Syftet med rapporten är att analysera standarden för kontrollpanelers uppbyggnad på Ringhals 3, märka ut avvikelser och föreslå förbättringar på bristfällande paneler. I en kärnkraftsanläggning sker en utvinning av värmeenergi med fission som tas tillvara på genom att koka vatten till ånga för att driva ångturbiner. För att göra detta på ett säkert sätt krävs det ett balanserat samspel mellan reaktorn och turbinerna för att se till så att turbinerna tar ut lika hög effekt som reaktorn producerar. Kontrollrumsoperatörerna ska kunna läsa av information från processen på ett snabbt och säkert sätt för att kunna fatta rätt beslut. Till sin hjälp av har operatörerna en uppsjö av kontroll- och informationspaneler i både kontrollrummet såväl som ute i produktionslokalerna för att kunna styra och övervaka de olika komponenterna. Men eftersom många paneler kommer direkt från komponenternas tillverkare så finns det en hel del undantag som operatörer måste anpassa sig till. Eltavlan i kontrollrummet som övervakar spänningsfördelningen över de olika elskenorna till komponenter har i princip varit oförändrat sedan anläggningen stod färdig 1980. Om systemet skulle bli spänningslöst så att nöddieslarna måste dras igång så är den kontrollrumsoperatörernas mest tillförlitliga information för att se vilka skenor som fortfarande är spänningssatta. Om någon av dessa dieselsäkrade skenor skulle vara spänningslös av någon anledning så måste en operatör lämna kontrollrummet för avgöra vad som har hänt, vilket kan kosta dyrbartid i ett skarpt läge. För att förbättra eltavlan kan man genomföra en storsatsning, likt den som gjordes på Ringhals 2 då hela kontrollrummet byggdes om och framtidssäkrades. Eltavlan kan även uppgraderas delvist som gjorts tidigare med övriga kontrollrumspaneler. Ringhals har uppmärksammat eltavlans brister och har påbörjat en förstudie och projekteringar för att bygga om panelen och åtgärda dessa brister.

<p>Detta arbete är en utvärdering av metoden i och utformningen av Handbok – Validering av kontrollrumsändringar. SwedPower har producerat Handboken för Statens kärnkraftsinspektion och kärnkraftverken. Handboken har funnits i några år och SKI hade en önskan om att den skulle utvärderas. Handboken skrevs som ett hjälpmedel för valideringspersonal, för att åstadkomma ett standardiserat, väl fungerande tillvägagångssätt för validering. Att metoden är standardiserad är viktigt för att det skall gå att göra jämförelser mellan olika valideringar. Handboken skall kunna användas som referensverk av personal på SKI och ute på kärnkraftverken för att öka insynsmöjligheten, samt att förenkla förståelsen för och deltagande i valideringen av kontrollrum. För att lyckas med ovanstående skall Handboken vara praktisk tillämpbar. Den skall också vara inriktad på att kunna validera ändringar till skillnad från att validera något helt nytt. </p><p>Arbetet är en litteraturstudie som bygger på validerings- och metodlitteratur. I arbetet diskuteras begreppet validering och Handbokens definition av det. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i en genomgång av hur en validering enligt Handboken ser ut. Där redovisas varje delmetod och förslag ges på lämpliga förändringar. Även för- och nackdelar med Handbokens utformning diskuteras. Sist kommer ett resultat- och diskussionsavsnitt med resultatet av utvärderingen och övriga tankar och idéer som rör validering och Handboken. </p><p>Resultatet av utvärderingen är att Handboken uppfyller målen att vara praktisk och avsedd för ändringar, men att utformning och beskrivningar på sina ställen behöver modifieras. Uppsatsen ger förslag på modifieringar och vilka förbättringar dessa leder till.</p>

Ett kärnkraftverks kontrollrum är en komplex miljö som ställer stora krav på operatörerna som styr och kontrollerar det. En viktig del för att få systemen att fungera är kommunikationen mellan operatörerna. För att minimera risken för att missförstånd sker så har det införts instruktioner på att trevägskommunikation ska användas av operatörerna i kontrollrummen. Studiens syfte var att undersöka i vilken omfattning trevägskommunikation används i kontrollrum samt att lägga en grund för vidare forskning för att utreda vad det tredje steget i trevägskommunikation ger jämfört med tvåvägskommunikation och om det är nödvändigt att använda sig av trevägskommunikation. För att undersöka detta har fyra observationer och två fokusgruppsintervjuer genomförts med två skiftlag från Ringhals. Observationerna är genomförda under skiftlagens återträningspass i en simulator som är en identisk kopia av ett riktigt kontrollrum. För att analysera materialet från datainsamlingen utfördes tematisk analys. Resultaten från studien visar att trevägskommunikation används i stor utsträckning, både vid ordergivning och vid informationsutbyte. Resultatet visar dock att användningen av trevägskommunikation faller bort vid stressade situationer. För att få svar på orsaken till att detta sker krävs det ytterligare studier kring hur trevägskommunikation fungerar och används.

