The purpose of this paper is to conduct a literature study regarding how the British media represents Islam and Muslims. On the basis of a selection of material that consists of relevant literature regarding the subject, my aim is to outline how Islam and Muslims are represented according to this literature, and what changes in time have taken place. The results will also be interpreted through a mediatization theory as well as a representation theory. A literature study means that the material is secondary, in this case previous quantitative studies. All studies chosen have examined the British media representation on Islam during specific years, and presented results that are necessary for me to conduct my study. The result of the study shows that British media represents Islam in an unfavourable and discriminating way during the years that were examined in the studies, and that occurrences related to Islam have changed in the media over time. Discourses used in relation to Islam have changed and the framework that surrounds Islam as a subject becomes narrower. Associations between Islam and more extreme Islamic movements become more obvious. The articulation that British Muslims are a threat to the British society is also growing over time. Framing the results through Stig Hjarvards theories on mediatization show that British news media have a consistently narrow framework on the topic of Islam and Muslims in everyday news, and that religious institutions have difficulties presenting their different views since those, according to the news media, don’t fit in. The theories on representation show that British news medias association between Islam and negative subjects can help to create a consistent negative approach to the subject.

The framing of the refugee crisis in Swedish and Danish media is investigated through the media coverage of ”flyktningsituasjonen” from September 2015 until October 2015. The report analyzes the two public service news platforms on the web in the respective countries; SVTnews in Sweden and DRnews in Denmark. The aim is to look at the coverage of the refugee crises in the period September 2015 to October 2015, and specifically to investigate which framing the refugee crisis had in SVTnews and DRnews, and if there existed a difference in the coverage between these news-platforms. A total of 106 web-articles were analyzed according to the following three criteria; 1. Which topoi/angle are covered in each article? How are the national frame and the European frame of the refugee crisis presented in 
the analyzed medias? Do there exist differences in the framing of the refugee crisis in the analyzed medias? This study finds that the news available from the two news platforms are dominated by an angle showing societal consequences, and that the news coverage is dominated by public actors from the respective countries. The refugee crisis is found to be surrounded by a wide spectrum of frames, but when the results are analyzed throughout the dichotomy of the national frame vs. the European frame, there is a tendency for the refugee crisis to be covered rather as a national crisis in SVTnews and rather as a European crisis in the DRnews. That means there were some differences in the framing of the refugee crisis in the SVTnews and DRnews in the studied period.

Gang crime is one of the hottest topics in the Swedish public debate today. At the same time, people’s trust in how the media reports on the topic is low. Trust in news media is important in any democratic society. Understanding how trust in news media is affected by the reporting on a controversial issue is therefore important in maintaining a functional democracy. This paper examines how politically active young adults perceive news on gang crime in Sweden, and how it correlates to their own trust in news media. Also, we study potential differences between two political youth wings, and what role the sender plays in the perception of – and trust in – news on gang crime. Through ten interviews, we find that the sender is paramount in the interviewees’ evaluation of trust in an article on gang crime. However, the information, what sources are quoted, and descriptions are also contributing attributes. Further, we discover that people develop personal strategies to assess their trust in a news piece on gang crime. Applying the theoretical frameworks of Kohring and Matthes (2007) and Strömbäck et al. (2020), we develop an understanding of how attributes contributing to trust in individual news pieces can be viewed in the context of more general trust in news media. In line with previous research, this study highlights the difficulty of defining general trust in terms of distinct factors. We propose that attributes affecting trust in individual articles can be attributes affecting general trust in news media, if occurring as prolonged trends, but call for further research on this hypothesis. In a societal context, this paper also shows that there is still consensus on what makes news trustworthy, even on a topic as highly politicized as gang crime.

