Idag arbetar allt fler företag inom agil systemutveckling vilket innebär att utvecklingsarbetet sker i korta iterationer. Att arbetet sker i korta iterationer innebär att det är mycket som ska göras på kort tid både inom utveckling och test. För att hinna med testarbetet krävs det därför att man arbetar med automatiserade tester. Automatiserade tester är en typ av automation som i sig är ett problematiskt område då människor misslyckas med att förlita sig på automation. Om människor inte litar på automatiserade tester leder det till att manuell testning ändå kommer att ske för att säkerställa resultaten av de automatiserade testerna vilket gör att värdet av att automatisera tester uteblir. Syftet med denna uppsats är att svara på hur tillit till automatiserade tester påverkas utifrån kunskap om automatiserade tester, tillit till personen som skapar automatiserade tester samt feedback från automatiserade tester. En kvalitativ undersökning i form av intervjuer har genomförts för att besvara frågeställningen. Undersökningen har genomförts på ett undersökningsföretag som levererar ekonomiprogram och internetlösningar till företag och redovisnings- och revisionsbyråer. Resultatet av den empiriska undersökningen visade att kunskap om automatiserade tester, tillit till personen som skapar automatiserade tester och feedback från automatiserade tester är aspekter som påverkar människors tillit till automatiserade tester. Brist på kunskap påverkar tillit då människor antingen skapar sig en övertro eller undertro till automatiserade tester. Har människor kunskap om automatiserade tester känner de också tillit till testerna. Att känna tillit till personen som skapar automatiserade tester påverkar tillit då människor känner mer tillit till automatiserade tester om de vet vem personen är, känner tro till personen samt dennes kunskap. Feedback från automatiserade tester påverkar människors tillit då utebliven feedback leder till att de inte vet vilka tester som finns och vad de gör. Detta gör att människor inte känner tillit till dem. / Today, an increasing number of companies’ uses agile system development which means that the development work is done in short iterations. Short iterations means that there is much to be done in a short time both in development and testing. To keep up with the testing it is required to use automated testing. Automated tests are a type of automation that in itself is a problematic area because people fail to rely on automation. If people have a lack of trust in automated testing it will cause them to still use manual testing, which will make the value of automating tests fail. The purpose of this paper is to respond to how people ́s trust in automated testing is affected based on knowledge of automated testing, trust in the person creating automated tests and feedback from automated testing. A qualitative study and interviews have been conducted to answer the question. The survey has been conducted on a research company that delivers finance software and internet solutions to companies and accountancy firms. The result of the empirical survey shows that knowledge of automated testing, trust in the person who creates automated testing and feedback from the automated tests are aspects that affect people's trust in automated testing. Lack of knowledge affects people ́s trust in automated testing in a way that leads to that people either create an overtrust or mistrust to the automated tests. People that have knowledge of automated tests feels trust in the tests. To have trust in the person that creates automated tests affects people's trust in that way that people feel more trust in automated testing if they know who the person is, feel the confidence to the person and his or her knowledge. Feedback from automated testing affects people's trust when no-feedback is taking place. This leads to that they do not know which tests there is and what they do. This means that people do not trust them.