I denna uppsats undersöker jag studiomonitorer och hur de upplevs i studiomiljöer. Två olika monitorer testades för att ta reda på vilken av dessa som föredrogs. Monitorerna som testades var Genelec 8351b och ATC PRO-SCM 25 MKII. Dessa tester gjordes genom subjektiva mätningar, såsom lyssningstester och intervjuer, samt objektiva mätningar av högtalarnas frekvensrespons. Resultaten visar att majoriteten av testpersonerna föredrog ATC-monitorerna, då dess mellanregister upplevdes som bättre, och dess stereobredd upplevdes som större. Dessa resultat visar hur tillvägagångssättet att välja mellan två olika monitorer går till. Med detta resultat kan också fortsatt forskning på en mer avancerad nivå genomföras samt en allmän förståelse för vad musikstudenter föredrar i sin ljudstudio.

Detta examensarbete är en förstudie där väl lyssningsanpassade rum har undersökts både objektivt och subjektivt med syftet att kunna identifiera och tolka allmänna akustiska fenomen som uppstår, och upplevs, samt upplysa läsaren om dessa. Rapporten behandlar ljudfysik så som akustik och våglära, ljudteknikerns roll, psykoakustik, kontrollrum och teknisk utrustning. De mätningar och lyssningstest som utförts har alla utgått ifrån den tänka lyssningspositionen som sedan ställts mot specifika krav och rekommendationer från AMS (Audio Measurement Standards) och EBU (European Brodcasting Union). Lyssningstesten har gjorts efter EBU-standard. Även intervjustudier har genomförts med erfarna ljudtekniker. I Slutsats och Diskussion jämförs objektiva mätdata med lyssningstest, där likheter och slutsatser om lyssningen dras. / This thesis is a preliminary study in which high quality listening environments have been investigated both objectively and subjectively with the purpose to identify and interpret general acoustic phenomenon that occurs, and how they are percieved, as well to enlighten the reader about these. The report deals with sound physics such as acoustics, an audio engineer's role, psychoacoustics, control rooms and technical equipment. The measurements and listening tests performed have all been done from the intended listening position which were then set against specific requirements and recommendations from AMS (Audio Measurement Standards) and EBU (European Broadcasting Union). Listening test have been made according to EBU standards. Also interviews were conducted with experienced audio engineers. In Conclusion and Discussion objectively measured data is compared with the listening tests, where similarities and conclusions about listening are drawn.

Detta arbete är en utvärdering av metoden i och utformningen av Handbok – Validering av kontrollrumsändringar. SwedPower har producerat Handboken för Statens kärnkraftsinspektion och kärnkraftverken. Handboken har funnits i några år och SKI hade en önskan om att den skulle utvärderas. Handboken skrevs som ett hjälpmedel för valideringspersonal, för att åstadkomma ett standardiserat, väl fungerande tillvägagångssätt för validering. Att metoden är standardiserad är viktigt för att det skall gå att göra jämförelser mellan olika valideringar. Handboken skall kunna användas som referensverk av personal på SKI och ute på kärnkraftverken för att öka insynsmöjligheten, samt att förenkla förståelsen för och deltagande i valideringen av kontrollrum. För att lyckas med ovanstående skall Handboken vara praktisk tillämpbar. Den skall också vara inriktad på att kunna validera ändringar till skillnad från att validera något helt nytt. Arbetet är en litteraturstudie som bygger på validerings- och metodlitteratur. I arbetet diskuteras begreppet validering och Handbokens definition av det. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i en genomgång av hur en validering enligt Handboken ser ut. Där redovisas varje delmetod och förslag ges på lämpliga förändringar. Även för- och nackdelar med Handbokens utformning diskuteras. Sist kommer ett resultat- och diskussionsavsnitt med resultatet av utvärderingen och övriga tankar och idéer som rör validering och Handboken. Resultatet av utvärderingen är att Handboken uppfyller målen att vara praktisk och avsedd för ändringar, men att utformning och beskrivningar på sina ställen behöver modifieras. Uppsatsen ger förslag på modifieringar och vilka förbättringar dessa leder till.