Syftet med den här uppsatsen har varit att kartlägga Jönköpings gymnasieungdomars användning av samtliga professionellt producerade lokalmedier på orten, sammanlagt tolv stycken. 461 enkätsvar från elever på 18 gymnasieprogram visar att i Jönköping har ännu inte den stora världen konkurrerat ut den lilla. Trots den digitala tidsålderns influenser på den unga generationen uppger hela 50 procent av gymnasieungdomarna att de är intresserade av lokala nyheter och helst konsumeras dessa via traditionella medier. Samtidigt uppger 44 % att de dagligen eller nästan dagligen använder sociala medier för att ta del av lokala nyheter. Jönköpings-Posten är det överlägset mest frekvent använda lokala nyhetsmediet. 26 procent av Jönköpings gymnasieungdomar läser den lokala morgontidningen på papper dagligen eller nästan dagligen. På delad andraplats med 12 procents daglig användning ligger nättidningen Jnytt och TV4 Jönköping. Även när det gäller veckoanvändningen hamnar Jönköpings-Posten på första plats, 61 procent läser tidningen från dagligen till minst en gång i veckan. TV4 Jönköping når 48 procent och SVT Smålandsnytt 33 procent av de unga tittarna minst en gång i veckan, och ungefär samma andel av ungdomarna, 31 procent, använder nättidningen Jnytt varje vecka. Däremot visar resultatet att övriga nätversioner av lokalmedierna har en låg användarfrekvens.  Empirin talar även för att användningen av lokala nyhetsmedier skiljer sig kraftigt åt mellan de olika gymnasieprogrammen. / B-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap (31-60 hp)

The 3rd of April 2022, after Russian troops withdrew from the town of Bucha in Ukraine after a month of occupation. In the light of the retreat the world was shocked by the pictures that came from the war-torn town where dozens of dead civilians were laying on the streets with their hands tied behind their backs and bullet wounds in their heads. This study will discuss and analyse how the newspapers Dagens Nyheter (DN, Sweden) and New York Times (NYT, USA) framed the massacre in their respective outlets through a thematic analysis of 42 articles published between April 3rd and 30th, 2022, the study identified similarities and differences in how the newspapers reported on the events in Bucha. One of the major differences between the two newspapers was their focus on the victims versus the perpetrator. While NYT directed great focus on who was responsible for the killing of the civilians in Bucha, DN gave a greater focus on the victims themselves. Additionally, the study found that NYT depicted Europe as fragmented in the political spectrum, including what sanctions to apply and what the next move should be regarding Russia and the events in Bucha. In contrast, DN did not show the fragmented Europe as NYT did. Despite these differences, the two newspapers were overall quite similar in their reporting on the events in Bucha. However, the study's results highlighted the impact of the newspapers' geographical and cultural positions on their tone and framing of the news. This emphasized the importance of understanding how different western news outlets operate in relation to their respective countries' standards of journalism. In conclusion, the study revealed how newspapers can report on the same event in different ways based on their geographical and cultural positions. While the overall reporting on the events in Bucha was similar between DN and NYT, there were differences in tone and framing that shed light on the newspapers' perspectives and priorities.

I denna uppsats undersöks SVT:s nyhetsprogram Aktuellt och deras användning av experter. Ur ett genusperspektiv undersöks förekomsten av kvinnliga respektive manliga experter i avseende att uppmärksamma könsskillnader i nyhetsmedier. Resultatet jämförs också med tidigare forskning och resultat om könsfördelning och könsmärkning i nyhetsmedier. Det teoretiska ramverket består bland annat av teorier om den manliga normen, mediernas makt och genusslentrian samt könsmärkning inom nyhetsjournalistik. De empiriska materialet utgörs av nyhetssändningar från Aktuellt mellan åren 2001-2016. Konstruerade veckor hjälper till att avgränsa ett omfattande material och förhoppningen har varit att kunna säga något om Aktuellts typiska eller genomsnittliga användning av experter. Totalt har 96 nyhetssändningar och 108 experter undersökts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys, ett användbart verktyg för att ta reda på hur vanligt förekommande något är i ett material eller hur stort utrymme vissa ämnen eller grupper får. Resultatet visar att de hypoteser som prövas delvis bekräftas och delvis falsifieras vilket gett ett mer komplicerat resultat än förväntat. Det framkommer en manlig dominans bland Aktuellts experter och männen är i genomsnitt något äldre än de kvinnliga experterna. Resultatet visar också att stereotyper kring vilka ämnen som är traditionellt manliga respektive kvinnliga delvis påverkar vem som kommenterar vad. Men resultatet avviker också från traditionella mönster. Till exempel visar studien att juridiska frågor, ett traditionellt sett manligt ämnesområde, i större utsträckning kommenteras av kvinnliga experter. I uppsatsen konstateras även att könsbalansen i Aktuellt är bättre än vad mycket av den tidigare forskningen visat. Manliga och kvinnliga experter ges exempelvis nästintill likvärdigt utrymme i form av taltid och antal frågor, och något samband mellan expertens kön och en chefsposition kan inte hittas. Avslutningsvis konstateras att könsbalansen, trots vissa stereotypa drag, har förbättrats över tid. Resultatet kan därmed sägas gå i linje med ett alltmer jämställd samhälle, vilket är ett viktigt steg för demokratin, vår syn på varandra samt våra normer och värderingar.