Inom dagens systemutvecklingsprojekt har testning en viktig roll för att ett företag ska kunna lyckas leverera en produkt. Testning har ofta nedprioriteras pågrund av att det största fokuset har legat på nyutveckling. Testrollen är väldigt viktig för att kunna försäkra om sin produkt är redo för marknaden.   Syftet med uppsatsen är att ta reda på utmaningar och problem med testautomatiseringens startprocess i en agil systemutvecklingsmiljö. Vad företag och undersökningsföretaget som startar med testautomatiseringen kan förbereda sig på för att kunna lyckas.   Undersökningen som uppsatsen bygger på har använt en induktiv ansats. Undersökningen har skett på ett undersökningsföretag som arbetar agilt inom systemutveckling. Målet är att undersöka verkligheten utan att söka svar och undersöka orsakssambanden. Syftet är att påståenden från teori och tidigare undersökningar ska jämföras med resultatet. Kvalitativ metod har använts för datainsamling i form av intervjuer.   Resultatet av undersökningen bevisar att testautomatiseringen är väldigt viktigt inom den agila systemutvecklingsmiljön och att det finns en många problem och utmaningar som behövs tänkas på när ett system ska börja med testautomatisering. Den agila utvecklingsmetoden har blivit vanligare inom utvecklingsbranschen och därför kommer också testautomatisering bli vanligare. Många av problemen och utmaningarna håller inte ihop, utan påverkas av olika konsekvenser. Resultatet av uppsatsen kom fram till utmaningar och problem med: testdata/testmiljö, förståelse, struktur, verktyg och kompetens.   Målet med uppsatsen är att bidra med nyttig information till ökad medvetenhet om vad som krävs för att starta igång testautomatisering. / Within today´s system development projects, testing have been an important role within company to be able to successfully deliver their product. Testing has often given a lower priority unfortunately, because focuses have been on new development. The test role is very important in order to insure their product is ready for the market.   The purpose of this paper is to find out the challenges and problems with test automation start-up process in an agile system environment. What companies that start with test automation could prepare in order to succeed.   For the survey on which the essay is based on an inductive approach has been used. The investigation has taken place at a research company that works with agile in system. The objective is to investigate reality without getting any answers. The aim is to claims from theory and previous information will be compared with the results. Qualitative methods were used for data collection in the in the form of interviews.   The survey results prove that test automation is very important in the agile system development environment and that there are a lot of problems and challenges that need arise when a system should start with test automation. The agile development methodology has become more prevalent in businesses and test automation will be development. Many of the problems or challenges do not hold together, without affected by different consequences. The results of the thesis came to the challenges and problems with: test data/test environment, understanding, structure, tools and skills.   The goal of this paper is to provide useful information to increase awareness of what is required to start running with test automation.

Kunskap anses idag vara den viktigaste faktorn för att skapa konkurrenskraftiga organisationer. I projektverksamheter har kunskap ännu större betydelse, då medarbetarna är uppdelade i fristående projekt och distansen mellan dem är större än i traditionella linjeverksamheter. Detta har resulterat i omfattande forskning kring Knowledge Management (KM) i projekt-organisationer. Forskningen har då utgått ifrån traditionell projektledning som härstammar ifrån tillverkningsindustrin. Inom systemutveckling har nya projektledningsmetoder utvecklats som är anpassade till denna bransch och kallas för agila metoder. Inom detta område saknas det forskning och eftersom systemutveckling är en kunskapsintensiv bransch är det intressant att undersöka hur KM bör anpassas till agila utvecklingsmetoder. Studiens syfte är att skapa förståelse kring hur kunskapsöverföringen kan förbättras hos organisationer som bedriver systemutvecklingsprojekt utifrån agila metoder. Detta har åstadkommits genom en fallstudie på Trafikverkets avdelning för systemutveckling. Data-insamling har skett genom observationer och semistrukturerade intervjuer med tio anställda på Trafikverket samt med tre oberoende experter inom agil systemutveckling. Studien visar att agil projektledning förbättrar resultat och kunskapsöverföring inom systemutvecklingsprojekt (intra-projektlärande), eftersom systemutveckling domineras av tyst kunskap som agila metoder är bra på att ta vara på. För att förbättra kunskapsöverföring för hela organisationen (inter-projektlärande) behövs dock ytterligare stöd. Organisationer bör anta ett holistiskt synsätt med hänsyn till KM-strategi, ledningsstöd, företagskultur, incitament, processer, IT-verktyg, kommunikation, utbildning och mätvärden. Praktiska rekommendationer ges för hur dessa nyckelfaktorer kan förbättras. KM-strategin är den övergripande nyckelfaktorn som bör ha syftet att förbättra nätverkande och interaktion mellan människor. Dokumentation av kunskap bör ske lätt och dynamiskt med syftet att kartlägga var i organisationen kunskap finns. Övriga nyckelfaktorer fungerar som stödjande funktioner för att kunna uppnå KM-strategin.

