Gestaltteoretikern Rudolf Arnheims arbete är inflytelserikt inom visuella medier. Denna undersökning prövar om gestaltteorier applicerade på en bilds komposition påverkar val av navigering, som i en spelmiljö. Frågeställningen är vilka korrelationer man kan finna mellan en abstrakt bilds ”visuella viktfördelning” och en deltagares val mellan vänster och höger, och hur detta kan användas vid utformning av bildkomposition för design av navigering inom spelmiljöer, samt hur denna korrelation kan se ut för olika bildgestaltningar och varför. Undersökningen gjordes med bilder presenterade för deltagare i en enkät. Bilderna var konstruerade med visuell vikt som huvudsaklig faktor. Resultatet tyder på att gestatlteoretiska teorier som helhet påverkar sannolikheten för en deltagare att välja en riktning över en annan, speciellt i denna undersökning med betoning på hur blickens avläsning av bilden rör sig genom det som Arnheim beskriver som bildens gömda struktur.

In what is usually referred as Merleau-Ponty´s ”early philosophy” the concept of the primordial is of major significance in relation to his ambition to ground the philosophical reflection in human embodiment. The concept plays a key role in his understanding of the paradoxical nature of perception and thus in Merleau-Ponty's endeavor to overcome both the idealist and the realist conceptions of reality. The concept is also of great importance in the essay Cézannes Doubt, which Merleau-Ponty wrote during the same period he was working on Phenomenology of Perception. According to most interpreters this essay mirrors his early philosophy, and above all the phenomenological way of doing philosophy. In the essay Merleau-Ponty suggests that the essential importance of Cézanne's paintings lies in their ability to capture the world at a primordial level. Merleau-Ponty's interpretation has also been subjected to critique from Véronique M. Fóti and Michel Haar. A common characteristic of their critique is that it questions the relationship that Merleau-Ponty seeks to establish between a primordial experience of perception and Cézanne's paintings. From both Haar's and Fóti's point of view Merleau-Ponty's analysis is inadequate because he does not sufficiently take the autonomy of the painterly expression into consideration. This critique reflects a broader critique that has been launched against Merleau-Ponty's early philosophy which considers his understanding of the impact of culture and language as naïve in his use of concepts like primordial. Consequently, the critique raises the question how the concept of the primordial really is to be understood? A point of departure for understanding this concept lies in the paradox of perception, that is: the impossibility to conceive of a thing in itself since the existence of the perceived thing always presuppose a subject that perceives. This paradox can also be understood as a paradox between nature and human beings since natures path to disclosure goes through human expression.  Accordingly, the aim of this essay is to explore how one is to conceive of Merleau-Ponty's interpretation of Cézanne's paintings as the expression of a primordial experience of perception in the essay Cézanne's Doubt. This will be done against the background of his early philosophy as expressed in The Structure of Behavior and Phenomenology of Perception and take as it departure how the concept of the primordial is related to the paradox between human beings and nature.

Detta arbete genomförs i samarbete med Region Östergötland i syfte att utveckla ett designförslag för regionens informationskarta. Arbetet ämnar för det första undersöka vilka behov anställda med beslutsfattarroller inom Region Östergötland har i termer av tillgång till information. För det andra är syftet med arbetet att besvara frågeställningen hur en informationskarta kan visualiseras med hjälp av tekniker inom informationsvisualisering och gestaltprinciperna. Detta uppnås genom metoder inom interaktionsdesign som användarintervjuer, affinitetsdiagram, persona och scenario. Analys av datamaterialet indikerar att målgruppens primära behov är att veta var information finns, det vill säga vilka system som lagrar specifik information, och vilken roll som är informationsägare för informationen, det vill säga vem som bestämmer hur informationen får användas. Detta resulterade i en prototyp som fokuserar på dessa krav. Insikter från utvärderingen indikerar att målgruppen uppskattar att arbeta grafiskt överlag, men att informationskartan inte är tillräckligt etablerad för att göra gränssnittet till ett effektivt komplement. Visualiseringsteknikerna som tillämpades i prototypen fick blandad återkoppling, med en del förvirring kringfärgsättning, namngivning och handlingsinviter.

Syftet med denna studie var att undersöka om färg är ett viktigt verktyg, för förmedlingen av spelkaraktärers personligheter, för grafiska designer. Detta undersöktes med en studie om hur stor effekt färg har på första intrycket av 2D karaktärers personligheter. Tankarna och teorierna bakom arbetet har baserats på Solomon E. Aschs teorier om den dynamiska relationen personlighetsdrag bildar för att förmedla en personlighet. Avsikten var att applicera Aschs teorier om denna dynamiska relation på grafiska aspekter, med ett fokus på färg. För detta arbete användes färgteori och gestaltteori för att förklara hur en 2D karaktärens personlighet förmedlas. För studien producerades 15 karaktärsillustrationer, som sedan användes i en webbenkät. 26 personer besvarade enkäten om deras första intryck på karaktärernas personligheter. Resultatet visade att färgteori hade en minimal till medium effekt på karaktärernas personlighet, men kan användas som ett verktyg i förstärkning samt mildring av personligheter. Framtida arbete skulle involvera en fördjupning i färgteori inom andra kulturer, med ett fokus på flera grafiska aspekter.