On the first of October 2012 the media reported that the women in the Ikea catalogue had been airbrushed in the Saudi edition. Initially the blame was put on either the Saudi government the Islamic culture or the Saudi franchise. In the end it was revealed that the Swedish company Inter Ikea Systems had the full responsibility for Ikeas actions and therefore was the culprit behind the airbrushing. On whose initiative or why the airbrushing was done the media never found out. These are answers only Ikea has, although they remain unresponsive to these questions throughout the news portrayal. This study methodology uses a qualitative content analysis as framework to further investigate the news media with support of theoretical perspectives such as media theory, power relations and cultural differences. Other theoretical themes included in this case study are gender, hegemony and discourse analysis. This study therefore investigates how the presentation of news shape and frame news in the way that they do from the basis of cultural values and power relations. The study shows that the perspectives we have of other cultures in some way are preconceptions that is shaped by the media and society. Furthermore the news media demonstrate within this discourse that discrimination and inequalities are a portrayal that is easy to apply on others but difficult to criticize within our own culture. With that said, the construction of the news portrayal and the concept of power relations will always be dependent on context and cultural values, therefore the news media portrayal will remain a complex subject.

Due to the nature of human experience every person is deemed to understand ‘reality’ in relative terms. Even though one might not always realize that in everyday life I think the appreciation of that phenomenon is vital to a study about audience relations towards the newsmedia. Abstract information may be felt to be different from concrete experiences. It can nevertheless become part of our convictions about reality.The present study asks the following questions: How do we relate to the news media as provider of such information? Are we aware of the impact a news source can have on our understanding of the world? Why do we attend to news media in the first place? In this study I will present social psychological theories which help to understand why ‘reality’ is a relative phenomenon connected to human experience, shaped by depictions and grasped selectively. The interview study with ten voluntary participants shall shed some light on real persons’ attempts to nevertheless try to come to terms with things “going on in the world.” The findings suggest that the relation towards the news media is marked by a focus on a specific aspect of the relation: the information given, the position of the attending person wanting to be informed, or the news media conduct which can be seen quite critical.The reasons for gathering information are also diverse. For example personal grounds can be prevailing, interest in other people, or the conviction that information is the foundation for joint action, while aiming towards change for the better. Accordingly some evidence was found that it would be preferable if the news media cut down on negativity concerning their reporting that could for instance lead to feelings of apathy. Sometimes elaborate opinions were uttered about in how far events reported about could be seen as ‘representative’ in comparison to what is felt to be the underlying ‘reality’. Regarding ideas about the news media audience in general, no greater trust in other people’s willingness to make an effort to see beyond the immediate information given was found. This mentally distancing from other people could in turn contribute to the feeling of not being ableto (collectively) impact ‘the reality’ that is communicated via the news media. / Människan upplever verkligheten på ett relativt sätt. Även om man inte alltid är medveten om det i det vardagliga livet är det viktigt att förstå detta fenomen om man har att göra med en studie kring publikens relation till nyhets medier. Information från abstrakta källor kan upplevas vara annorlunda än konkreta erfarenheter. Men denna information kan ändå bli endel av ens uppfattningar om verkligheten. Denna studie ställer följande frågor: Hur relaterar vi till nyhets medier som förmedlare av sådan abstrakt information? Är vi medvetna om våra nyhetskällors inflytande på vår förståelse av världen? Varför ägnar vi oss överhuvud taget åt inhämtandet av nyheter? Studien är både teoretisk och empirisk till sin karaktär. Den presenterar socialpsykologiska teorier som kan bidra till en förståelse av varför ’verkligheten’ är ett relativt fenomen, förbunden med människors erfarenheter, utformad enligt (media)rapporteringens formgivning och logik och förstådd på ett selektivt sätt. En intervjustudie med tio frivilliga deltagare syftar till att belysa verkliga personers försök att hantera ”vad som pågår i världen”. Resultaten visar att olika aspekter är viktiga för förståelsen av människors relation till nyhets medierna: informationen som ges, förväntningar av den som letar efter information, eller en kritisk syn på hur nyhets medier sköter sitt jobb. Enligt de intervjuade finns olika skäl till att samla in information om omvärlden. Huvudanledningen uppgavs vara personliga anledningar, intresse för andra personer, eller övertygelsen att information är basen för gemensam handling, om man vill åstadkomma positiv förändring. I intervjuerna framkom det även att många intervjupersoner var kritiska till att nyhets medier ofta fokuserar på negativa händelser. Detta ansågs kunna leda till känslor av apati. Några av de intervjuade uttryckte även genomtänkta idéer om hur pass ’representativa’ de rapporterade nyhetsinslagen är (eller kan vara) för vad som anses vara den bakomliggande ’verkligheten’. Nyhets mediernas publik ansågs inte vara kritiskt nog för att mer djupgående kunna tänka igenom nyhetsinslagen. Denna åsikt uttrycktes oftast i samband med reflektioner om andra personer. Detta mentala fjärmandet från andra personer sades i sin tur kunna bidra till känslan av att inte vara i stånd att (gemensamt) kunna påverka ’verkligheten’ som kommuniceras till oss via nyhets medierna.

