 80 % har tydligt beskrivit sina processer helt eller delvis, och minst vanligt är att de beskriver sin information, vilket runt 50 % helt eller delvis hade gjort. Det främsta verksamheterna anser sig behöva för att arbeta mer med verksamhetsarkitektur är tid och resurser, vissa efterfrågar även mer kunskap om tillvägagångssätt och yttre stöd, och några anser sig behöva en akut kris för att börja med verksamhetsarkitektur. Mellanstora företag, samt de företag som har en verksamhetsarkitekt, arbetar mer med beskrivning och modellering (helt eller delvis) för alla undersökta perspektiv än de mindre företagen och de som inte har någon arkitekt, men endast inom några områden var skillnaderna statistiskt signifikanta.

Requirements engineering remains an important discipline to reduce costs, development times and improve quality in software engineering projects. With Agile methods gaining prominence in a rapidly globalized world, many requirements engineering efforts are today made in distributed contexts, with both teams and stakeholders being separated by physical and organisational distances. At the same time, it is not well understood how agile methods for requirements engineering apply to distributed contexts. This thesis investigates the implementation and use of agile methods for requirements engineering in distributed software engineering contexts. Observations made over a three-month study of the CHAMP project, a joint IT and process development effort between major European truck manufacturers Scania and MAN, are used to assess how commonly practices agile methods perform when implemented over distances. The case study of the CHAMP study suggests that the implementation of agile methods is highly context-sensitive, with limited current opportunities to formulate general heuristics for successful applications. The results of the CHAMP study indicate that distributed contexts hamper team communications when compared to co-located efforts, making it more difficult to implement an overall agile project model. However, individual methods, particularly the use of work backlogs, are found to offer increased structural flexibility beneficial to distributed workflows. Additionally, the CHAMP observations suggest implementing agile methods in new contexts requires an organisational mandate, as agile workflows are less predictable than linear models and can expose the surrounding organisation to higher uncertainty. / Kravhantering är fortsatt ett viktigt verktyg för att reducera kostnader, utvecklingstider och öka leveranskvalitet i mjukvaruutveklingsprojekt. Då agila metoder har blivit allt vanligare i en snabbt globaliserad värld, genomförs idag många kravhanteringsprocesser i utspridda sammanhang, där både projektets personal och intressenter är separerade av fysiska och organisatoriska avstånd. Samtidigt är det inte väl förstått hur agila metoder för kravhantering applicerar i utspridda sammanhang. Detta examensarbete undersöker hur agila metoder han implementeras och användas för kravhanteringsprocesser i utspridda mjukvaruutvecklingsprocesser. Observationer insamlade under en tremånadersstudie av CHAMP-projektet, ett gemensamt IT- och affärsutvecklingsprojekt mellan de stora europeiska lastbilstillverkarna Scania och MAN, används för att bedöma hur vanligt förekommande agila metoder fungerar när de tillämpas i agila sammanhang. Fallstudien av CHAMP-projektet indikerar att den specifika kontexten kan kraftigt påverka implementationen ag agila metoder, vilket för närvarande begränsar möjligheten att formulera generella tumregler för hur de framgångsrikt kan lanseras. CHAMP-studiens resultat påvisar att utspridda projekt har svårare att kommunicera jämför med samlokaliserade grupper, vilket gör det svårare att implementera sammanhållet agila projektmodeller. Samtidigt kan enskilda agila metoder, särskilt användningen av backlogs, hjälpa till att öka flexibiliteten i projekt, vilket är värdefullt i utspridda arbetsprocesser. Slutligen påvisar observationerna från CHAMP-projektet att det är viktigt med ett organisatoriskt mandat vid implementationen av agila metoder, då de är mindre förutsägbara än linjära processer och kan utsätta omkringliggande organisationer för högre osäkerhet.