<p>Detta arbete är en utvärdering av metoden i och utformningen av Handbok – Validering av kontrollrumsändringar. SwedPower har producerat Handboken för Statens kärnkraftsinspektion och kärnkraftverken. Handboken har funnits i några år och SKI hade en önskan om att den skulle utvärderas. Handboken skrevs som ett hjälpmedel för valideringspersonal, för att åstadkomma ett standardiserat, väl fungerande tillvägagångssätt för validering. Att metoden är standardiserad är viktigt för att det skall gå att göra jämförelser mellan olika valideringar. Handboken skall kunna användas som referensverk av personal på SKI och ute på kärnkraftverken för att öka insynsmöjligheten, samt att förenkla förståelsen för och deltagande i valideringen av kontrollrum. För att lyckas med ovanstående skall Handboken vara praktisk tillämpbar. Den skall också vara inriktad på att kunna validera ändringar till skillnad från att validera något helt nytt. </p><p>Arbetet är en litteraturstudie som bygger på validerings- och metodlitteratur. I arbetet diskuteras begreppet validering och Handbokens definition av det. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i en genomgång av hur en validering enligt Handboken ser ut. Där redovisas varje delmetod och förslag ges på lämpliga förändringar. Även för- och nackdelar med Handbokens utformning diskuteras. Sist kommer ett resultat- och diskussionsavsnitt med resultatet av utvärderingen och övriga tankar och idéer som rör validering och Handboken. </p><p>Resultatet av utvärderingen är att Handboken uppfyller målen att vara praktisk och avsedd för ändringar, men att utformning och beskrivningar på sina ställen behöver modifieras. Uppsatsen ger förslag på modifieringar och vilka förbättringar dessa leder till.</p>

Detta arbete är en utvärdering av metoden i och utformningen av Handbok – Validering av kontrollrumsändringar. SwedPower har producerat Handboken för Statens kärnkraftsinspektion och kärnkraftverken. Handboken har funnits i några år och SKI hade en önskan om att den skulle utvärderas. Handboken skrevs som ett hjälpmedel för valideringspersonal, för att åstadkomma ett standardiserat, väl fungerande tillvägagångssätt för validering. Att metoden är standardiserad är viktigt för att det skall gå att göra jämförelser mellan olika valideringar. Handboken skall kunna användas som referensverk av personal på SKI och ute på kärnkraftverken för att öka insynsmöjligheten, samt att förenkla förståelsen för och deltagande i valideringen av kontrollrum. För att lyckas med ovanstående skall Handboken vara praktisk tillämpbar. Den skall också vara inriktad på att kunna validera ändringar till skillnad från att validera något helt nytt. Arbetet är en litteraturstudie som bygger på validerings- och metodlitteratur. I arbetet diskuteras begreppet validering och Handbokens definition av det. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i en genomgång av hur en validering enligt Handboken ser ut. Där redovisas varje delmetod och förslag ges på lämpliga förändringar. Även för- och nackdelar med Handbokens utformning diskuteras. Sist kommer ett resultat- och diskussionsavsnitt med resultatet av utvärderingen och övriga tankar och idéer som rör validering och Handboken. Resultatet av utvärderingen är att Handboken uppfyller målen att vara praktisk och avsedd för ändringar, men att utformning och beskrivningar på sina ställen behöver modifieras. Uppsatsen ger förslag på modifieringar och vilka förbättringar dessa leder till.

While the concept of situation awareness have received a lot of attention over the past 15 years and many different measures have been developed and tested, the concepts of team situation awareness and shared situation awareness have not gotten as much attention and less progress has been made in developing a meaningful and validated measure. Thus, the purpose of this study is to operationalize the concept of shared situation awareness and test its consequences and relation to other concepts. In this study a new measure for shared situation awareness was developed and its potential evaluated. The measure was a shared priorities measure where the participants of the study each wrote down and rank ordered five factors they thought were important for good team performance in the situation. The factors were then scrambled and handed over to the other participant who once again ordered them according to priority. The correspondence between the two participants’ ratings was hypothesized to correlate with shared situation awareness. The results show that the shared priorities measure in this study did not relate to shared situation awareness. Several methodological concerns was identified which could have affected the results. The measure did relate to subjective ratings of cooperation which is very interesting and it is suggested that the measure captured aspects of teamwork. The shared priorities measure was easy to employ, required little preparation, has a high face-validity and is a promising addition to team research. / Under de senaste 15 åren har konceptet situationsmedvetande uppmärksammats en hel del, och många mått har utvecklats och blivit testade. Däremot har inte konceptet delat situationsmedvetande kommit lika långt i form av metodutveckling och validering. Syftet med denna rapport är att operationalisera begreppet delat situationsmedvetande och pröva det mot andra koncept. Inom ramen för detta arbete utvecklades ett nytt mått för delat situationsmedvetande som också testades empiriskt. Måttet mäter hur väl ett team har delade prioriteringar. Varje deltagare genererar fem faktorer för vad som är viktigt för god teamprestation i situationen och rangordnar dem i prioritetsordning. Dessa faktorer blandades sen om och delas ut till den andre teammedlemmen som i sin tur rangordnar faktorerna i prioritetsordning. Hur väl faktorernas rangordning korresponderar med varandra antogs vara ett mått på teamets delade situationsmedvetande. Resultatet visar att rangordningsmåttet inte har något samband med subjektivt bedömt delat situationsmedvetande. Flera metodologiska problem identifierades som kan ha påverkat resultatet. Däremot korrelerade rangordningsmåttet med hur väl samarbetet i teamet ansågs fungera, vilket tyder på att måttet fångar aspekter av hur teamet fungerar som team. Rangordningsmåttet var enkelt att använda, krävde lite förberedelse, har hög face-validity och verkar vara en möjlig väg att fortsätta studera team.