The goal of this project has been to create an interface for time accounting thatthe digital agency Devize can use in its own system Devize Admin. In the project, the work has been carried out in an agile development with various elements. As an introductory step, the work has consisted of planning followed bycreating design sketches/prototypes. User tests have since been performed where Devize's own developers have tested the prototypes. The tests have then beencompiled to find improvements which then have been implemented in a newversion of the prototype. In the process, the interface has since been developedwith the front-end framework React Admin within the frameworks and rulesfound in Devize's graphic profile and the existing system Devize Admin. In parallel with front-end development, back-end functionality has been developed ina sister project that the interface has since used to be able to handle and accessdata. Continuously through interface development, the environment has alsobeen tested in the browser and console to detect potential error messages andunclear structures. Based on the development process that has been carried outand the functionality that has been implemented, the application has resulted inan interface for time accounting that has the basic functionality that is necessaryto be able to report time. With that outcome, a conclusion has been drawn that the outcome is to some extent consistent with the project's set goals. / Målet med detta projekt har varit att skapa ett gränssnitt för tidsredovisning som digitalbyrån Devize kan använda i sitt egna system Devize Admin. I projektet har arbetet utförts i en agil utveckling med olika moment. Som inledande moment har arbetet bestått av planering följt av att skapa designskisser/prototyper. Användartester har sedan utförts där Devize egna utvecklare har testat prototyperna. Testerna har sedan sammanställt för att hitta förbättringar som sedan har implementerats i en ny version av prototyp. I processen har gränssnittet sedan utvecklats med frontend-ramverket React Admin inom de ramar och regler som finns i Devize grafiska profil samt det existerande systemet Devize Admin. Parallellt med frontend-utveckling har backend-funktionalitet utvecklats i ett systerprojekt som gränssnittet sedan har använt sig av för att kunna hantera och komma åt data. Kontinuerligt genom gränssnittsutveckling har miljön även testats i webbläsaren och konsolen för att upptäcka potentiella felmeddelanden och oklara strukturer. Utifrån den utvecklingsprocess som genomförts och den funktionalitet som implementerats, har tillämpningen resulterat i ett gränssnitt för tidsredovisning som har grundläggande funktionalitet som är nödvändig för att kunna tidsredovisa. Med det utfallet har en slutsats dragits om att utfallet till viss del stämmer överens med projektets uppsatta mål.

Målet med denna uppsats är att bidra med förklarande kunskap om hur en transition från traditionella systemutvecklingsmetoder till agila systemutvecklingsmetoder kan genomföras, vilka problem som kan uppstå under övergången samt de utmaningar organisationen ställs inför vid en övergång. Vidare är målet också att bidra med vägledande kunskap i den mån att den ska belysa möjliga fallgropar som kan undvikas och vilka aspekter som är viktiga att ta hänsyn till vid en övergång till en agil metod. Detta genomförs genom en förklarande fallstudie (Oates, p. 143, 2006) av övergången till agil systemutveckling från en annan, icke-agil metod. Den slutgiltiga uppsatsen ämnar att bidra med en kunskapsgrund till i vilka förhållanden det finns en möjlighet att byta till en agil metod. Undersökningens resultat visar att det det finns goda möjligheter för en övergång men att det är viktigt att både de som driver förändringen och övriga involverade har förståelse för vad som kommer att förändras. Framförallt människors ovilja att lämna bekväma strukturer och ta sig an nytt ansvar är problem som en organisation behöver vara medveten om och har förståelse för ifall en övergång ska lyckas. På en större skala är det också extra viktigt för organisationen att besitta de rätta förutsättningarna för en övergång utöver en djupare kunskap i de olika variationerna av skalning som tas upp i uppsatsen.