Elektricitet är mycket centralt i dagens samhälle och många av samhällets funktioner är beroende av en fungerande eldrift. I och med detta är det mycket viktigt att driftcentralen hos ett elnätsföretag har förmågan att behålla kontrollen vid en storstörning. En storstörning som fenomen är någonting som inte inträffar speciellt ofta, men när det väl händer drabbas driftcentralen hårt. Syftet med studien var att beskriva det sammansatta kognitiva system som driftcentralen på Utsikt Nät, Tekniska Verken AB, utgör vid en störningssituation och identifiera kritiska punkter som påverkar det sammansatta kognitiva systemets beslutsfattande och förmåga att bibehålla kontroll över processen vid störningsdrift. Studien genomfördes som en etnografisk studie och bestod av observationer och intervjuer. Observationerna syftade till att skapa en förståelse för hur detta sammansatta kognitiva system fungerar vid normaldrift. Intervjuerna användes för att identifiera vad som skiljer störningsdriften från normaldriften och låg främst till grund för analysen av det sammansatta kognitiva systemet vid störningsdrift. De kategorier som framkom under analysen och ligger till grund för resultatet var Organisation, Arbetssätt, Beslutsfattande och Kommunikation. Driftcentralen med kringliggande grupper utgör en komplex organisation som ska klara av att hantera oförutsägbara händelser. Denna studie visar att detta sammansatta kognitiva system klarar av denna uppgift till en acceptabel nivå med hjälp av erfarenheten och kunskapsnivån hos driftledarna och fältarbetarna, men vissa förbättringar kan göras för att öka kontrollförmågan vid störningsdrift.

Today’s industries are facing what some may call a new industrial revolution. Technological developments are heading towards more internet-based system solutions. This movement is often referred to as Industry 4.0 and is said to have the potential for more flexible, autonomous productions capable of managing themselves. With new technologies, however, there is also a demand for new competences and qualification requirements on the workforce. Furthermore, industries of today often have problems with recruiting new competent employees, especially younger people. Industries looking to implement Industry 4.0 would therefore have to manage the education and development of existing employees while also attracting new employees. As part of a larger research project at Luleå University of Technology, this thesis project aims to describe how the control rooms in Swedish metallurgic industries will be affected by Industry 4.0. Furthermore, the project aims to describe what changes that are desirable for achieving a sustainable, effective and equal industry. To better achieve this goal, the project was done in collaboration with the metallurgic industry SSAB, specifically the steel production in Luleå. Through visits, interviews and observations at the control rooms in SSAB’s steel production, the context of today’s control room work was detailed. This context was compared to and analyzed using reviewed literature regarding future technologies under Industry 4.0 along with my own speculations on future possibilities. The analyses consists of my reflections on what problems that existed, what could be improved and what worked well in the control rooms. Furthermore, my analyses included the positive and negative effects that the implementation of Industry 4.0 technologies could have on the control room work. The analyses were utilized as the basis for creating a vision of how control rooms can develop under Industry 4.0, and the changes that are desirable. The resulting vision compiled from my analyses consists of two scenarios; a dystopian and a utopian scenario. Each scenario depicts exaggerated depictions of the potential results of implementing Industry 4.0. The dystopian scenario depicts the few operators not made obsolete by an autonomous production and how they’ve been affected. They are constantly tracked and have their health monitored during their work, their equipment isn’t designed with the user in mind and the job no longer feels like qualified work. As a contrast, the utopian operators instead utilize the increased capabilities for communication and data gathering from systems and machines to work with tests, development work and optimization. Furthermore, instead of constant monitoring, tracking sensors are instead used to notify emergency personnel if the operator hurts themselves while out working. With these scenarios I also included recommendations for how the utopian vision can be achieved and the dystopian one avoided. These recommendations include involving operators in development of work tasks and instructions to promote employee involvement and control. Furthermore, their involvement allows for the better utilization of their knowledge and experiences, while also potentially helping with making the control room work better adapted to the operators’ needs. According to the results of this project, this will help improve and support efforts to create more attractive workplaces and promote qualifications development. By following the recommendations made, it is my hope that Swedish metallurgic industries like SSAB can better strive for an implementation of Industry 4.0 that is beneficial for both employer and employees. / Dagens industrier möter idag något som vissa kallar en ny industriell revolution. Inom teknikutvecklingen introduceras fler och fler internet-baserade systemlösningar. Denna utveckling namnges ofta som Industri 4.0 och ska kunna möjliggöra flexibla, autonoma produktionsflöden som kan drivas av sig själva. Med ny teknik kommer dock nya kunskapskrav och ett behov av nya kompetenser för arbetskraften. Vidare har dagens industrier ofta även problem med att rekrytera kompetent ny arbetskraft, speciellt bland yngre generationer. Industrier som vill implementera Industri 4.0 kommer därför att behöva hantera både kompetensutvecklingen och utbildningen av befintliga anställda, samt att attrahera nya anställda. Som en del av ett större forskningsprojekt på Luleå tekniska universitet ämnar detta examensprojekt att beskriva hur kontrollrummen i svenska metallindustrier kommer att påverkas av Industri 4.0. Vidare ämnar projektet att beskriva vilka förändringar som är önskvärda med målet att uppnå en hållbar, effektiv och jämställd industri. För att bättre uppnå detta mål utfördes projektet i samarbete med stålindustrin SSAB i Luleå. Genom besök, intervjuer och observationer i deras produktions kontrollrum kunde det nuvarande kontrollrumsarbetet undersökas. Besöken analyserades genom att använda kvalitetsgranskad litteratur om framtida teknik och system under Industri 4.0, samt genom mina egna spekulationer om framtiden. Vidare inkluderade mina analyser vilka positiva och negativa effekter Industri 4.0 kan ha på kontrollrumsarbete. Analyserna användes som en grund för att skapa en vision hur kontrollrumsarbete kan utvecklas under Industri 4.0 samt vilka utvecklingar som är önskvärda. Den resulterande visionen bestod av två scenarier; ett dystopiskt och ett utopiskt scenario. Varje scenario ger överdrivna beskrivningar av de potentiella följderna av en implementering av Industri 4.0. Det dystopiska scenariot beskriver det fåtal kvarvarande kontrollrumsoperatörerna som inte gjorts överflödiga av den autonoma produktionen och hur de påverkas. De spåras konstant i lokalen medan deras hälsa övervakas, samtidigt som deras utrustning inte anpassas efter deras behov och arbetet inte behöver någon vidare kompetens. Som kontrast till det använder den utopiske operatören de ökade möjligheterna för datainsamling från och kommunikation med system och maskiner för att arbeta mer med test, utvecklingsarbete och optimering. Vidare används spårningstekniken inte för konstant övervakning, utan meddelar istället akutpersonal om deras position och tillstånd om de skadar sig när de arbetar ute i lokalen. Med dessa två scenarier tog jag även upp rekommendationer för hur den utopiska visionen kan eftersträvas och den dystopiska undvikas. Rekommendationerna inkluderar att involvera operatörer i utvecklingen av nya arbetsuppgifter och instruktioner för att främja anställdas medverkan och kontroll över sitt arbete. Utöver det möjliggör deras medverkan att deras kunskap och erfarenheter utnyttjas och används, samtidigt som det potentiellt hjälper anpassa kontrollrumsarbetet bättre efter operatörernas behov. Det kommer att hjälpa förbättra och stödja arbetet med att skapa mer attraktiva arbetsplatser och främja kompetensutveckling. Genom att följa rekommendationerna hoppas jag att svenska metallindustrier som SSAB kan enklare arbeta mot en implementation av Industri 4.0 som är fördelaktig för både anställd och för företaget.