<p>Due to the nature of human experience every person is deemed to understand ‘reality’ in relative terms. Even though one might not always realize that in everyday life I think the appreciation of that phenomenon is vital to a study about audience relations towards the newsmedia. Abstract information may be felt to be different from concrete experiences. It can nevertheless become part of our convictions about reality.The present study asks the following questions: How do we relate to the news media as provider of such information? Are we aware of the impact a news source can have on our understanding of the world? Why do we attend to news media in the first place? In this study I will present social psychological theories which help to understand why ‘reality’ is a relative phenomenon connected to human experience, shaped by depictions and grasped selectively. The interview study with ten voluntary participants shall shed some light on real persons’ attempts to nevertheless try to come to terms with things “going on in the world.” The findings suggest that the relation towards the news media is marked by a focus on a specific aspect of the relation: the information given, the position of the attending person wanting to be informed, or the news media conduct which can be seen quite critical.The reasons for gathering information are also diverse. For example personal grounds can be prevailing, interest in other people, or the conviction that information is the foundation for joint action, while aiming towards change for the better. Accordingly some evidence was found that it would be preferable if the news media cut down on negativity concerning their reporting that could for instance lead to feelings of apathy. Sometimes elaborate opinions were uttered about in how far events reported about could be seen as ‘representative’ in comparison to what is felt to be the underlying ‘reality’. Regarding ideas about the news media audience in general, no greater trust in other people’s willingness to make an effort to see beyond the immediate information given was found. This mentally distancing from other people could in turn contribute to the feeling of not being ableto (collectively) impact ‘the reality’ that is communicated via the news media.</p> / <p>Människan upplever verkligheten på ett relativt sätt. Även om man inte alltid är medveten om det i det vardagliga livet är det viktigt att förstå detta fenomen om man har att göra med en studie kring publikens relation till nyhets medier. Information från abstrakta källor kan upplevas vara annorlunda än konkreta erfarenheter. Men denna information kan ändå bli endel av ens uppfattningar om verkligheten. Denna studie ställer följande frågor: Hur relaterar vi till nyhets medier som förmedlare av sådan abstrakt information? Är vi medvetna om våra nyhetskällors inflytande på vår förståelse av världen? Varför ägnar vi oss överhuvud taget åt inhämtandet av nyheter? Studien är både teoretisk och empirisk till sin karaktär. Den presenterar socialpsykologiska teorier som kan bidra till en förståelse av varför ’verkligheten’ är ett relativt fenomen, förbunden med människors