Mänskliga faktorer som till exempel kommunikation och tillit påverkar hur människor interagerar med varandra. I agil systemutveckling ingår relationer, samspel och samarbete mellan människor och dessa påverkar om systemutvecklingsprojektet anses framgångsrikt eller ej. Men ofta i systemutvecklingsprojekt så läggs det mer tid på själva tekniken än de sociala aspekterna, där de mänskliga faktorerna i många fall är en avgörande faktor för projektets slutresultat. Syftet med det nuvarande arbetet är att beskriva vilka mänskliga faktorer som är viktiga för att effektivisera samarbete i agila systemutvecklingsprojekt, samt att beskriva hur agil systemutveckling på Trafikverket utförs. Trafikverket ville ha studien genomförd för att resultatet av studien skulle hjälpa till att minska antalet mindre framgångsrika systemutvecklingsprojekt på Trafikverket. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka mänskliga faktorer är viktiga för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt? En fallstudie utfördes vid Trafikverket genom sju semistrukturerade intervjuer som följdes upp av enkäter och dokumentstudier. Det sammanlagda resultatet tyder på att för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt på Trafikverket krävs fokus på följande fem mänskliga faktorer: kommunikation, tillit, ledarskap, kunskap och motivation. / Human factors influence how people interact and communicate with each other. Agile system development work consists of relationships, interaction and cooperation between people. These aspects impact the system development project´s results. However, often in system development there is more focus on the technology itself than on the social aspects, where human factors appear to be a decisive factor, in many cases for the project's end result. The purpose of this study is to describe what human factors that can lead to more efficient cooperation in agile software development projects, and to describe how agile system development looks like at Trafikverket. Trafikverket wished this study to be implemented as the study’s results may help to reduce the number of less successful systems development projects at Trafikverket. The main research question in this work is: What human factors are important to make cooperation between customers and developers of agile software development projects more efficient? A case study was conducted at Trafikverket. Data collected from seven semi-structured interviews followed up by questionnaires and document studies was used for the analysis. Conclusion’s suggests that in order to make cooperation between customers and developers in agile system development projects at Trafikverket more efficient five human factors as communication, trust , leadership, knowledge and motivation should be focused.

Mänskliga faktorer som till exempel kommunikation och tillit påverkar hur människor interagerar med varandra. I agil systemutveckling ingår relationer, samspel och samarbete mellan människor och dessa påverkar om systemutvecklingsprojektet anses framgångsrikt eller ej. Men ofta i systemutvecklingsprojekt så läggs det mer tid på själva tekniken än de sociala aspekterna, där de mänskliga faktorerna i många fall är en avgörande faktor för projektets slutresultat. Syftet med det nuvarande arbetet är att beskriva vilka mänskliga faktorer som är viktiga för att effektivisera samarbete i agila systemutvecklingsprojekt, samt att beskriva hur agil systemutveckling på Trafikverket utförs. Trafikverket ville ha studien genomförd för att resultatet av studien skulle hjälpa till att minska antalet mindre framgångsrika systemutvecklingsprojekt på Trafikverket. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka mänskliga faktorer är viktiga för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt? En fallstudie utfördes vid Trafikverket genom sju semistrukturerade intervjuer som följdes upp av enkäter och dokumentstudier. Det sammanlagda resultatet tyder på att för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt på Trafikverket krävs fokus på följande fem mänskliga faktorer: kommunikation, tillit, ledarskap, kunskap och motivation. / Human factors influence how people interact and communicate with each other. Agile system development work consists of relationships, interaction and cooperation between people. These aspects impact the system development project´s results. However, often in system development there is more focus on the technology itself than on the social aspects, where human factors appear to be a decisive factor, in many cases for the project's end result. The purpose of this study is to describe what human factors that can lead to more efficient cooperation in agile software development projects, and to describe how agile system development looks like at Trafikverket. Trafikverket wished this study to be implemented as the study’s results may help to reduce the number of less successful systems development projects at Trafikverket. The main research question in this work is: What human factors are important to make cooperation between customers and developers of agile software development projects more efficient? A case study was conducted at Trafikverket. Data collected from seven semi-structured interviews followed up by questionnaires and document studies was used for the analysis. Conclusion’s suggests that in order to make cooperation between customers and developers in agile system development projects at Trafikverket more efficient five human factors as communication, trust , leadership, knowledge and motivation should be focused.