Kärnkraftverk är högteknologiska system med hög komplexitet och utan att hantera den här komplexiteten kan små olyckor få katastrofala följder. Närvaron av komplexitet försämrar förmågan att förstå situationer, minskar kontroll samt ökar risken för incidenter. Stabsarbete inom kärnkraftsdomänen kräver ett agilt beteende för att hantera den höga närvaron av komplexitet. Agilitet är förmågan hos en enhet att framgångsrikt genomföra, hantera och/eller utnyttja förändrade omständigheter. Syftet med arbetet är att utveckla ett mätverktyg för att identifiera indikatorer på agilt beteende i stabsverksamhet inom kärnkraftsdomänen. Mätverktyget ska kunna tillämpas av individer utan djup teoretisk kunskap om agilitet och verktyget har testats och utvärderats i en iterativ process på ett kärnkraftverk i Sverige under ett flertal övningar. Utvecklingen av verktyget skedde i samråd med en expert inom stabsarbete. De största skillnaderna i det mätverktyget som utvecklats i den här rapporten gentemot dess föregångare är att det här mätverktyget har kärnkraftsdomänen som måldomän samt att det tillkom ett femte steg där resultatet får en visuell representation. Verktyget kan tillämpas inom andra kärnkraftverk än kärnkraftverket det användes på men om verktyget ska tillämpas inom andra domäner krävs det att det anpassas till den nya måldomänen.