erfarenheter, utformad enligt (media)rapporteringens formgivning och logik och förstådd på ett selektivt sätt. En intervjustudie med tio frivilliga deltagare syftar till att belysa verkliga personers försök att hantera ”vad som pågår i världen”. Resultaten visar att olika aspekter är viktiga för förståelsen av människors relation till nyhets medierna: informationen som ges, förväntningar av den som letar efter information, eller en kritisk syn på hur nyhets medier sköter sitt jobb. Enligt de intervjuade finns olika skäl till att samla in information om omvärlden. Huvudanledningen uppgavs vara personliga anledningar, intresse för andra personer, eller övertygelsen att information är basen för gemensam handling, om man vill åstadkomma positiv förändring. I intervjuerna framkom det även att många intervjupersoner var kritiska till att nyhets medier ofta fokuserar på negativa händelser. Detta ansågs kunna leda till känslor av apati. Några av de intervjuade uttryckte även genomtänkta idéer om hur pass ’representativa’ de rapporterade nyhetsinslagen är (eller kan vara) för vad som anses vara den bakomliggande ’verkligheten’. Nyhets mediernas publik ansågs inte vara kritiskt nog för att mer djupgående kunna tänka igenom nyhetsinslagen. Denna åsikt uttrycktes oftast i samband med reflektioner om andra personer. Detta mentala fjärmandet från andra personer sades i sin tur kunna bidra till känslan av att inte vara i stånd att (gemensamt) kunna påverka ’verkligheten’ som kommuniceras till oss via nyhets medierna.</p>

2012 respektive 2017 mister två djurskötare sina liv på två olika djurparker i Sverige, den ena efter ett rutinmässigt arbete inne hos vargarna på Kolmården och den andra i inhägnaden för björnar på Orsa Rovdjurspark. De båda djurparkerna står mitt i offentlighetens insyn och kan inte ge information om hur detta kunde ske, något som väcker känslor bland allmänheten. Denna uppsats kommer att studera de två händelser som skett på Kolmården Djurpark och Orsa Rovdjurspark där två anställda miste sina liv i samband med rutinmässiga besök inne hos vargarna på Kolmården Djurpark respektive björnarna på Orsa Rovdjurspark. Studien går ut på att undersöka de båda djurparkernas kriskommunikation efter händelserna med hjälp av pressmeddelanden från respektive organisation samt artiklar i nyhetsmedier. Vad skiljer kommunikationen åt mellan dessa djurparker och vad förmedlar medier? Genom kritisk diskursanalys har pressmeddelanden samt artiklar granskas i syfte att studera kommunikationen kring händelserna, där bland annat Faircloughs tredimensionella kritiska diskursanalys tas upp för att grunda den data som samlats in och senare även resultatet. Uppsatsen har, som tidigare nämnt, fokuserat på pressmeddelanden och nyhetsartiklar men ett antal intervjuer har även blivit genomförda för att ge en bild av de vilda djuren jämfört med de instängda djuren. Dessa intervjuer har genomförts med forskare och organisationer som specialiserar sig på studier av vilda björnar och vargar. Både Kolmårdens djurpark och Orsa Rovdjurspark kontaktades för att delta i intervjuer men de båda djurparkerna valde att avstå från deltagande i denna studie.