Mänskliga faktorer som till exempel kommunikation och tillit påverkar hur människor interagerar med varandra. I agil systemutveckling ingår relationer, samspel och samarbete mellan människor och dessa påverkar om systemutvecklingsprojektet anses framgångsrikt eller ej. Men ofta i systemutvecklingsprojekt så läggs det mer tid på själva tekniken än de sociala aspekterna, där de mänskliga faktorerna i många fall är en avgörande faktor för projektets slutresultat. Syftet med det nuvarande arbetet är att beskriva vilka mänskliga faktorer som är viktiga för att effektivisera samarbete i agila systemutvecklingsprojekt, samt att beskriva hur agil systemutveckling på Trafikverket utförs. Trafikverket ville ha studien genomförd för att resultatet av studien skulle hjälpa till att minska antalet mindre framgångsrika systemutvecklingsprojekt på Trafikverket. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka mänskliga faktorer är viktiga för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt? En fallstudie utfördes vid Trafikverket genom sju semistrukturerade intervjuer som följdes upp av enkäter och dokumentstudier. Det sammanlagda resultatet tyder på att för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt på Trafikverket krävs fokus på följande fem mänskliga faktorer: kommunikation, tillit, ledarskap, kunskap och motivation. / Human factors influence how people interact and communicate with each other. Agile system development work consists of relationships, interaction and cooperation between people. These aspects impact the system development project´s results. However, often in system development there is more focus on the technology itself than on the social aspects, where human factors appear to be a decisive factor, in many cases for the project's end result. The purpose of this study is to describe what human factors that can lead to more efficient cooperation in agile software development projects, and to describe how agile system development looks like at Trafikverket. Trafikverket wished this study to be implemented as the study’s results may help to reduce the number of less successful systems development projects at Trafikverket. The main research question in this work is: What human factors are important to make cooperation between customers and developers of agile software development projects more efficient? A case study was conducted at Trafikverket. Data collected from seven semi-structured interviews followed up by questionnaires and document studies was used for the analysis. Conclusion’s suggests that in order to make cooperation between customers and developers in agile system development projects at Trafikverket more efficient five human factors as communication, trust , leadership, knowledge and motivation should be focused.

In the context of Covid-19, significant changes have occurred in the way people work. This qualitative study investigates how individuals working in agile software development have been affected by the transition to remote work as a result of the Covid-19 pandemic. Using thematic analysis and a comparative case study as the methodology, the study focuses on areas such as communication, collaboration, cohesion, performance, and outcomes. A summary of the results from the semi-structured interviews in this study reveals that the transition to remote work has not had a negative impact on the outcomes in agile software development. These findings suggest that despite the challenges posed by the Covid-19 pandemic, agile teams have been able to maintain their high levels of performance and results despite the shift to remote work. These conclusions can assist organizations in developing effective strategies to manage and adapt to changes in the work environment, including the transition to remote work.

Kravhantering inom systemutveckling utgör basen för vad som ska utvecklas. Agila systemutvecklingsmetoder blir vanligare för varje dag som går. Det har dock ofta visat sig finnas utmaningar med hur man anpassar just kravhanteringen till de agila metoderna. Verksamheter har olika förutsättningar för att arbeta agilt. Lantmäteriet i Gävle uttryckte ett behov att undersöka varför den agila praxis man hade inte följdes av alla utvecklingsteam i samband med kravhanteringen. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka varför vissa utvecklingteam i en verksamhet arbetade agilt med sin kravhantering medan vissa inte gjorde det. För att undersöka detta utförde jag en fallstudie där jag med hjälp av enkäter och intervjuer samlade in data från både utvecklare och personer på verksamhetssidan som var inblandade i kravhanteringen. Resultaten visade att orsakerna till att en agil kravhantering fungerade så olika var flera. Genom att använda en tematisk analys kunde jag urskilja några framträdande orsaker. Kommunikation och flexibilitet samt kunskap och förståelse för olika perspektiv var teman som utgjorde positiva faktorer. De teman som istället utgjorde negativa faktorer var bland andra otydliga roller, brist på direktiv, en övertro till metoder och processer, osynk mellan verksamhet och IT, prioriteringsproblem, förvaltningsplaner, attityder och IT-arkitektur. / Requirements engineering within software development is the foundation of what needs to be developed. Agile methods in software development become more common every day. It has however often been shown that there are certain challenges with how to adopt the requirements engineering to the agile methodology. Businesses have different preconditions for agile methods. Lantmäteriet in Gävle had a need to examine why not all the developing teams followed agile methods within the requirements engineering process. The purpose with this thesis was thus to examine why some developing teams in an organization worked in an agile manner with the requirements engineering, and some did not. To do this I performed a case study where I collected data through questionnaires and interviews from both developers and people from the business side. The results showed that the reasons for these differences were multiple. Communication and flexibility, and knowledge and understanding for different perspectives were the positive factors. The themes that hindered an agile way of working were, among others, unclear roles, lack of direction, too much reliance on methods and processes, discrepancy between business and IT, prioritizing issues, management plans, attitudes and IT architecture.