Bakgrund: Stålet är en av Sveriges viktigaste exportvaror. Det stål som produceras i Sverige går huvudsakligen till exportmarknaden. För att ligga i framkant vad gäller teknik och utveckling samt att vara en attraktiv arbetsplats för framtiden har branschföreningen Jernkontoret arbetat fram en gemensam vision för 2050. En god arbetsmiljö anses vara en framgångsfaktor. Syfte: Syftet med rapporten är dels att utreda arbetsmiljön i kontrollrummen på ett stålverk i Mellansverige för att kunna får en uppfattning om dagens förhållanden. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur man vid en ombyggnation av kontrollrum anordnar goda förhållanden ur arbetsmiljösynpunkt och hur de fysiska, kognitiva och psykosociala behoven bör tas i beaktande för att få en god arbetsmiljö som främjar hälsan hos operatörerna och gynnar produktionen. Dessa arbetsmiljöfaktorer ska visas i en kravspecifikation för respektive arbetsmiljöområde. Ett tredje syfte är att undersöka om det finns stöd i litteraturen att en bra arbetsmiljö för operatörer i kontrollrum kan ge kvalitets- och produktionsvinster och på så vis bättre lönsamhet för företaget. Metod/Genomförande: Magisteruppsatsen är baserad på litteraturgenomgång, intervjuer med medarbetare, observationer och exponeringsmätningar med avseende på buller, vibrationer, belysning och termiskt klimat på berörd enhet på företaget. Studiebesök har gjorts hos ett företag som planerar och projekterar kontrollrum. Resultat: Litteraturstudien har visat att de arbetsmiljöfaktorer som undersökts på enheten kan påverka arbetstagares hälsa och prestationer i arbetet. Resultaten av intervjuerna där medarbetarnas uppfattning om brister i arbetsmiljön beskrevs bekräftas också av litteraturstudien. Dessutom påvisas vikten av delaktighet och inflytande vid förändringsarbete. Ytterligare resultat som framkommit påvisar hinder och möjligheter av teknisk karaktär vid flytt av operatörshytterna som måste lösas. Slutsats: Det bekräftas att de faktorer som personalen uppger som brister i sin arbetsmiljö i operatörshytterna idag kan påverka hälsan i arbetslivet, arbetsprestationen och ohälsotalen på enheten. Bedömningen är att en förändring av arbetsmiljön får positiva effekter på undersökta faktorer. Rekommendationen är att flytta operatörshytterna från den direkta arbetsprocessen och utforma enligt de kravspecifikationerna som tagits fram i bilaga 3 för respektive arbetsmiljöfaktor. Många frågor och tekniska utmaningar ur ett MTO-perspektiv måste lösas innan en flytt av operatörshytterna kan bli verklighet. Lyhördhet för medarbetarnas uppfattningar och kunskaper är av största vikt för att få en delaktighet, helhet och ett lyckat förändringsarbete. / Abstract Background: The steel is one of Sweden's most important export goods. The steel produced in Sweden goes mainly to the export market. To be at the forefront in terms of technology and development, and to be an attractive workplace for the future, the industry association Jernkontoret worked out a common vision for 2050. Good work environment is one factor to be successful. Objective: The aim of this report is both to investigate the working environment in control rooms at a steel mill in central Sweden in order to get an idea of the current conditions. Another purpose is to examine how the rebuilding of control arranges good conditions, the working environment and their physical, cognitive and psychosocial needs should be taken into account to get a good work environment that promotes the health of operators and favor the production. These environmental factors are displayed in a requirements specification for each working area. A third purpose is to examine whether there is support in the literature that a good working environment for operators in the control room can provide quality and productivity gains and thus better profitability for the company. Method: Master's thesis is based on literature review, interviews with staff, observations and exposure measurements for noise, vibration, lighting and thermal environment in the relevant department of the company. Visits were made with a company that plans and designs the control room. Results: The literature has shown that the work environment factors examined in the department could affect health and work performance. The results of the interviews, where employees' opinion of deficiencies in the work environment described is also confirmed by the literature. Moreover, the importance of participation and influence to get a successful change management was demonstrated. Additional results obtained, demonstrates the obstacles and opportunities of a technical nature at the relocation of the control room away from the work process that must be resolved. Conclusion: It is confirmed that the factors that staff stated as deficiencies in their work environment in the operator cabins today can affect health in working life, work performance and illness in the department. The assessment is that a change of work environment has positive effects on the investigated factors. The recommendation is to move the operator cabs from the direct workprocess and design according to the specifications developed in Annex 3 for each factor. Many issues and technical challenges from an MTO perspective must be resolved before a relocation of operator cabs can become a reality. Responsiveness to employees' perceptions and knowledge is of utmost importance to get a participatory, holistic and successful change management.